Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet lÄter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgÄngspunkt placerar jag mig sjÀlv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprÀtthÄlls i vÄrt samhÀlle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form lÄter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur volontÀrer lÀr sig förstÄ kulturer genom att leva i lÀnder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontÀrt i Syd, med fokus pÄ följande frÄgor:- PÄ vilket sÀtt förÀndrade volontÀrerna sin förstÄelse av kulturer?- Hur kan dessa förÀndringar förklaras genom volontÀrernas lÀrande under vistelsen i Syd?VolontÀrernas berÀttelser analyserades utifrÄn teori om lÀrande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontÀrerna tyckte resan gett dem en större förstÄelse för kulturer, men att det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vad "förstÄelse för kulturer" egentligen betyder. VolontÀrerna bÄde ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer frÄn andra kulturer, men de gjorde detta pÄ sinsemellan olika sÀtt.

SyfteSyftet med studien har varit att ur ett psykosocialt perspektiv undersöka och beskriva ÄterhÀmtningsprocessen vid utmattningssyndrom. Fokus har varit att kartlÀgga de personliga strategier som frÀmjar de drabbades vÀg tillbaka till ett fungerande vardagsliv. FrÄgestÀllningarna i studien har varit: Hur beskriver informanterna förloppet i sin ÄterhÀmtningsprocess? Vilka personliga strategier, sÄvÀl praktiska som kÀnslomÀssiga, har varit hjÀlpande i informanternas ÄterhÀmtning?UrvalUrvalet har omfattat sÄvÀl mÀn som kvinnor, med erfarenhet av ÄterhÀmtning efter ett utmattningstillstÄnd. Sex informanter, tvÄ mÀn och fyra kvinnor har deltagit.MetodStudien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjÀlp av intervjuer och Àven till viss del av kontakt via mail.

Författarna finner att dagens teori saknar tydliga riktlinjer för hur praktiker i den svenska banksektorn bör anvÀnda sig av intern marknadsföring. Bristen av en klar definition av begreppet medför svÄrigheter att applicera teorin pÄ strategiarbetet och anvÀnda de verktyg som finns att tillgÄ i befintlig forskning. Nuvarande forskning visar pÄ vikten av intern marknadsföring i alla organisationer, och dÄ frÀmst inom servicesektorn. Studierna som har gjorts Àr emellertid baserade pÄ sektorer utomlands, vilket innebÀr svÄrigheter för svenska banker att tillÀmpa resultatet inom sin egen organisation, menar författarna. Författarna Àmnar dÀrför undersöka intern marknadsföring och dess effekt pÄ uppfattade konkurrensfördelar pÄ den svenska banksektorn och författarna har valt att fokusera pÄ svenska fullsortimentsbanker.

VÄr uppsats Àr gjord utifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det sprÄkbruk och de diskursiva praktiker som anvÀnds av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger pÄ Àr ledarsidorna ur Ätta nummer av tidningen. I uppsatsen sÄ granskar vi hur tidningen pÄ ledarsidan, via sprÄkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien Àr grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom bÄde diskursteori och genusteori..

VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur förskolelÀrare pÄ förskolor utan utomhusprofil resonerar kring anvÀndandet av utomhusmiljön. Vi har ocksÄ haft som avsikt att ta reda pÄ vilket huvudsakligt perspektiv samt vilket huvudsakligt argument utifrÄn plats-, miljö-, kropps-, motorik/hÀlso- och lekperspektiv förskolelÀrarna har pÄ lÀrande genom utomhusvistelsen. VÄrt val av undersökning grundar sig i vÄrt gemensamma intresse för utomhuspedagogik som vi skaffat oss genom utbildning pÄ Malmö högskola. För att fÄ svar pÄ hur förskolelÀrare resonerar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr 11 förskolelÀrare frÄn sex olika förskolor i samma stadsdel medverkat. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att utgÄ ifrÄn delar av Deweys och Vygotskijs teorier.

I vÄrt moderna samhÀlle Àr sÀttet vi organiserar intima relationer pÄ föremÄl för offentlig diskussion och statt i förÀndring. Detta skriver Anthony Giddens om i boken Intimitetens omvandling (1992). PÄ senare tid har en relationsform som kallas för relationsanarki (RA) vuxit fram. Mitt syfte Àr efter en kritisk lÀsning av Giddens undersöka relationen mellan hans teori och RA som praktik och erfarenhet. Som kontrast eller nyansering av Giddens tas ocksÄ Zygmunt Bauman upp.

Skiftarbete, eller oregelbunden arbetstid, Àr nÄgot som alla pÄ polisutbildningen kommer att utsÀttas för under sin första tid som polisaspirant. TyvÀrr kommer flertalet att fÄ problem med dessa arbetstider. Det Àr dÀrför viktigt att lÀra kÀnna sin kropps begrÀnsningar och vad den behöver för att fungera pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt. Det Àr dessutom viktigt att man sköter kost, sömn och eventuellt ocksÄ trÀning för att man ska kunna fungera bra i det sociala livet. Att kÀnna sammanhang bÄde i det sociala livet och i yrkeslivet Àr viktigt, skulle det fallera pÄ ena fronten sÄ blir ofta Àven det andra lidande.

Rubrik        Vinst nu eller senare? ? En studie hur företag intÀktsredovisar sin entreprenadverksamhetProblem      IntÀktsredovisning Àr ett av de mest problematiska omrÄden som normsÀttare och praktiker har att handskas med idag. Detta beror pÄ mÄnga anledningar, men framförallt rÄder det en ovisshet för hur intÀktsredovisningen ska gÄ till. IASB har utvecklat standarderna IAS 18 IntÀkter samt en specialiserad intÀktsredovisning via IAS 11 Entreprenadavtal, som vÀgledning för företagen. Kraven som finns i dagens regelverk Àr dock komplexa och relativt öppet formulerade.

Det uppmĂ€rksammas allt fler kriser som behöver kommuniceras och hanteras för att organisationer ska kunna upprĂ€tthĂ„lla en trovĂ€rdighet. PĂ„ grund av dĂ„ligt utförd kommunikation vid sjĂ€lva kriserna kan förtroendekriser uppstĂ„. ÄmnesomrĂ„det kriskommunikation hĂ„ller pĂ„ att bli allt viktigare för professionella kommunikatörer att kunna hantera och vara kompetenta inom. Det professionella kriskommunikationsomrĂ„det och den svenska forskningen kring kriskommunikation kritiseras för att inte vara kumulativ utan av en mer repetitiv karaktĂ€r. Forskningen sker ad hoc och istĂ€llet för att dra nytta av vad andra forskare har kommit fram till vid studier av tidigare kriser, uppfinner man hjulet gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng nĂ€r man studerar kommunikationen kring varje ny kris.

Hur förlossningen upplevs kan vara beroende av förberedelsen under graviditetenoch kan ha stor betydelse för framtiden. MÄnga kvinnor kÀnner oro inför det okÀndaoch sin kropps förmÄga att hantera smÀrta. Syftet med denna litteraturstudie var attbeskriva hur blivande förÀldrar förbereder sig inför födandet samt effekten av dennaförberedelse. Följande specifika frÄga stÀlldes: - Vad Àr det som underförberedelserna inför födandet fÄr de blivande förÀldrarna, och dÄ sÀrskilt kvinnan,att kÀnna sig bÄde fysiskt och mentalt redo att föda? Litteraturstudien baserades pÄelva vetenskapliga artiklar som erhölls genom PubMed och Cinahl.

Att recensionsskrivande Àr ett vanligt förekommande inslag i svenskundervisning pÄ alla stadier i svensk skola konstateras i flera studier om barns och ungdomars skrivande samt i en rapport frÄn Skolinspektionen (2010:5). I tidigare forskning antyds ett antal problem i samband med recensionsskrivande, bland annat att begrÀnsade handlingsreferat ofta dominerar i elevers recensioner. Sedan hösten 2011 gÀller en ny lÀroplan för grundskolan och i kursplanerna för svenskÀmnet betonas undervisning om olika texttyper, nÄgot som Àven tidigare forskning lyft fram som vÀsentligt och som ligger i linje med den sÄ kallade genrepedagogiken.Ytterligare en aspekt av betydelse för föreliggande studie, Àr den avgörande roll som lÀroböcker kan ha för hur undervisning gestaltas. Denna roll lyfts pÄ olika sÀtt fram i tidigare forskning.Syftet med föreliggande studie Àr att jÀmföra tre lÀroböcker i svenska med avseende pÄ vilka möjligheter dessa erbjuder elever i Ärskurs sex till nio att utveckla recensionskompetens.I studien jÀmförs lÀroböckerna i en komparativ analys med hjÀlp av Ivani?s (2004) diskursanalytiska ramverk.

Idag rÄder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och lÀnder gÀllande mÀnniskors uppmÀrksamhet och val av bÄde bostadsort och resemÄl. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare Àr det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor pÄ orten, det vill sÀga de med bÀst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten pÄverkar det destinationens image negativt. För om de som har bÀst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska dÄ lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invÄnarna i vÄra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utÄt och hur kan orterna arbeta för att förbÀttra detta?Syftet med föreliggande uppsats Àr att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjÀlp av upplevelseproduktion för att uppnÄ stoltare invÄnare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstÄende.

Bakgrund: Symptom vid torra ögon kan vara en kÀnsla av torrhet, irritation, okomfort, frÀmmande kropps kÀnsla och ökad produktion av tÄrar. TorrhetskÀnslan varierar under dagen men Àr mest pÄtaglig framÄt kvÀllen. 3 av 4 som upplever symptom för torra ögon har ett tunnare lipidskikt. Diagnostisering av normala, mÄttligt torra och torra ögon kan dels göras med hjÀlp av en symtomenkÀt t.ex. TERTC-DEQ.Syfte: Att undersöka om lipidskiktet förÀndras i tjocklek frÄn förmiddag jÀmfört med eftermiddag under samma dag.Metod: I studien deltog 6 mÀn och 21 kvinnor med en medelÄlder pÄ 23.3 ± 2.1 Är.

NÀr det pÄ 1990-talet uppmÀrksammades att barn kunde utsÀtta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var nÄgot som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare RÀdda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp RÀdda Barnens Pojkmottagning och tog emot bÄde flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna mÄlgrupp uppmÀrksammades började sÄ sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller.