Aim: To examine the reaction of extreme preterm infants with regarding to body temperature and transepidermal water loss during skin-to-skin care according to Kangaroo Mother Care (KMC) during the infant?s first week of life. Method: This was a descriptive quantitatively designed study, which was a pilot study within the framework of a larger project. Nine children, with a median gestational age of 24.91 weeks, were examined by measuring body temperature (axilla and skin temperature) as well as transepidermal water loss before, during and after KMC. Results: The study showed that skin temperature tended to rise during KMC, especially for those children who were nursed with KMC for more than 60 minutes.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av Kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av Kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

The horse is a homeothermic animal and to keep a constant body temperature in winter season is important. Acclimatisation is to provide means for a good thermal insulation consisting of skin, hair, and an outer air layer. The skin covers the horses body and it is composed of three main layers where the top layer of the epidermis consists of dead keratinized cells that are constantly being sheed. The dermis is composed of collagen connective tissue that give the skin its strength. The bottom layer with subcutaneous fat provides a thermal insulation and can be used as an energy reserve in cold weather.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av Kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Nya och ovana situationer är en orsak till psykisk stress hos nötkreatur då de som bytesdjur ser nya saker som tecken på fara. För nötkreatur kan både kontakten med människor och själva vistelsen på transportfordonet vara nya situationer som ger upphov till stress. Genom att vänja nötkreaturen vid kontakt med människor kan man minska den psykiska stressen i samband med hantering och transport. Hur många djur som transporteras per enhet yta är en viktig faktor för hur stressande djuren upplever transporten. Vid för hög djurtäthet är transport mer stressande för djuren, något som visar sig i ett förhöjt plasmakortisolvärde.

Bakgrund: Livet förändras för individer som drabbats av en brännskada. Många får beståendeärr och funktionsnedsättning som innebär stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompåverkar deras liv. Brännskada är ett trauma som uppstår när huden kommer i kontakt medvärme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar Kroppstemperatur ochvätskemängd, fungerar som känsel och kontaktyta samt infektionsbarriär.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brännskada.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brännskada upplevde sin kroppsom främmande och kände sig begränsad i vardagen på grund av funktionsnedsättning ochsynliga ärr. Stödet från närstående var ovärderligt för dessa personer och det hjälpte demgenom den långa rehabiliteringen.

Bakgrund: Kroppstemperaturen skall mätas under de flesta generella anestesier föratt upptäcka hypotermi och hypertermi. Vid anestesi sjunker Kroppstemperaturen.Peroperativ hypotermi har negativa konsekvenser för patienten.Anestesisjuksköterskan ansvarar för att övervaka patientens temperatur underanestesi.Syftet med studien var att utifrån litteraturen evaluera temperaturskillnaderperoperativt vid mätning av Kroppstemperaturen på olika mätplatser hos patienten.Metod: Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökningarutfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Temperaturskillnaderna redovisas sommedelvärde, gräns för överensstämmelse ±1,96 SD och 95 % konfidensintervall.Resultat: Efter kvalitetsgranskning inkluderades 23 artiklar. Resultatet är indelat itre kategorier: Temperatur vid bukkirurgi, temperatur vid kardiopulmonell bypasssamt temperatur vid övrig kirurgi.

Hendravirus är ett zoonotiskt virus som finns i Australien. Dess naturliga reservoar är fladdermöss. Fladdermössen kan föra över smitta till hästar och från hästar har man sett smittspridning till människor. Smittspridning från fladdermöss direkt till människa har inte observerats. Viruset upptäcktes första gången 1994.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka upplevelser kvinnor har vid hjärtinfarkt och deras behov av stöd samt vilka faktorer som påverkar kvinnor till att de söker vård sent.Underlag till studien söktes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elsevier, PubMed och Elin@Dalarna. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle vara relevanta för syftet samt vara publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter från år 2000-2007. Artiklarna kvalitetsgranskades med avseende vetenskaplig kvalitet. av granskningsmallar Resultatet av kvinnors upplevelser vid hjärtinfarkt visade sig vara de fysiska upplevelserna. Kvinnorupplevde oftast inte den klassiska vänstersidiga bröstsmärtan som beskrivs i litteraturen utan de hade varierade upplevelser av bröstsmärta från värk och tyngdkänsla till en brännande ellerkramande känsla i bröstet.

Hjärtinfarkt är den huvudsakliga dödsorsaken världen över. Forskning visar att kvinnor får en sämre vård och behandling än män och att kvinnor söker vård i ett senare skede än vad män gör. Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnors upplevelser av symtom och hur de förhåller sig till symtomen då de drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys enligt en modell av Lundman och Hällgren Granheim (2008, s. 159).

Anestesi på giraff är komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning är rapporterad till ca 10 %. På grund av giraffens kroppsstorlek och säregna anatomi är sövning på dessa djur därför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering, underhållet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig åt mellan vilda giraffer och de i fångenskap. I det vilda är kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevärt mindre. Foder och vätskeintaget kan inte övervakas hos vilda djur och deras vikt och hälsostatus kan inte heller bedömas på samma sätt som hos djur som lever i fångenskap. Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lägger sig ned.

Oavsiktlig hypotermi är ett ämne som hamnat i skymundan i den hektiska intraoperativa fasen för anestesisjuksköterskan. Patientens nedkylning påbörjas redan vid de preoperativa förberedelserna. En salstemperatur under 22?C är den vanligaste orsaken till hypotermi hos patienterna och deras Kroppstemperatur bör inte understiga 36,5?C. Förebyggande åtgärder som att använda värmefiltar, salstemperatur på 22?C-23?C, varma infusioner i blodvärmare, inte exponera mer hud än nödvändigt samt postoperativt använda sig av värmetak.

Under en tidsperiod på tretton veckor mättes temperaturen på tvåhundratjugo suggor och etthundraåttiotre smågrisar i grisningsboxar vid SLUs forskningsanläggning. Vid varje mätningstillfälle mättes rektaltemperatur samt hudtemperatur på tryne, öra, bog, länd och vulva. Varje mätområde på huden mättes tre gånger vid ett mättillfälle, två olika IR-termometrar användes. Detta innebar totalt ettusen etthundra enskilda mätningar på suggor och niohundrafemton mätningar på smågrisar. som samlades in och analyserades avseende korrelation mellan de olika mätområdena på huden och rektaltemperaturen.

Hästar riskerar att drabbas av endotoxinemi framförallt vid olika typer av kolik men även vid andra sjukdomstillstånd. Stressen och inflammationen som uppstår vid endotoxinemi, liksom vid vissa andra typer av akuta skador eller allvarliga sjukdomstillstånd, kan leda till utvecklandet av insulinresistens, glukosintolerans och hyperglykemi. Dessa metaboliska rubbningar är i sig skadliga och inom humanvården behandlas intensivvårdspatienter vid behov med insulin för att förbättra tillfrisknande och överlevnad.För att inhämta mer kunskap om de metaboliska rubbningarna, som sker hos hästar med endotoxinemi gjorde vi en prospektiv experimentell försöksstudie av hästar som infunderades med endotoxin och provtogs för analys av serumglukos och plasmainsulin. De 8 hästarna som användes i försöket infunderades med Escherichia coli endotoxin (SigmaAlderich L5418, O55:B5) i en total dos på 500 ng/kg kroppsvikt under 6 timmar. Provtagning och analys av glukos och insulin skedde från och med ett dygn innan endotoxininfusionen och upp till 36 timmar efter dess start.