Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation.

The purpose of this thesis is to examine the view on reading and reading promotion in the Culture of Reading (SOU 2012:65), based on three different approaches to reading and reading promotion; the pragmatic, the emancipatory and the traditionalistic. The thesis is based on the following questions; which view on reading can be seen in the Culture of Reading and which view on librarians? reading promotion can be seen in the Culture of Reading. To answer these questions, I am going to apply the aforementioned approaches on the Culture of Reading. The Culture of Reading is an official report from the Swedish government and parts of it will be subject to a qualitative content analysis.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nå enfördjupad kunskap och förståelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige medsärskilt fokus på rekryteringen av utländsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik ABåren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haftpå samhället Gislaved.Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare fråndenna period och sedan jämfört de tankar jag tagit del av med relevanta källor samtlitteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsättningar att sehur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berättelser förhåller sig till allmäntaccepterad litteratur i ämnet. Jag kan därigenom se om förhållandet skiljer sig pålokal och nationell nivå.Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gått tilloch motiverats av Gummifabriken när arbetskraftsbehovet var som störst. Detta harjag genomfört med hjälp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt dedjupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandradestankar väl stämmer överens med de källor samt litteratur jag presenterar ochundersökningen ger en förstärkt bild av redan skriven litteratur i ämnet.

Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande.

Undersökningen är en utvärdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfälle att reflektera över sin identitet och att stärka sitt självförtroende samt kunna placera sig själv i ett större kulturellt sammanhang för att därigenom, i ett långsiktigt perspektiv, ha lättare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Projektet har utformats med stöd av läroplaner och kursplaner för ämnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frågor kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt samt teorier om hur identiteter skapas. Genom intervjuer med ett fåtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlämningsuppgifter har jag utvärderat projektet. Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att få tillfälle att reflektera över den egna identiteten och att det ämnesintegrerade arbetssättet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frågorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till användning. Undersökningen visar också att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mån ifrågasätta yttre påverkan..

Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som händer när det sker ett samarbete mellan skolans lärare och kulturpedagoger. Syftet är att undersöka lärarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, när de estetiska läroprocesserna tar plats i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn på kultur och estetik. Därefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska läroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhållande till skolan och hur detta är ställt i relation till ett föränderligt kunskapsuppdrag. Empirin till problempreciseringen är utförd med semistrukturerade intervjuer utifrån ett subjektivt urval. Vår analys visar på att såväl lärarna som kulturpedagogerna på olika sätt förhåller sig till estetikens möjligheter i lärandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom både ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lärarna i ett kompetensutvecklande perspektiv..

How can you do a right measurement of culture as well as with other social sectors and with what can culture contribute when it comes to a town´s development? We found out that in Linköping the regional federation Ostsam recently (2005) started mapping the region's creative centers in order to look into the spreading of the culture in the county, and then use the uniqueness of the culture as an advantage in society- planning contexts. The reason was that both municipal - and State directions detected that the culture has a broader importance when it comes to building up society and infrastructure than earlier considered. This is called Cultural planning and is the foundation- method that Östsam used when working with their new projekt The creative sector. The outcome of the Östsam study resulted in an exciting study basis to work further on with and to examine through own demarcations and directions.This research manages the matter of the creative sector as an extension to the cultural sector.

Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping".

Syftet med denna studie är att jämföra litteraturens, skönlitteraturens och läsningens utrymme i svenskämnets kursplaner i Lpf 94 och Gy11. Studien belyser även hur fyra ämneslärare i svenska förhåller sig till de nya kursplanerna och om deras arbetssätt har förändrats angående litteratur och läsning i och med de nya kursplanerna. I studien har tre metodstrategier använts för att besvara frågeställningarna; två typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar både skillnader och likheter mellan kursplanerna. Detta resultat stöds av lärarintervjuerna..

 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation                                                                                                              Examensarbete på                                                                                                             grundnivå                                                                                                             15 högskolepoängSAMMANFATTNINGKatarina KåbergSara NilssonDen fysiska lärandemiljön i klassrummet.En studie om lärares syn på den fysiska lärandemiljön. 2010                                                                                                                          21 sidorSyftet med denna studie var att belysa lärarnas syn på en god fysisk lärandemiljö. Vi ville ta reda på hur lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö och vilka faktorer de anser är underlättande i en god fysisk lärandemiljö. För att undersöka detta intervjuade vi åtta lärare i år 1-3 samt att vi studerat aktuell litteratur och forskning i ämnet. Det resultat vi funnit med studien är att lärarna tycker att den fysiska lärandemiljön är viktig. Lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö på följande sätt; stora ytor med möjlighet att skärma av, möbler som är anpassade efter eleverna, inbjudande och estetiskt tilltalande samt ett klassrum som är lockande för elevens fortsatta lärande och utveckling.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.