I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar? - Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.

I Sverige har vi som allmän utgångspunkt att varje medborgare är skyddad mot kroppsliga och integritetskränkande ingrepp, husrannsakan, kroppsvisitation och liknande intrång. Dessa lagstadgade skydd återfinns i Regeringsformens 2 kapitel. I vissa situationer måste dock den enskildes intresse av integritetsskydd inskränkas. I Rättegångsbalkens 28 kapitel finner vi regler för när och hur den enskildes lagstadgade integritetskydd får inskränkas genom tvångsmedelsutövning Det är dessa bestämmelser som jag har försökt utreda i denna uppsats. Utöver de konkreta reglerna som uttrycks i RB 28 kap aktualiseras ett antal principer vid tvångsmedelsutövning.

Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes.

Bostadsmarknaden a?r en av de sto?rsta tillga?ngsmarknaderna i ett land varpa? fo?ra?ndringar i bostadspriserna fa?r la?ngt ga?ngna konsekvenser fo?r det enskilda husha?llet, det finansiella systemet och samha?llsekonomin i stort. Flertalet tidigare studier har analyserat den svenska bostadsmarknaden utifra?n ett storstadsperspektiv alternativt ja?mfo?rt Sveriges bostadsmarknad mot andra la?nder. Vi har identifierat att studiet kring vad som besta?mmer prisniva?n pa? regionala bostadsmarknader i Sverige a?r ta?mligen oexploaterat varfo?r avsikten med den ha?r studien a?r att analysera besta?mningsfaktorer till de svenska bostadspriserna pa? la?nsniva?.

 Detta arbete handlar om att undersöka gymnasieflickors fysiska självuppfattning där syftet är att belysa och få en fördjupad förståelse för gymnasieflickors upplevelser av sin fysiska självuppfattning i ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna gällde följande; hur flickorna upplever sin kroppsliga kompetens och kroppsattraktivitet samt hur sociala interaktioner påverkar deras fysiska självuppfattning. Vi valde att endast undersöka flickors upplevelser. Detta gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer av tio flickor i en gymnasieklass i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes individuellt.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli så bra som möjligt måste barnet lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte är att utveckla förståelse för vad förskollärare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill även ta reda på hur förskollärare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Blödarsjuka är en ovanlig medfödd sjukdom som kräver livslång behandling och kontinuerlig kontakt med sjukvården. Tidigare forskning visar att leva med en kronisk sjukdom innebär restriktioner och påverkar personens upplevda hälsa. Hälsa är ett begrepp som innefattar sundhet, friskhet och en känsla av välbefinnande och kan upplevas trots sjukdom.  Sjuksköterskan ska genom sin omvårdnad främja hälsa hos personer med blödarsjuka. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med blödarsjuka. Litteraturstudien baserades på 18 vetenskapliga artiklar.

Studiens syfte var att beskriva om ett rehabiliteringsprogram påverkade patienter med långvarig smärta. Data insamlad från patienter analyserades. Beskrivande och jämförande analys av kvantitativ design har använts. Patienterna som deltog i rehabiliteringsprogrammet bestod av 43 personer alla i arbetsför ålder (18- 65 år) helt/delvis sjukskrivna eller var i fullt arbete där risk för sjukskrivning förelåg. Deltagarna besvarade enkäter före rehabiliteringsprogrammet och tre veckor efter avslutat program.

Att åldras är en stor förändring både för de som bor kvar hemma och för dem som väljer att flytta till ett särskilt boende. Vilka upplevelserna är och vad det innebär har intresserat oss under vår utbildning och därför beslutade vi oss för att ta en djupare titt på detta fenomen. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen äldre människor har av att flytta till ett särskilt boende och efter att ha bott där under en kort tid. Vi valde att använda en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med personer som nyligen flyttat till ett särskilt boende. Resultatet visade att förändringen kunde delas in i fysiska, psykologiska och sociala upplevelser. I den fysiska upplevelsen var känslor förknippade med fysiskt beroende av omsorgspersonal samt den kroppsliga förändringen för de äldre.

I tidigare forskning visas ett samband mellan framställningen av kvinnor i media och kvinnors självbildsuppfattning. Studier har även gjorts med fokus på män där ett samband mellan media och mäns självbild visas. Studien avser undersöka om det finns ett samband mellan medias framställning av ideala modeller och unga vuxnas syn på kroppslig självbild, samt hur mediaanvändning skiljer sig mellan könen och om användningen har en effekt på kroppslig självbild. En enkätundersökning med 90 deltagare (43 kvinnor och 47 män) i ålder 18-30 utfördes. Deltagarna fick fylla i en internetenkät med antingen ideala bilder, alldagliga bilder eller en enkät utan bilder.

En förutsättning för vårdandet är att vårdgivaren har respekt för den lidande människan, ger henne delaktighet i vården genom att ge henne möjlighet att påverka sin vård. För att vården skall kunna vara vårdande krävs det att människans värdighet beaktas. Detta kan ske genom att vårdgivaren respekterar patientens önskan om självbestämmande, patientens integritet och ett värnande om människans unika värde. Syftet med den här studien var att se hur människans värdighet upprätthålls i anestesisjuksköterskornas arbete. För att förstå fenomenet intervjuades anestesisjuksköterskor vars intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation är en process som både sändare och mottagare deltar i och omfattar såväl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa känslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan använda språket. När det finns en brist i förståelsen mellan patient och vårdare kan detta påverka relationen mellan vårdare och patient och därmed också vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vårdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrån vårdare och patient perspektiv.