I vårt samhälle kan den smala kvinnliga kroppen uppfattas spegla attraktivitet, status, lycka och hälsa. Massmedia har starka influenser på denna kroppsdiskurs, då det sprids budskap om att ju mer kroppen liknar det smala Kroppsidealet desto högre är dess värde. Den här studien syftar till att kartlägga och jämföra fysiska aktivitetsvanor och uppfattningar om kroppen samt samhällets kroppsnormer hos flickor på två kroppsfokuserande gymnasieinriktningar. Studien har utförts enligt en tvärsnittsdesign med en kvantitativ metod. Antalet medverkande var 101 flickor som studerade inom fysisk träning respektive skönhet och mode.

Syftet med denna studie var att undersöka mödrars upplevelser av hur överföring mellan mor och dotter kan se ut gällande kroppsuppfattning och utseende, samt hur överföringen kunde påverkas genom medvetna val i mödrars eget förhållningssätt till sina kroppar. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhållningssätt till den egna kroppen i relation till kost och motion påverkade döttrarnas ätbeteende. De teoretiska utgångspunkterna var Bowlbys teorier kring anknytning, Meads den generaliserade och signifikante andre, Bourdieus begrepp hexis samt Chodorows teorier om modersfunktionen. Fem intervjuer med mödrar, i åldern 35-45 år genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in för att senare transkriberas.

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press.

The aim of this bachelor thesis has been to investigate what affected the body ideals of teenage girls attending the Swedish upper secondary school and thus, the questions for the investigation were: Who/what ?gives? teenage girls their body ideals today and what is considered as an influence of these young teenage girls today with regard to their perception of their own body? The theoretical perspective on the thesis were symbolic interactionism, Gidden's theory on "late"-modernity as well as Ziehe's theory on reflexivity. A quantitative survey were conducted where questionnaires were the starting point. For convenience and simplicity , the author chose to perform the survey on a number of high schools in her vicinity. The headmasters in these schools were contacted and she got the contact infomation for the concerned teachers or the school social pedagogue.

?VeckoRevyn ? your best friend in good times and bad?? is a BA thesis based on a weekly lifestyle magazine, VeckoRevyn, with a female demographic aged 18-25. Issues of the magazine, published in 2009 and on, is analyzed and dissected to better understand and be able to get answers for the questions of issue. What is said in the magazine, and how does the message reach the audience? Furthermore, the message, as well as the tone used to convey it, is reviewed as part of the discussion about consequence.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Studiens syfte formuleras som hur framställs livsstil i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå och hur kan detta innehåll utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv förstås i relation till skolans övergripande mål som uttrycks i läroplanen Gy-11.Materialet som undersöks består av en nyproducerad lärobok där hela materialet ingår i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hälsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i läroboken som motion, måltider, sömn, stress, umgänge, tobak, alkohol och droger. Till motion och måltider anknyts även Kroppsideal.

Ett problematiskt förhållande till mat kan grunda sig i en negativ kroppsuppfattning vilket isin tur kan bero på de normer och ideal som individen förväntas leva upp till för att passa in.Kroppsideal speglar inte bara hur kroppen bör se ut enligt normen, utan medföljs också avflertalet värderingar och fördomar om innehavaren. Syftet med denna studie är att utforska om,och i så fall hur, kroppsuppfattningen påverkar relationen till ätande hos gymnasieungdomar.För att fördjupa syftet användes frågeställningar som rörde kroppsuppfattning och ätmönster irelation till kön. Skillnaderna mellan könen belyses utifrån ett genusperspektiv. Totalt deltog222 ungdomar i studien som utfördes genom en enkät.Resultatet visade att det var vanligare att reglera sitt ätande eller att ha negativa känslorkopplat till ätande om kroppsuppfattningen var negativ. Det framkom även att det var någotvanligare att tjejer hade negativa känslor kopplat till ätande.

I föreliggande studie har unga flickors attityder till ätande över tid studeras, samt sambandet mellan föräldrars attityder till mat och ätande och deras döttrars attityder. Detta gjordes genom frågeformulären Children´s Eating Attitudes Test (ChEAT) och Eating Attitudes Test (EAT), från IDA-projektet (Identification of Dieting in Adolescent girls) som delades ut i 40 olika skolor i Uppsala län år 1995 samt 2000. Resultatet visade att det var elva procent av 14åringarna som låg i riskzonen (riskbeteende = 16-72 p) för att utveckla ett stört ätbeteende, medan det inte var någon utav nioåringarna som låg i riskzonen (M 9år = 1,88 M 14 år = 4,35p=.001). Inget signifikant samband mellan varken mammans och flickornas ätbeteende eller pappans och flickornas ätbeteende kunde ses. För att problem med ätstörningar hos ungaflickor ska minska tycker författarna att det är viktigt att föräldrar informeras om hur tidigt deras barn blir medvetna om Kroppsideal samt matfrågor.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Studiens syfte formuleras som hur framställs livsstil i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå och hur kan detta innehåll utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv förstås i relation till skolans övergripande mål som uttrycks i läroplanen Gy-11.Materialet som undersöks består av en nyproducerad lärobok där hela materialet ingår i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hälsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i läroboken som motion, måltider, sömn, stress, umgänge, tobak, alkohol och droger. Till motion och måltider anknyts även Kroppsideal.

Det har konstaterats att media har makt över mediekonsumenter. Det innebär att medieproducenter påverkar sin publik främst genom att bekräfta förhållanden som redan existerar i dagens samhälle (Gripsrud, 2008, s. 57). Det ger även medier makt att förändra vilka diskurser som blir de rådande i samhället. Magasinen har en maktposition inom medievärlden eftersom de riktar sig till ett specifikt kön inom en åldersbaserad målgrupp.

This study examines counselors understanding of body fixation (alt: body image fixation) as a social problem among young women aged 15-25 years. Earlier research on this subject highlights the standards and ideals placed on the female body where happiness is associated with a slim body figure. Research has shown that young women that compare their own bodies with others are at higher risk at developing an unhealthy relationship with their body, which can lead to eating disorders. The data for this study was collected through semi-structured interviews with nine counselors from youth clinics, schools and primary healthcare. The results were interpreted and analysed in the light of social constructionist perspective as developed by Berger & Luckmann and Loseke's social constructionist definition of social problems.

Syfte & frågeställningarSyftet med denna studie är att finna en större förståelse av elevers icke ? deltagande i undervisningen av idrott & hälsa.Vad finns det för skäl som gör att eleven inte är med på idrottslektionen?Hur påverkar detta andra elever, även lärare, enligt dem?Hur upplever eleverna nivån på lektionerna?Vad har eleven för erfarenheter av idrott?MetodEn kvalitativ intervju genomfördes på tre slumpvis utvalda elever i årskurs 9, med hjälp av så kallade halvstrukturerade intervjuer. Eleverna intervjuades individuellt, utanför idrottshallen och under en dag då de inte hade idrott på schemat. Etiska aspekter har följts under hela intervjuerna och under resultatdelen.ResultatDen största faktorn som upptäcktes i resultatet var elevernas nivå på KASAM, som visade sig vara väldigt låg. Eleverna tyckte inte idrott var särskilt roligt och de hade problem med Kroppsidealet inför sina klasskamrater.

Syfte & frågeställningarSyftet med denna studie är att finna en större förståelse av elevers icke ? deltagande i undervisningen av idrott & hälsa.Vad finns det för skäl som gör att eleven inte är med på idrottslektionen?Hur påverkar detta andra elever, även lärare, enligt dem?Hur upplever eleverna nivån på lektionerna?Vad har eleven för erfarenheter av idrott?MetodEn kvalitativ intervju genomfördes på tre slumpvis utvalda elever i årskurs 9, med hjälp av så kallade halvstrukturerade intervjuer. Eleverna intervjuades individuellt, utanför idrottshallen och under en dag då de inte hade idrott på schemat. Etiska aspekter har följts under hela intervjuerna och under resultatdelen.ResultatDen största faktorn som upptäcktes i resultatet var elevernas nivå på KASAM, som visade sig vara väldigt låg. Eleverna tyckte inte idrott var särskilt roligt och de hade problem med Kroppsidealet inför sina klasskamrater.

Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnå svaret på syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utsträckning ägnar sig åt kroppsligt arbete i form av gymträning. Det empiriska materialet utgår från tio kvalitativa intervjuer och informanterna består av fem män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 31 år. De teorier som ligger till grund för analysen av empirin är bland annat Foucaults teorier om hur kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har använts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som något performativt.De slutsatser som kan dras från uppsatsen är att informanterna tränar på gym av flera olika anledningar, men strävan efter att förändra kroppen fungerar som en stark drivkraft.

I dagens samhälle finns det ett fokus på kost och träning, vilket på senare tid har orsakat enslags hälsohysteri kring hur man ska äta och träna. De samhälleliga Kroppsideal som framhävsi media, har skapat normer för hur en hälsosam individ bör förhålla sig till mat och träning.Det finns också en samhällstrend med att allt fler söker sig till gym samt anlitar personligatränare. Ett kroppsfokuserat samhällsideal kan orsaka att ett initialt hälsosamt beteendeövergår till något ohälsosamt, vilket kan utmynna i ett problematiskt förhållningssätt till såvälmat som träning. En besatthet av att äta nyttigt benämns inom forskningen vid ortorexianervosa, medan fenomenet i media framställs vara en kombination av att äta nyttigt och tränamycket. Därför har studiens syfte varit att belysa hur personliga tränare på svenska gym talarom ortorexia nervosa, eftersom dessa kan tänkas komma i kontakt med individer somuppvisar tecken på denna problematik.