Genusforskning har visat på hur män och kvinnor skildras i medier och bildreklam där resultat visar att det finns tydliga skillnader i framställningen av kvinnor och män. I den här studien har reportage med kända kvinnor och män i två svenska modemagasin Elle och King analyserats. Syftet med undersökningen är att belysa på vilket sätt kvinnorna och männen skildras i reportagen i modemagasinen. En kvalitativ textanalys har gjorts av totalt tolv reportage, sex reportage från varje magasin, publicerade under december 2012 ? maj 2013.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen.

Många kvinnor som överlevt bröstcancer får en rädsla för återfall. Trots avsaknad av sjukdom kan människan uppleva minskad känsla av välbefinnande. Människans livsvärld kan påverkas av att vardagen eller den fysiska kroppen ändras. Studiens syfte är att belysa hur rädslan för återfall påverkar svenska kvinnor som drabbats av bröstcancer. Datamaterial har samlats in från nio biografier och självbiografier.

Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förståelse och kunskap om texternas dolda grundvärderingar och grepp och hur dessa kan påverka läsarens identitet..

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ?lätta offer?. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna.

Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar är hög och ökar ständigt i västvärlden, så även i Sverige. Idag är omkring 400 000 barn och unga överviktiga vilket kan leda till hälsorelaterade problem. Som allmänsjuksköterska kan man i många olika vårdkontexter träffa unga personer med övervikt och fetma. Det är därför viktigt att få kunskap om hur en ung överviktig upplever sin livsvärld. Studiens syfte är att beskriva unga människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

Den vanligaste orsaken till att en person blir tvungen att amputera en kroppsdel är diabetes, andra vanliga orsaker är traumatiska olyckor, förfrysningar, brännskador och infektioner. Oavsett orsak så innebär det en förlust av fysisk förmåga och den egna kroppsbilden förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att förlora en extremitet. Tio internationella vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 1998-2005 analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fem kategorier: Att tappa fotfästen på grund av förlusten, att få en förändrad kropp, att ha intensiva smärtor att vara begränsad och utanför samt att acceptera och kunna hantera sin situation.

InledningÅr 1879, grundade Lars Olsson Smith Absolut rent brännvin, dåtidens Absolut Vodka. År 1979,hundra år senare passerade företaget en ny fas genom globalisering under varumärket AbsolutVodka. Sedan introduktionen av det nya varumärket har försäljningen stigit från 0,1 miljoner litertill 96,6 miljoner liter per år, över hela värden. Under senare delen av 1980-talet introduceradeföretaget smaksatta vodkasorter för att främja barbranschens cocktails.Syfte och frågeställningUppsatsens syfte är att kartlägga hur konsumenter upplever intensiteten på fem utvaldasmakegenskaper i smaksatt vodka, satt i relation till hur de egentligen önskar att intensiteten skullevara.Uppfyller Absolut Vodkas smaksatta vodkor konsumenternas preferenser?Metod och materialUndersökningen grundar sig i en sensorisk analys för att besvara uppsatsens syfte ochfrågeställning.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, och klassas som en folksjukdom i Sverige eftersom det drabbar ca 33000 människor varje år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos personer som drabbats av stroke. Med en manifest kvalitativ innehållsanalys analyserades sexton vetenskapliga artiklar. Det resulterade i sju kategorier: Att leva med en förändrad kropp och identitet, att förändringar resulterade i rastlöshet, att kommunikationsvårigheterna medförde en omställning i livet, att vara rädd och osäker samt känna sorg över förluster, att ha behov av stöd och information, att växa in i nya relationer och leva med beroende samt att acceptera det nya livet och se möjligheterna. För den drabbade kom stroke plötsligt och medförde kaos med rädsla och osäkerhet.

Fiskars morfologi, det vill säga dess utseende och form, kan variera beroende på hur de utvecklas och fortplantar sig. Morfometriska analyser används för olika typer av studier då det ger information om grupper av individer med samma reproduktions-takt, tillväxt och överlevnad samt fenotypiska grupper. Skrubbskädda, Platichthys flesus, delas in i två olika lektyper; utsjölekande och kustlekande, där de utsjöle-kande lägger pelagiska ägg och de kustlekande lägger demersala ägg. Morfomet-riska analyser kan vara en bra metod att skilja dessa lektyper åt i förvaltningen. I denna studie fotograferades skrubbskäddor och morfometriska analyser utfördes i samarbete med BONUS-INSPIRE för att avgöra om dessa två lektyper skiljer sig åt i morfologi.

Dansen har funnits som en del i våra liv väldigt länge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns på TV och på scener. Trots att dansen är så närvarande i mångas liv har det gjorts lite forskning på området. Denna uppsats syfte var att beskriva grundläggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hänsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhållande till den. Resultatet visade på både en upplevelse upprymdhet under dansen, en känsla av flöde och en kick.

Kvinnors sätt att se på sig själv påverkas av sättet de lever. Bröst är inte bara en kroppsdel för kvinnor utan förknippas med kvinnans feminina identitet, moderskap, kvinnlighet och sexualitet. Att förlora ett bröst kan bli ett trauma och synen på deras kropp kan ändras. Vårdteam behöver tillhandahålla information och rådgivning som kan hjälpa kvinnor vad gäller deras tankar om sig själva och deras inre skönhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur unga flickor ser på sina egna kroppar och hur dessa flickor serpå de normer som förmedlas om hur man ?ska? se ut. Samt hur detta märks i det vardagliga livet. Studienbygger på 6 intervjuer med flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på en högstadieskola i Umeå.Materialet har analyserats med kvantitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som studien utgår från ärgenerella sociologiska teorier om kroppen, genus och flickforskning.

SammanfattningDen här studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, både i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har även fått dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det påverkar barnens motoriska utveckling, inlärning och rörelseglädje. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivets ?glasögon? där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlärningsförmåga.