I media förekommer det idag ett stort utbud av olika hälsobudskap och många gånger kan detvara svårt att bedöma sanningshalten i budskapen. Hälsobudskapen kan även skapa förvirringoch stress hos människor och framförallt ungdomar anses vara en mer sårbar och utsatt grupp(Sandberg, 2005). Enligt kursplanen för hem- och konsumentkunskap ska budskap i mediavara en del av undervisningen. Bland annat ska undervisningen behandla budskapenspåverkan på människor och hur de kan bemötas på ett reflekterat sätt (Skolverket, 2011d). Idenna kvalitativa studie har vårt syfte därför varit att belysa hem- ochkonsumentkunskaplärares uppfattningar om hälsa och hälsobudskap i media och dess plats iundervisningen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosamlivsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senasteutvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckteämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott ochhälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för attinte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför tillsina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress är något som orsakar problem i samhället, både för individer och för företag. I syfte att på organisatorisk nivå reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: Utifrån en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. Företagshälsovårdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbättringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.Avgränsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill säga kartläggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus på cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkätundersökningen är utanför ramen för denna uppsats.Metod: Kartläggningen utgjordes av två delar, en kvantitativ ansats i form av enkäten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. Enkäten skickades ut till totalt 331 fast anställda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

I media förekommer det idag ett stort utbud av olika hälsobudskap och många gånger kan detvara svårt att bedöma sanningshalten i budskapen. Hälsobudskapen kan även skapa förvirringoch stress hos människor och framförallt ungdomar anses vara en mer sårbar och utsatt grupp(Sandberg, 2005). Enligt kursplanen för hem- och konsumentkunskap ska budskap i mediavara en del av undervisningen. Bland annat ska undervisningen behandla budskapenspåverkan på människor och hur de kan bemötas på ett reflekterat sätt (Skolverket, 2011d). Idenna kvalitativa studie har vårt syfte därför varit att belysa hem- ochkonsumentkunskaplärares uppfattningar om hälsa och hälsobudskap i media och dess plats iundervisningen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9.

I media förekommer det idag ett stort utbud av olika hälsobudskap och många gånger kan detvara svårt att bedöma sanningshalten i budskapen. Hälsobudskapen kan även skapa förvirringoch stress hos människor och framförallt ungdomar anses vara en mer sårbar och utsatt grupp(Sandberg, 2005). Enligt kursplanen för hem- och konsumentkunskap ska budskap i mediavara en del av undervisningen. Bland annat ska undervisningen behandla budskapenspåverkan på människor och hur de kan bemötas på ett reflekterat sätt (Skolverket, 2011d). Idenna kvalitativa studie har vårt syfte därför varit att belysa hem- ochkonsumentkunskaplärares uppfattningar om hälsa och hälsobudskap i media och dess plats iundervisningen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens Kroppsideal och påverkan från media är riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohälsosamt bantningsbeteende. Där förhoppningen är att gå ned i vikt på ett eller annat sätt med hjälp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohälsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar äventyrar sin hälsa både fysiskt och psykiskt. Eftersom ohälsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhälsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptäcka och effektivt hantera ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohälsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats användes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika storlekar på modeller i reklamsammanhang påverkar köplusten hos konsumenter. Utifrån kriterierna reklam, Kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att få en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lägger fokus på att undersöka om konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgränsat oss till såväl kvinnliga modeller som konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av experiment och fokusgrupper som består av kvinnliga respondenter i åldersgrupperna 17-35.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma.

Bakgrund Intermittent fasta är ett aktuellt ämne som fått stort genomslag i Sverige. Forskningen har konstaterat att intermittent fasta kan påverka kroppsvikten och den mentala hälsan. Det har även observerats ett samband mellan intermittent fasta och förlängt liv.Syfte Syftet med studien var att utforska vilka upplevelser och erfarenheter människor har som går eller har gått på en intermittent fasta, samt ta reda på vilka motiv och drivkrafter som influerar människor till att utöva denna kosthållning. Metod Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Bakgrund: Under många år har kvinnors Kroppsideal kopplats ihop med smala modeller och kändisar inom reklam och media. Problemet har nu blivit vanligare bland män också. Männen blir nu matade med vältränade, avklädda manskroppar i samma utsträckning som kvinnorna blir matade med det kvinnliga Kroppsidealet. Maskuliniteten har både sexualiserats och feminiserats. Männens ideal har under senare år blivit mer inriktat på muskler, v-form och platt mage med lite kroppsfett.

Människans exponering för massmedia gör att kvinnor och män dagligen påminns om hur idealmänniskan bör se ut. Detta kan för många individer leda till ett utbrett kroppsmissnöje. Syftet var att undersöka implicita och explicita attityder till det kvinnliga Kroppsidealet. De explicita attityderna mättes med en enkät och de implicita attityderna mättes med implicit associations test (IAT). För att försöka få en attitydpåverkan av kontext effekt fick försöksdeltagarna läsa antingen en positivt eller negativt riktad tidningsartikel till Kroppsidealet.

I media ligger stort fokus på kropp och hälsa. Under det senaste årtiondet har flera hälsorelaterade tv-produktioner sänts i svenska kanaler. En av dessa är Toppform på Sveriges Television. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad tv-programmet Toppform menar med hälsa. Genom en kritisk diskursanalys tolkar jag vika diskurser som är dominerande i programmet och om Toppform förändrar eller reproducerar den dominerande diskursordningen.

AbstractThe purpose of this essay is to discover the driving forces in top athletes, concerning training, body image and social positioning. Furthermore the object is to study how important being fit is for social reasons in today?s society. The athletes have been interviewed face-to-face and described their personal drive regarding training, their goals and the significance of the sport. They have also described how they see the image of the ideal body that currently exists within the field of sport and society and how training affects their own body image.

Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ?Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa?? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation..