En viktig del av frihetens idé är att varje människa ska ha ett skyddat område av sitt liv där hon är suverän, i det hon enbart lyder de morallagar som hon finner inom sig själv, och där ingen annan har rätt att utsätta henne för tvång. Idén om sådana ?sfärer av självbestämmande? kan spåras tillbaka till upplysningsfilosoferna Rousseau och Kant som förstod friheten som viljans autonomi. Självbestämmande kräver att var och en följer sina böjelser och strävanden: friheten att utforma sin livsplan i överensstämmelse med sin personlighet. Rousseau och Kant ansåg att inte bara individer utan också grupper av individer skulle kunna omges av sfärer av självbestämmande.

År 1980 startade Iran-Irak kriget som pågick i åtta år. Kriget utspelade sig mellan två starka makter i Mellanöstern. Jag har undersökt varför kriget kunde pågå så länge och koncentrerat mig på medlingens roll i att avsluta en konflikt.Under arbetet har jag diskuterat tre anledningar till varför medlingsförsöken i Iran-Irak kriget misslyckades. FN:s svaga handlingar, de konservativa mullornas utnyttjande av kriget och slutligen supermakternas ingripande i kriget är de orsaker jag funnit som svar. För att analysera konflikten och komma fram till mitt resultat har jag använt mig av teorier om medling.Resultatet i arbetet kan användas för att ge en inblick och förklaring till dagsläget i Iran och Irak och Mellanöstern i stort.

I de den nya läroplanen för gymnasieskolan GY11 blir historieämnet dels gymnasiegemensamt, det vill säga obligatoriskt, och dels delas det in i två olika kurser. 1a1 för de yrkesförberedande programmen och 1b för de studieförberedande programmen. Syftet för denna undersökning är att se vilka skillnader som finns mellan olika läromedel för de två olika inledande gymnasiekurserna i historia. Speciellt fokus läggs vid att jämföra de olika böckerna inom samma förlag. En textanalys görs av hur de hanterar epokbegreppet och tydliggör epokindelningen, hur de hanterar källkritik och hur de presenterar den franska revolutionen.

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

1960-talet a?r nog den tid som ma?nga fo?rknippar med solidaritetsro?relsers uppkomst, framfo?r allt de fo?renade FNL-gruppernas. Syftet med denna uppsatsen har dock varit att fo?rso?ka bidra med kunskap till ett tidigare relativt outforskat omra?de, na?mligen solidaritetsro?relser under 1970- och 1980-talen i Sverige. Vilka mobiliseringsstrategier anva?nde sig solidaritetsro?relser av fo?r att va?cka engagemang bland ma?nniskor och pa? sa? sa?tt attrahera nya medlemmar? Fokus fo?r denna underso?kning har legat pa? Chilekommitte?n, som var verksam i Sverige mellan 1971-1991, och som huvudsakligen arbetade mot milita?rregimen i Chile tillsammans med den chilenska motsta?ndsro?relsen.

Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakåt på debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. Huvudfrågorna är:Vilka arbetsuppgifter ingår i en pressfotografs arbete?Hur har yrket förändrats de senaste 25 åren?Hur ser pressfotograferna på fotojournalistikens framtid?Metoderna har bestått av observationer, intervjuer och en enkätundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag på ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet.

I denna uppsats undersöker jag ångplogars och motorplogars påverkan på det svenska jordbruket, med syftet att utröna om, och i så fall varför eller varför inte, motorplogar spreds snabbare än de tidigare ångplogarna. Detta bygger på en hypotes om att ångplogarna skulle ha kunnat bevisa värdet av mekaniserat jordbruk för de svenska bönderna, och därmed berett vägen för motorplogarna. Undersökningen utförs genom att analysera hur attityderna hos bönderna gentemot dessa maskiner, och jordbruksmekanisering överlag, förändras i två stora tidskrifter med lantbrukstema under perioden 1890-1920. Detta tar avstamp i en presentation av forskningsläget angående ångmaskinens inverkan på den industriella revolutionen, där jag visar att visar det industriella systemet för produktion var viktigare än någon teknologi.Resultatet som framkommer är att motorplogar inte spreds snabbare än ångplogar och alltså inte kan sägas ha berett vägen för motorplogar, att båda teknologierna hämmades av kostnadsmässiga problem och låg lämplighet för mindre gårdar, samt att det är troligare att motorplogar skulle ha berett vägen för traktorerna i o m deras snarlikhet med varandra..

Den så kallade ?gröna revolutionen? inom jordbruket inleddes på 1960-talet och innebar högavkastande grödor, ett oreflekterat högt användande av kemiska bekämpningsmedel, samt intensiv bevattning och mekanisering. En underdrift är att påstå att detta skapat minst sagt stora problem för jordens ekosystem. Ett alternativ för hållbar matproduktion är agroforestry, som innebär produktion av träd på samma mark som produktion av jordbruksgrödor. Systemet är bland annat utvecklat för att förbättra ekologiska samspel.

I dagens samhälle spelar media en stor roll och i många avseenden styr den människors liv och åsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och därigenom bilden av sig själv blir allt viktigare i en värld som blir allt mer globaliserad. De länder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, är två länder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som ägde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har här försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse när det gäller att kategorisera länder som demokratiska eller auktoritära.

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan.Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och gudsbild.

I den reviderade läroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfått en mer framträdande roll än i den tidigare upplagan. Något som de båda upplagorna hargemensamt är miljöns betydelse för barnens utveckling och lärande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta väckte vår nyfikenhet gällande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen på en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lärandmiljögällande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-människa sett ut genom tiderna. Naturens verkan på ossmänniskor behandlas också då de ingår i naturvetenskap, samt för att det pågår forskninginom området som tyder på en koppling mellan natur, djur och välbefinnande som i sin turär förutsättningar för lärande.Det empiriska materialet är inhämtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.Utifrån studiens syfte har vi ställt frågor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrån Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angående utevistelsen men att det kan hamna iskymundan på grund av säkerhetsskäl..

Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ge ett förslag på hur man som lärare kan engagera och motivera fler elever till att sträva efter att nå målen i ämnena svenska och historia på högstadiet. Utifrån tidigare forskning, olika teoretiker, läroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgår från ett tematiskt arbetssätt där skönlitteratur har en central roll i temat och där läromedel ersätts med olika varierade moment som film, museum besök, gästföreläsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus på Franska revolutionen, ideologier och de samhällströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar både i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet sträcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

Den 1 januari 1994 reste sig Zapatistgerillan i en revolt och förklarade krig mot den mexikanska staten. Men ganska snabbt stod det klart att Zapatisterna inte var en vanlig gerilla. Efter 12 dagar slöts en vapenvila och det sägs att Zapatisterna inte avfyrat en kula sedan dess. Zapatisterna fick snabbt sympatier från hela världen och genom en seriös politisk agenda presenterade Zapatisterna sina krav och sina idéer om hur det demokratiska projektet kunde radikaliseras. Kampen för ett rättvist och inkluderande samhälle har allt sedan 1994 också bedrivits på ett globalt plan där man genom universella värden som frihet, demokrati och rättvisa utlyst behovet av en dynamisk global rörelse, för att infria dessa för alla världens marginaliserade och förtryckta grupper.

Ängsvattning kan ha förekommit i Sverige under medeltiden men blev vanligare först efter 1800. Föreliggande arbete visar dock att omfattande kunskap om, och faktiska vattningsängar fanns redan på 1760-talet.Tidigare studier rörande den senare utbredningen har främst rört Skåne under perioden 1865-1911 och baserats på Hushållningssällskapens statistik. Denna statistik är problematisk och till stora delar felaktig på grund av återkommande felrapporteringar, varför ängsvattningens omfattning under perioden måste revideras.För Malmöhus län reduceras de tidigare uppgifterna med 75 % vilket får konsekvenser även för anläggningstrenden över tid. Efter reduceringen återfinns ingen dominerande topp i anläggningstakten och hela ängsvattningsperioden kan förlängas in i tidigt 1900-tal. Ängsvattningens roll i den agrara revolutionen var således troligen mindre än vad som tidigare antagits.

Från 1979 till 2004 kan tre faser i den iranska republikens postrevolutionäraera identifieras, ofta refererade till som ?de tre republikerna?. Den förstarepubliken inleddes med den islamska revolutionen och avslutades medKhomeinis död 1989. Den andra präglades av konsolideringen av de statligainstitutionerna under president Hashemi Rafsanjanis styre från 1989 till1997. Den tredje inleddes med en överraskande presidentseger för denreformvänlige Mohammad Khatami 1997 till 2004.Denna uppsats har sökt svara på frågan vad för sorts islamsk republikIran har utvecklats till under sitt första kvartal och hur de politiskamaktspänningarna har sett ut och förändrats under denna period.Vi har utgått från Juan Linz kriterier om vad som karaktäriserar enauktoritär regim, men på grund av det iranska systemets inneboendespänningar som lagstadgats i konstitutionen och på grund av den maktkampsom bedrivits inom de politiska institutionerna mellan semidemokratiskaförespråkare och semidiktatoriska, så har vi varit tvungna att vidga vårtresonemang..