Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem.

I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invändningar som riktats mot dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som är en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling är moraliskt riktig om den är vad en dygdig agent karaktärsenligt skulle göra i omständigheterna. Den form av invändningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa på att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses är rätt.Författaren argumenterar för att en dygdetik lik den Neo-Aristoteliska dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras så att den undgår invändningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslår att vi istället för att förstå Hursthouses förslag som om det gällde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istället bör uppmärksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslår vidare att det är huruvida en handling utgår från en maxim som karaktärsenligt kan ingå i ett dygdigt liv som är avgörande om den är moraliskt riktig eller inte..

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyråerNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: Själva funktionen hos en revisor bygger på en oberoende och objektiv granskning. Då det förekommit en del revisionsskandaler på senare år, finns det anledning att tro att så inte alltid är fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, däribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar på en positiv påverkan på medarbetarna när det kommer till att stärka dem moraliskt och främja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har också indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva påverkan ledaren har när det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den här studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta påverkan på revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets påverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkäter till 1000 godkända och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska säkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frågan om även nutida svensk säkerhetspolitik innehåller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen är att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett användbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militärainsatsen i Libyen. Med utgångspunkt i ett antal empiriskt bevisade småstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och därmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.

Qatar är ett ekonomiskt välmående land, med ett starkt auktoritärt politiskt system. Landet är därför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt välmående leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker från moderniseringsteorin, och fortsätter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bättre förklarar frånvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ämnesområden diskuteras: politisk kultur och civilt samhälle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan på Qatar. Två företeelser talar för demokratins frånvaro, islams starka närvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintäkter.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur kulturen påverkar svenska och thailändska förskollärares förhållningssätt till barn och till sitt uppdrag. Studien har genomförts i en svensk och i en thailändsk förskola i Thailand för att kunna uppmärksamma skillnader. För att besvara syftet och frågeställningarna har kvalitativa intervjuer och observationer genomförts. Resultatet av intervjuerna och observationerna har visat att kulturen påverkar förskollärarnas förhållningssätt. Förskollärarna såg sitt uppdrag och förhållningssätt på olika sätt.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra några lärares och elevers syn på hur film kan användas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur resonerar några lärare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlärningspotential ser lärarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lärare och två elever har gjorts. Dessa har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån undersökningens frågeställningar.

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den växande identitetsrörelsens mål och diskursiva tillvägagångssätt. Resultatet som presenteras bygger i första hand på en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand på två kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat på det empirirska materialet görs en analys av skapandet av två parallella identiteter och med dem två egentligt olika platser, en vardagligt självupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgångspunkt i begreppen traditionellt i förhållande till modernt, ruralt i förhållande till urbant och kvinnligt i förhållande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer:Transformativt ledarskapDen etiska kulturenDen moraliska identitetenMetod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet.

Forskningsintresset i denna studie fokuserar på hur det systematiska kvalitetsarbetet tar sin form på förskolorna. Centrala aspekter i studien är hur det sker utifrån barnens perspektiv och hur förskollärarna ser på arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. För att undersöka detta intervjuade vi åtta förskollärare på två olika förskolor. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod, i form av intervjuer, för att få reda på vad respondenterna verkligen anser. Detta för att få en tydligare bild över hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i förskolans värld och för att ta reda på om det är, eller kan bli en naturlig del av arbetet inom förskolan.

Den här uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i läroböcker inom samhällskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen är en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jämfört med bilder som skildrar det svenska samhället. I undersökningen ingår även en analys av läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Där diskuteras de delar som bland annat talar om förståelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de läroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas även utifrån den kluvenhet som finns på grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa läroböcker finnas ett visst sätt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som väljs ut för att porträttera dessa.