Den sjukgymnastiska behandlingsformen basal kroppskännedom (BK) syftar till att integrera kroppen i den totala identitetsuppfattningen, förbättra kroppsmedvetande och öka förmågan till kroppsbehärskning. Det krävs ett kontinuerligt övande under en längre tid för att få en förståelse av de kroppsliga och psykiska förändringar behandlingen kan ge. Utbildning i BK som behandlingsform ingår i alla sjukgymnastutbildningar i Sverige. På sjukgymnastprogrammet vid Luleå tekniska universitet (LTU) kommer studenterna i kontakt med BK vid två olika tillfällen. Första gången de stöter på behandlingsformen är i termin 2, för att sedan i termin 5 återkoppla till ämnet.

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Hjärt- och kärlsjukdomar är en stor sjukdomsgrupp och en av de största dödsorsakerna i världen. Att leva med livshotande sjukdom kan innebära känslomässiga och kroppsliga förändringar. Att inte längre kunna ta livet för givet och osäkerheten kring framtiden kan upplevas som skrämmande. Samtidigt som livshotande sjukdom kan bidra till en livslust att leva här och nu. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers upplevelser av att leva med livshotande hjärt- och kärlsjukdomar.

Livsfasen klimakteriet eller övergångsåldern är en hormonell omställning som präglas av äggstockarnas åldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet är en biologisk övergång gemensam för alla kvinnor. I västvärlden präglas den här livsfasen av tre olika synsätt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstånd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje åldern. Syfte med den här litteraturstudien är att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprätthålla en känsla av sammanhang i upplevelsen av förändring under den här livsfasen.

Bensår är ett ökande problem i samhället, detta som följd av att vi blir allt äldre. Bensår är svåra att läka och det är vanligt att de återkommer. Kroniska bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor. De vanligaste orsakerna till bensår är venös insufficiens, arteriell insufficiens eller en bladning av dessa.Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroniska bensår.Det här arbetet har utförts som en litteraturstudie, där sökning av artiklar har gjorts i två databaser CINAHL och PubMed. Efter sökning i databaserna har 16 artiklar valts ut och granskats.

Nordström är J, Waldesten, S. En studie om äldre kvinnor och hur de påverkas av samhällets ideal skönhet. Examensarbete i socialt arbete 15 poäng. Malmö högskola. Hälsa och samhälle 2011. ABSTRAKT Syftet med denna uppsats är att utforska och fördjupa förståelsen av äldre kvinnors relationer till kroppsliga utseende.

Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader avseende somatisering, affektmedvetenhet och internaliserad skam mellan kvinnor med diagnostiserad vulvavestibulit och en kontrollgrupp. Dessutom undersöktes sambandet mellan dessa faktorer i vestibulitgruppen. I undersökningen deltog 18 kvinnor med vulvavestibulit och 18 friska kvinnor i samma ålder. Samtliga kvinnor besvarade tre självskattningsformulär; Pennebakers Inventory of Limbid Languidness, Toronto Alexithymia Scale-20 och Internalized Shame Scale.Kvinnorna med vulvavestibulit visade sig ha signifikant större svårigheter att identifiera mellan kroppsliga sensationer och känslor än kontrollgruppen. De visade sig även ha en signifikant högre grad av internaliserad skam än kontrollgruppen.

Bakgrund: Njurarna har en mängd livsviktiga funktioner såsom bl.a. reglering av kroppsvätskornas sammansättning, styrning av elektrolytbalansen och bildning av röda blodkroppar. Hemodialys är en behandling där kroppen renas från slaggprodukter och överflödig vätska tas bort. Sjukdomen kräver även diet- och vätskerestriktioner. Behandlingen är både tidskrävande och påfrestande för kroppen vilket leder till att patientens hela livssituation påverkas.Syfte: Syftet var att beskriva hemodialyspatienters upplevelse av sin livssituation.Metod: Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att patienternas livssituation påverkades.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Äggstockscancer utgör en liten del av alla cancerfallen i Sverige. Orsakerna till insjuknandet är inte helt klarlagda. Upptäckten av denna cancerform sker ofta i ett obotligt skede vilket innebär att ett stort antal kvinnor kommer att leva med äggstockscancer i flera år. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som besvarade syftet att belysa kvin-nors upplevelser av att leva med diagnosen äggstockscancer. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades genom en innehållsanalys av artiklarnas resultat-delar.

Studien handlar om anhörigas reaktioner och tankar kring att få ett dödsbud levererat till sig. Syftet med studien är att ge kunskap om sorgeprocessen, polisens stöttning och anhörigas erfarenheter så poliser i tjänst kan få ett underlag för att hitta ett bra sätt att arbeta på vid levererandet av dödsbud. Studien förklarar hur sorgeprocessen hos de anhöriga är beroende av bemötande ifrån andra. Den redogör också för vilken stöttning poliser erbjuds för att hantera underrättelsen av dödsbud. Det har visat sig att uppgiften saknar riktlinjer därför har präst, polis och anhöriga delat med sig av sina erfarenheter kring ämnet dödsbud till dem som saknar sådana och vill ha mer kunskap i att leverera ett dödsbud.

För personer som drabbas av sjukdom kan det innebära att känslan av den bekanta och den igenkännliga kroppen förändras. Cancer i de sexuella- och reproduktiva organen påverkar kvinnor och mäns sexualitet efter cancerbehandling. Sexualitet kan vara ett svårt ämne att ta upp som hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer som genomgått cancerbehandling i de sexuella- och reproduktiva organen. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Vid palliativ v?rd uppkommer etiska dilemman, speciellt vid palliativ v?rd av barn eftersom man m?ste ta h?nsyn till barnets ?lder och mognad i relation till patientens r?tt till delaktighet och autonomi, samt f?r?ldrars ?nskan. Sjuksk?terskan har i sin yrkesroll ett ansvar att v?rna om patientens r?ttigheter och autonomi. Etiska dilemman uppkommer d? flera etiska v?rderingar st?r i konflikt med varandra.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten.