Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnokroppar konstrueras intersektionellt i lönearbetet, men också hur den subjektiva uppfattningen och erfarenheten av den intersektionella kroppen ter sig. Vi vill undersöka en samverkan mellan Kroppens konstruerande och det eventuella reproducerandet av kroppar som ett förkroppsligande av normer innebär. För att möjliggöra en jämförelse mellan kvinnor i skilda klasspositioner har vi i vår undersökning valt att studera dels kvinnor med ?klassiska? arbetaryrken, dels kvinnor med ?klassiska? medelklassyrken. Att vi valt att titta närmare på kroppen just i lönearbetet beror på att det ofta är här olika maktasymmetrier verkar i sin mest koncentrerade form.Frågeställningar:?Hur upplevs den lönearbetande kroppen av kvinnorna själva??Hur förkroppsligas de sociala processerna hos kvinnor beroende på klassposition?Metod och material:Vi har genom litteraturstudier av befintlig litteratur om intersektionalitet, kön, kropp och klass utvecklat den teoretiska diskussionen som ligger till grund för analysen.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som Kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

This master?s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre Bourdieu?s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault.

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till människors mentala och fysiska hälsa har fått allt större uppmärksamhet under senare år. Det är emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hälsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begränsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de närmaste åren aktualiseras förutsättningar för ett hållbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mår bra. En litteraturgenomgång visar att chefers förutsättningar för ett hållbart chefskap är understuderat.En enkätundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlägga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor påverkar ett hållbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

SyfteSyftet med studien var att hos äldre undersöka en rad olika fysiologiska parametrar före och efter en 8-veckors styrketräningsperiod med relativt tung styrketräning vid tre tillfällen per vecka för att ta reda på om denna metod fungerar hälsofrämjande. Frågeställningarna i arbetet gällde inverkan av relativt tung styrketräning på diverse styrketester samt på ett glukostoleranstest.Metod20 testpersoner (TP), i åldern 66 ? 79, slumpades in i en träningsgrupp (n = 11) och en kontrollgrupp (n = 9). Av dessa var 11 kvinnor och 9 män. Vid urvalet togs hänsyn till ett par medicinska tillstånd, däribland fick ingen TP ha uttalad diabetes typ-2, men även fysisk aktivitetsnivå som ej fick vara alltför högt samt möjlighet att delta.

I sen dräktighet och vid laktationens inledning avger mjölkkor stora mängder kalcium till fostret och mjölkproduktionen. Kons förmåga att upprätthålla kalciumbalansen sker med hjälp av mobilisering av kalcium från skelettet samt upptag av kalcium från tarmen, mekanismer som regleras hormonellt, huvudsakligen av parathormon (PTH) och 1,25-dihydroxyvitamin D3 (calcitriol). Om kons regleringsmekanismer inte lyckas återställa kalciumkoncentrationen i plasma drabbas djuret av klinisk hypokalcemi som kan orsaka kalvningsförlamning. Flera olika strategier har etablerats för att förebygga denna utveckling. En väletablerad metod är lågkalciumdieten som syftar till att stimulera djurets metabolism för att öka aktiveringen av de endogena regleringsmekanismerna vilket resulterar i en bättre förmåga hos djuret att återställa kalciumförlusterna.

Uppsatsen består av nio flickors berättelser om hur det är att vara flicka idag. Flickorna ingår i ett pågående transnationellt EU-projekt om flickors särskilda utsatthet på grund av särskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna är mellan 18-20 år gamla och det som flickorna har gemensamt är att de är intellektuellt funktionshindrade.Frågor som besvaras i studien är dels vad flickorna anser att det innebär att vara en normal flicka när det gäller kropp, själ, sexualitet och sätt att vara på. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.

Hjärtsvikt är ett tillstånd då hjärtfunktionen försämrats och cirkulationen inte förser Kroppens alla organ med tillräckligt stort blodflöde. Vid hjärtsviktsbehandling är loopdiuretika viktigt för att behandla ödem då det verkar vätskedrivande. Torasemid är ett loopdiuretika som har visats vara effektivt och bra tolererat. I flera studier har effekterna jämförts mellan torasemid och furosemid varvid många betydelsefulla och förmånliga effekter har observerats för torasemid. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på om torasemid kan vara ett bättre alternativ till furosemid vid hjärtsviktsbehandling, om torasemid bör kombineras med spironolakton, om furosemid borde sluta användas och varför torasemid inte används i större utsträckning vid hjärtsviktsbehandling. Slutsatsen av litteraturstudien är att torasemid borde användas istället för furosemid vid behandling av hjärtsvikt, vilket grundas på de fördelar som har redovisats i genomförda studier.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som Kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till människors mentala och fysiska hälsa har fått allt större uppmärksamhet under senare år. Det är emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hälsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begränsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de närmaste åren aktualiseras förutsättningar för ett hållbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mår bra. En litteraturgenomgång visar att chefers förutsättningar för ett hållbart chefskap är understuderat.En enkätundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlägga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor påverkar ett hållbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

Tyreoideasjukdomar är vanliga, de förekommer i alla åldrar och är vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebär brist på tyreoideahormoner som reglerar Kroppens ämnesomsättning. Det finns många subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit är den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de läkemedel som finns är Levaxin® och Euthyrox.

Tyreoideasjukdomar är vanliga, de förekommer i alla åldrar och är vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebär brist på tyreoideahormoner som reglerar Kroppens ämnesomsättning. Det finns många subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit är den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de läkemedel som finns är Levaxin® och Euthyrox.

SammanfattningSyfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielärare i kursen idrott och hälsa A använder läroböcker i sin undervisning samt hur läroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. MetodMetoden som valdes var en digital enkätundersökning som riktades till 45 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor och till de lärare i idrott och hälsa som arbetade på dessa skolor. 63 av totalt 111 lärare besvarade enkäten (57% svarsfrekvens). Därtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkätsvaren mest frekvent använda läroböckerna i kursen idrott och hälsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehållsanalys av läroböckernas innehåll satt i relation till uppnåendemålen för idrott & hälsa A.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på en gymnasieskola uppfattar lärandet inom idrott och hälsa A. Vår teoretiska ingång är Kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vårt resultat utifrån det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som präglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat 17 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och främst inte har fått möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna läroprocessen.

Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.