Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

Since the 1990?s the Swedish school system has undergone major and recurring structural reforms. Two of the most comprehensive changes has been the shift of primary schools as an integral part of the welfare state to the responsibility of the municipalities as well as the introduction of free school choice for the students. Through two months of participant observations and semi-structured interviews this thesis seeks to answer the question of how these reforms has come to effect the work of teachers in a medium sized public school in a small municipality in the outskirts of Stockholm. Earlier research has shown that public schools in socio-economically vulnerable areas are disadvantaged due to the reformation of the school system (Beach & Sernhede, 2011; Östh, Andersson, & Malmberg, 2013).

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar där koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jämförelse har en låg korruptionsgrad så förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats är att undersöka korruptionens mekanismer på kommunal nivå i Sverige. För att uppfylla detta söks svar på frågeställningar gällande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om några sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhållningssätt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande används menar att en gynnsam frestelsestruktur främjar ett korrupt beteende.

Syftet med studien är att utforska och utveckla kunskap om vilka beskrivningar av dyslexi som diagnos professionella med specialpedagogisk kompetens ger, samt deras upplevda erfarenheter av att utreda dyslexi.Metoden för insamling av data har varit intervjuer av specialpedagoger verksamma i två kommuner. Materialet har sedan analyserats och sorterats tematiskt.Resultatet av studien är att dyslexiutredningar utförs på olika sätt i olika kommuner beroende på hur man valt att organisera det och olika organisationsformer kan fungera bra. Deltagarna i studien använder LOGOS som en bas när de utreder dyslexi och deras erfarenhet är att det är en bra grund att utgå ifrån. Utöver det används intervjuer och observationer som utredningsmetod. Deltagarna anser inte att det viktigaste med utredningen är om eleven uppfyller kriterierna för dyslexi eller inte.

Problematisering: Utifrån vår litteraturöversikt kom vi fram till att det saknas studier kring hur ett köpcentrum, som ska bygga ut, förhåller sig till de aspekter som attraherar turister. Vi valde att basera denna studie på Halmstads pågående utveckling av köpcentrat Eurostop. Komplexiteten som vi tycker uppkommer, är att en sådan utveckling inte endast behöver betyda något positivt för kommunen. Det finns alltså ingen säkerhet att utbyggnaden av Eurostop endast kommer att bli positivt för Halmstad och dess shoppingturism. En annan komplex aspekt med detta område, är att vi ska studera framtiden.

Syftet med denna studie är att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som värdesätts av barn i staden samt att jämföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i Järvastaden, Solna. Visionen för Järvastaden är att vara den trevliga och barnvänliga stadsdelen nära både stan och naturen. Därmed är det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av Järvastaden.

SammanfattningVarannan svensk företagare är idag över 50 års ålder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt näringsliv. När dessa personer nu börjar närma sig pensionsålder står näringslivet och samhället inför stora förändringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom området och dess problematik.

Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invånare till sina orter och städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är inget undantag för detta fenomen.

Under den ekonomiska krisen i Sverige på nittiotalet skedde två trendbrott på den svenskaarbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten steg markant för att sedan ligga kvar på betydligthögre nivåer än tidigare, och dessutom förändrades arbetslöshetens sammansättning. Innankrisen var män arbetslösa i mindre utsträckning än kvinnor men från och med krisens utbrotthar män tenderat att vara mer arbetslösa än kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utredavad könsskillnaderna i arbetslösheten i Sveriges kommuner beror på.En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner ligger till grund för studien och genomförsmed en Fixed Effects-modell. Datamaterialet som ligger till grund för studien avser åren1996-2012 och är uppdelat på kommunnivå.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Frågeställning: Hur tänker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhållande tilldet nya sociala medielandskapet?Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhålla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas närvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvägskommunikation. I och med de sociala mediernas intåg hartvåvägskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, något sommyndigheterna nu måste förhålla sig till.Syfte: Att utifrån ett relationsperspektiv, nå ökad förståelse genom attproblematisera kommuner och länsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmänhet, men även vid krissituationer.

Bakgrund: Våldet mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Det är svårt att fastställa den faktiska prevalensen vad gäller våldsutsatta kvinnor delvis på grund av att mörkertalet är stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med våldsutsatta kvinnor i nära relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner från X, Y och Z, vilka arbetar med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med våldsutsatta kvinnor.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Många dagliga köpbeslut berör saker som måste inhandlas till hemmet för vårt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvändiga varor inhandlas ofta på samma butik om och om igen. Av vilken anledning återvänder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan räknas som de mest återkommande produkter vi använder oss av?Denna uppsats lägger fokus på att hitta skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de väljer att handla på de dagligvarubutiker som de har valt som sina primära.För att svara på frågan om män och kvinnor anger samma faktor som störst påverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes två enkätundersökningar på vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invånarantal mellan 1000- 30 000.

Forskning inom området missbruksvård visar att eftervård kan ha betydelse för fortsatt nykterhet/drogfrihet hos individer som varit placerade på behandlingshem. Studiens syfte är att belysa eftervård vilket görs genom att jämföra hur professionella inom tre kommuners socialtjänst uppfattar och beskriver sin kommuns arbete med eftervård och samverkan i relation till eftervård. Studien baserades på nio kvalitativa intervjuer av professionella inom socialtjänsten i sin kommun. Resultatet visade att intervjupersonerna från de tre kommunerna definierade eftervård och dess innehåll på ett liknande sätt där boende och sysselsättning spelade en stor roll. Resultatet visade även att planeringen av eftervården har brister i de tre kommunerna och att samverkan med psykiatrin fungerar dåligt i samtliga kommuner.