Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie där fyra anhöriga till kroniskt sjuka per-soner har intervjuats om sina erfarenheter av växelvård. Studiens syfte har varit att studera de anhörigas erfarenheter av växelvårdsinsatsen, vilken betydelse växelvård har haft för de anhöriga och hur de upplevt samspelet med omvårdnadspersonalen. Den teoretiska utgångspunkten handlar om kommunikationen mellan anhöriga och personal och hur synen på de anhörigas roll som vårdare av sina kroniskt sjuka närstående påverkar syftet med växelvårdsinsatsen. Resultaten pekar på att anhöriga har både positiva och negativa upplevelser av växelvården. Det odelat positiva är vila och avkoppling och det mest negativa är dåligt fungerande kommunikation mellan personal och anhöriga.

The purpose with this work is to describe the language that is built around the chronic fatigue syndrome (CFS) in Sweden. Our questions are: What does the professional field look like; who writes, about what and for which kind of readers? How do they describe the expressions and the upcoming of CFS? For which reasons can CFS be considered as a medical diagnosis/illness? How can CFS be understood from a social perspective? Our theoretical starting point is a social constructive theory and also Karin Johannisson's theory about medicalization and Foucault?s theory about power. We have from a literature-exposition of Swedish articles from 1989 to 2006, done a social constructive discourse analysis with help from Laclau & Mouffe's discourse theory, and Fairclough's model of social practices. In our textual analysis we found three dominating discourses: A medical discourse, a social/cultural discourse and a general/popular discourse.

I Sverige beräknas att cirka 400 000-700 000 människor har drabbats av diagnosenKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 beräknas KOL orsaka vart tredjedödsfall i världen. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebäratt leva med KOL i det dagliga livet, med fokus på social och fysisk aktivitet. Metod:Studien baserades på vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. Eftervärdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa.

The progress of chronic disorders such as heart failure and chronic obstructive pulmonary disease affects various aspects of life. They have an deep impact on patients´experience of health and wellbeing and their functional qualities and quality of life. Several studies have in an extensive way described heart failure and chronic obstructive pulmonary disease in its own domain but few qualitative studies consider coexistence of the disorders from a caring science perspective. The aim was to describe the meaning of living with heart failure and chronic obstructive pulmonary disease from a lifeworld perspective. With a phenomenological and reflecting lifeworld approach it´s possible to describe eight patients daily experiences of living with severe and chronic disorders from their own narratives.

Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation.Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation.Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen.Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig.

När en person insjuknar i en kroniskt psykisk sjukdom påverkas ofta relationerna till de närstående med betydande störningar i familjelivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av nära relation med kroniskt psykiskt sjuk person. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Att inte förstå och att sörja: att leva med känslor av skam, skuld och oro: att ansvar kräver tid och ekonomiska resurser, men ger inga rättigheter: att leva i nya relationer och att få andrum, ökad förståelse och försoning. Närstående tycktes hamna i ett kristillstånd och upplevde att de saknade rättigheter när det gällde professionell vård av personer med kronisk sjukdom, trots att de fortsatte som vårdgivare utanför sjukhusvården. Resultatet diskuteras med ledning av Cullbergs (2006) kristeori, Erikssons (2003) och Orems (1995) omvårdnadsteorier.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kännetecknas av andningssvårigheter på grund av obstruktion i luftvägarna. Den dominerade orsaken till utvecklandet av sjukdomen är tobaksrökning. Sjukdomen är obotlig och antal fall som insjuknar ökar i Sverige. År 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.Metod: Forskningsmetoden var en systematisk litteraturstudie. Den systematiska sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är idag en av världens största folksjukdomar och i Sverige har cirka en halv miljon människor diagnosen. KOL är en inflammatorisk process i lungor och luftvägar som kan resultera i dyspné vid ansträngningar, slemhosta och depression. Behandlingen kan vara både medicinskt och icke-medicinskt, som till exempel andningsövningar och andningstekniker. Livskvalitet, en subjektiv känsla av välbefinnande, försämras vid KOL. Personer med KOL får utbildning om hälsa och träning för att kunna klara sin egenvård. Syfte: Var att beskriva effekten av andningsövningar och andningsteknikers inverkan på livskvalitet hos personer med KOL. Metod: Metoden som användes vad en litteraturstudie med systematisk sökning. Resultat: Elva artiklar användes till studien, varav sju hade studerat andningstekniker och sju hade studerat andningsövningar.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en progressiv folksjukdom som drabbar mer än 10 procent av Sveriges befolkning, där ungefär hälften av alla äldre rökare uppfyller de spirometriska kriterierna för sjukdomen. Muskeldysfunktion är en känd systemisk effekt vid KOL. Handgreppsstyrka har visat sig korrelera starkt med muskelstyrka och muskelmassa i både övre och nedre extremitet hos personer med KOL. Det finns indikationer på att rehabilitering är mer effektiv vid ett tidigt stadium av sjukdomen jämfört med ett sent stadium, därför är en tidig identifikation av en muskeldysfunktion av värde. Syfte: Syftet med studien var att undersöka handgreppsstyrka hos personer med KOL i jämförelse med personer utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning i ett populationsbaserat material.

UNDERVISNING I EGENVÅRD VID KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ELISABETH NILSSON Nilsson, E. Undervisning i egenvård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett långt förlopp och får en stor inverkan på det dagliga livet.

KOL är en sjukdom som är progressiv och saknar botemedel. Patienter som lider av svårare former av KOL upplever ofta symtom som andfåddhet, ångest, fatigue och smärta. Ett sätt att lindra lidande hos dessa patienter är att övergå från kurativ till palliativ vård. Detta fokusskifte leder till bättre symtomlindring och en mer holistisk syn på patienten. Tidigare forskning visar dock att svårt sjuka patienter med KOL sällan bedöms vara palliativa och i låg utsträckning erbjuds symtomlindring.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids vanligaste sjukdomar och förväntas bli den tredje största dödsorsaken i världen inom tio år. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen är personer som är eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden på grund av sjukdomens troliga orsak.Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är analyserade och kvalitetsgranskade av båda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012).

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.