Inom slutenvården används olika typer av termometrar för att bestämma om vuxna patienter har feber eller inte. Feber (förhöjd Kroppstemperatur) är svårt att definiera då det mäts och tolkas på olika sätt och från person till person. För att kunna bedöma om patienten har feber bör sjuksköterskan känna till patientens normala Kroppstemperatur som påverkas av ett flertal faktorer. Mätning av patientens Kroppstemperatur ingår i sjuksköterskans arbetsområde och det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om olika mätmetoder och om hur mätvärdena tolkas.Syftet med studien är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt olika mätmetoder för Kroppstemperatur. Metoden är en litteraturstudie, deskriptiv utifrån kvantitativ metod.Resultatet visar att oavsett mätmetod (rektal, oral, axillär, tympanisk) finns det en skillnad på minst 3,5 grader Celsius mellan lägsta och högsta uppmätta värde.

Bakgrund: Vid hjärtkirurgi kyls patienten via ECC (extracorporeal circulation) till 32-34 °C för att minska metabolismen och syrekonsumtionen i vävnaderna. Efter att operationen är klar är det viktigt patienten blir normoterm då hypotermi medför många negativa effekter.Syfte: Att undersöka om värmemadrassen Inditherm Alpha® hjälper patienten att hålla en normal Kroppstemperatur efter ECC-avslut samt om andra faktorer, dels demografiska, dels procedurrelaterade, kan påverka utfallet av uppmätt Kroppstemperatur.Metod: Femtiofem patienter som genomgick elektiv CABG och/eller klaffoperation med ECC-inducerad hypotermi inkluderades konsekutivt. Undersökningsgruppen (n=29) genomgick kirurgi med värmemadrassen Inditherm Alpha® medan jämförelsegruppen (n=26) genomgick kirurgi utan värmemadrass. Grupperna var jämnt fördelade i alla avseenden förutom kön.Resultat: Flertalet patienter sjönk i Kroppstemperatur efter ECC-avslut (p < 0,0001) men majoriteten av patienterna var normoterma vid ankomst till intensivvårdsavdelningen. Undersökningsgruppen hade inte högre Kroppstemperatur vid något mättillfälle jämfört med jämförelsegruppen.

I det här arbetet presenteras en studie från ett projekt som ägde rum i Kolmården djurpark sommaren och hösten år 2003. Projektet bygger på ett uppdrag från jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grävlingar i fångenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grävlingarnas naturliga beteende studerats under fyra perioder från juni till september samma år. Det som studerats under perioden är grävlingarnas olika beteenden, lokationen i grävlingshägnet samt fysiologiska parametrar så som hjärtfrekvens och Kroppstemperatur hos grävlingarna.

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är förknippat med komplikationer som kan få allvarliga följder för den drabbade patienten. Miljön, det vill säga temperaturen i operationssalen, kan bland andra vara en bidragande orsak till perioperativ hypotermi.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur temperaturen i operationssalen påverkade patientens Kroppstemperatur under den perioperativa processen samt om patienten har uppnått normotermi två timmar postoperativt. Detta för att säkerställa att inte miljön, i detta fall temperaturen i operationssalen, äventyrar patientens säkerhet.Metod: En kvantitiv prospektiv longitudinell kohortstudie utfördes där vilken en definierad grupp människor följs över tid. Denna studieform används då man vill följa en grupp och se om det sker någon förändring över tid avseende en eller flera variabler. Designen innebär att data samlas in framåt i tiden och samma variabel mäts flera gånger på samma individ.

Hypotermi, en sänkning av kroppens kärntemperatur under 36°C, är en oönskad men vanlig komplikation under den perioperativa perioden. Det är förenat med en rad negativa konsekvenser som kan orsaka lidande för patienter och innebära ökade vårdkostnader. Svårigheterna med att på ett enkelt och effektivt sätt förhindra hypotermi utgör ett hinder i vården och nya produkter utvecklas därför kontinuerligt. En viktig del i anestesisjuksköterskans arbete är att bevara patientens Kroppstemperatur så nära det normala som möjligt. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva olika metoder som är lämpliga för anestesisjuksköterskan att använda för att förhindra hypotermi hos vuxna i det perioperativa förloppet.

Det här är en studie med syftet att ta reda på hur grävlingar reagerar på att vistas i fälla och om det kan påvisas att djuren upplever stress. Fällvistelserna har varit korta och långa, under dagtid samt nattetid. Grävlingarnas beteenden, hjärtfrekvens och Kroppstemperatur har studerats. I materialet finns även en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fälla, men även under de närmast följande dygnen efteråt samt under en avslutande period av naturligt beteende.

Syfte och frågeställningarSyftet var att jämföra fysiskt arbete i rumstemperatur och arbete under värmepåverkan, för att därigenom undersöka hur fysiskt arbete i värme påverkar kroppen i ett fysiologiskt perspektiv. Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvens, Kroppstemperatur och vätskeförlust vid submaximalt arbete i värme? Hur påverkas hjärtfrekvens, Kroppstemperatur och vätskeförlust vid rökdykning? Hur påverkas hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentration i blodet vid arbete i värme jämfört med rumstemperatur?MetodSex brandmän genomförde vid tre olika tillfällen fyra tester. Syreupptagningstest på cykel, (submax och max) i rumstemperatur, ett rökdykartest under värmepåverkan och ett submaximalt cykeltest i bastu. Syreupptagningsförmåga, hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentrationer i blod mättes under cykeltesterna i rumstemperatur.

Syfte och frågeställningarStudien genomfördes med syftet att specificera vilken intensitet och duration vid uppvärmning som är optimal för att få ut största möjliga effekt vid anaerob prestation i form av maximalt vertikalhopp och fem sekunders maximal cykelsprint. Studien byggde på tre frågeställningar: På vilket sätt påverkar uppvärmningen prestationen vid ett maximalt vertikalhopp? På vilket sätt påverkar uppvärmningen prestationen vid ett maximalt fem sekunders sprinttest? Vilken uppvärmning är optimal för maximal muskulär explosivitet?MetodDesignen var en kvantitativ experimentell studie som innefattade fyra fysiskt aktiva kvinnor med genomsnittsålder på 24 år. Testerna bestod av nio tillfällen där en slumpad uppvärmning på ergometercykel genomfördes varje gång. Därefter genomfördes tre vertikalhopp, så kallade counter movement jump, på en kraftplatta och tre fem-sekunders sprint (5sCST) på Monarks Peak Bike.

Får finns i stora delar av världen och i helt olika miljöer. För att klara av att leva väl under så vitt skilda levnadsförhållanden har flera hundra olika raser utvecklats, vilka skiljer sig bland annat vad beträffar ull, storlek o fettdeponering. I Sverige ökar produktionen av lamm året runt, vilket innebär att lamning sker även under de kallaste vintermånaderna. Detta skulle kunna innebära problem då lammen kan ha svårt att hålla sin Kroppstemperatur vilket påverkar överlevnaden. Insatser som kan göras för att förbättra lammens chanser är att utfodra tackan väl, klippa tackan några veckor före lamningen, se till att tackan slickar sitt lamm torrt och försäkra sig om att lammet har god tillgång på mjölk.

Syfte och frågeställningarStudien genomfördes med syftet att specificera vilken intensitet och duration vid uppvärmning som är optimal för att få ut största möjliga effekt vid anaerob prestation i form av maximalt vertikalhopp och fem sekunders maximal cykelsprint. Studien byggde på tre frågeställningar: På vilket sätt påverkar uppvärmningen prestationen vid ett maximalt vertikalhopp? På vilket sätt påverkar uppvärmningen prestationen vid ett maximalt fem sekunders sprinttest? Vilken uppvärmning är optimal för maximal muskulär explosivitet?MetodDesignen var en kvantitativ experimentell studie som innefattade fyra fysiskt aktiva kvinnor med genomsnittsålder på 24 år. Testerna bestod av nio tillfällen där en slumpad uppvärmning på ergometercykel genomfördes varje gång. Därefter genomfördes tre vertikalhopp, så kallade counter movement jump, på en kraftplatta och tre fem-sekunders sprint (5sCST) på Monarks Peak Bike.

Runt om i världen används olika metoder för att fånga levande vilda djur i forskningssyfte. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur infångning i lådfälla påverkar djurs välfärd och om det är en bra metod vid infångning av vilda djur. Att undersöka om det finns något samband mellan vilda rådjurs beteende under hantering och frisläppning med kroppstemperartur och antalet gånger rådjuren fångats tidigare, för att studera skadefrekvens och för att se om beteendet inuti lådfällan varierar mellan individer. Arbetet bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur och på en experimentell studie som genomförts i samarbete med Grimsö forskningsstation, Inst för ekologi, SLU som bedriver forskning på vilda rådjur som innefattar fångst i lådfällor. I den experimentella studien har datamaterial över antalet fångster, Kroppstemperatur, skador som djuren åsamkas i fällan, deras beteende under hanteringen och vid frisläppning samlats.

IntroduktionDet är väl känt att varje patient som opereras riskerar att drabbas av hypotermi peroperativtoch postoperativt. Hypotermin medför stora risker för patienten med bland annat ökadinfektionsbenägenhet, ökad blödning och försämrad metabolism. Vidare bidrar det till ökad frekvens av shivering med alla dess komplikationer. Att kunna förebygga hypotermi både vid öppen och laparaskopisk kirurgi är en viktig uppgift för anestesisjuksköterskan.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om anestesisjuksköterskan med hjälp av ettvarmluftstäcke i form av ett tubtäcke och en luftvärmeblåsare peroperativt kan förhindrauppkomsten av peroperativ hypotermi vid gynekologisk laparaskopisk kirurgi samt om detta minskar patientens lidande i form av mindre shivering och frysning postoperativt.MetodI denna studie randomiserades patienterna till att antingen få ett varmluftstäcke peroperativteller sedvanlig behandling. Patienternas Kroppstemperatur registrerades kontinuerligtperoperativt och postoperativt.

Äldre patienter med andningsbesvär är en vanlig patientkategori inom ambulanssjukvården. Är det någon skillnad på patienters vitalparametrar eller givna läkemedel vid ambulanstransporter med prio 1 och prio 2. 43 ambulans och akutjournaler studerades retrospektivt. 24 prio 1 och 19 prio 2. Patienter som transporterats med prio 1 hade signifikant sämre värden på andningfrekvens, puls och Kroppstemperatur.

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är det herpesvirus som är specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. När den akuta infektionen är över går viruset in i en latent fas. I den latenta fasen finner man vilande virus främst i de lumbosakrala ganglierna, tonsillerna, öronspottkörtlarna och levern. Stress kan få infektionen att reaktiveras. Uppsatsens syfte är att undersöka hur viruset påverkar individer i olika åldrar, sjukdomens effekter på hundaveln och lämpliga åtgärder för att undvika sjukdom. Hos den vuxna individen ses oftast bara lättare luftvägsinfektion, ögoninflammation eller genitala förändringar.

Oavsiktlig perioperativ hypotermi är vanligt förekommande och beror på anestesimedlens hämmande verkan på temperaturregleringen kombinerat med en exponering i kall miljö. Upp till 90 % av patienterna upplever hypotermi perioperativt. Skilda fysiologiska effekter på kroppen kan uppstå varierande från vasokonstriktion och en känsla av att frysa, till hjärtstillestånd och död. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid oavsiktlig hypotermi, som uppstår i samband med att patienter genomgår ett operativt ingrepp i anestesi och/eller analgesi. Studien gjordes som en litteraturstudie, där 25 artiklar analyserades. Resultatet visade att varmluftstäcken var det mest effektiva för att förebygga, men även lindra och behandla oavsiktlig hypotermi.