Allergier ökar i västvärlden. Påverkan på livssituationen hos barn med atopiskt eksem (AE) och deras familjer är jämförbar med andra kroniska sjukdomar hos barn och deras familjer. Förebyggande behandling genom utbildning anses viktigt då det inte finns något botemedel mot AE. Det behövs ökad kunskap inom området för att kunna ge bra stöd och utbildning till dessa familjer i förhoppning om att skapa en bättre livssituation. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar familjens livssituation när barnet har AE.

I Sverige lider omkring 20 procent av befolkningen av någon form av kronisk smärta. Att leva med kronisk smärta har stor påverkan på det dagliga livet. Ett bra möte är många gånger avgörande för upplevelsen av god vård. Kommunikation som visar på vänlighet, respekt och förtroende kan bli ett första steg till upplevelsen av ett bra möte. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med kronisk smärta upplever mötet med sjukvårdspersonal.

Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier.

Diabetes typ 1 (DM typ 1) är en av de mest förekommande kroniska sjukdomarna och drabbar främst barn och tonårningar. DM typ 1 kräver en livslång övervakning och behandling med insulininjektioner vilket ställer höga ansvarskrav på den drabbade. Barn- och tonåren karaktäriseras av olika stadium. För att främja utvecklandet av en god patientdelaktighet under hela mognadsprocessen är det viktigt att sjuksköterskan besitter fördjupad kunskap om barns upplevelser av att leva med DM typ 1. Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn i åldrarna 10-18 års upplevelser av att leva med DM typ 1.

Andnöd är huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna är vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta huvudkategorier: att känna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa känslor, att känna sig annorlunda och brännmärkt, att vilja känna stöd och förståelse från andra samt känna tilltro till sin omgivning och sig själv, att ha negativt respektive positivt synsätt på sin sjukdom och på framtiden, att vara socialt begränsad, svårt men möjligt att acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jämfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.

I Sverige beräknas att cirka 400 000-700 000 människor har drabbats av diagnosenKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 beräknas KOL orsaka vart tredjedödsfall i världen. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebäratt leva med KOL i det dagliga livet, med fokus på social och fysisk aktivitet. Metod:Studien baserades på vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. Eftervärdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa.

Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelse av att leva med person med Parkinsons sjukdom. Parkinson sjukdom är en av många andra kroniska sjukdomar. När en familje medlem får en kronisk sjukdom, blir hela familjen påverkad. Parkinson sjukdom har stora variationer i omvårdnadsdiagnos och prognos för närstående och hela familjen. Vi har valt fjorton artiklar som motsvarar syftet och som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Kronisk smärta är ett tillstånd som drabbar många människor i olika åldrar. Varje år behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvården på grund av kroniska smärttillstånd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta. Litteraturstudien utgick från en manifest innehållsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och två litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och värme- respektive kylbehandling.

Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smärta kan leda till allvarliga skador på vitala organ samt även ge kroniska smärtor i skadeområdet. Detta innebär förlängda vårdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smärtbehandlingen genom regelbunden mätning, behandling, utvärdering och dokumentation av smärta och administrerad smärtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smärtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanställde.

Bakgrund: Ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem i dagens samhälle. Den lumbala segmentella instabiliteten anses vara en signifikant orsak till kroniska ländryggssmärtor. Instabilitet innebär ofta hypermobilitet i någon rörelseriktning, men inte nödvändigtvis i alla plan. I kombination med dysfunktion och den onormala belastning själva leden och dess omgivande strukturer utsätts för, orsakar instabiliteten ofta smärta på grund av störd proprioception. Det är väl känt att svaghet och nedsatt muskulär kontroll i den djupa ryggmuskulaturen är vanligt hos patienter med ländryggssmärta.

BAKGRUND: Idag äter många på ett sätt som inte är fördelaktigt för hälsan, exempelvis för mycket utrymmesmat och för lite frukt, grönsaker och fisk. Det bidrar till en stigande andel överviktiga och feta och idag är kroniska välfärdssjukdomar den vanligaste dödsorsaken i väst-världen. Livsmedelsverkets kostråd syftar till att förebygga sjukdom, men följs endast i begrän-sad utsträckning. Två tredjedelar äter mindre fisk och skaldjur än kostråden säger och allra minst äter de mellan 18 och 30 år.SYFTE: Ta reda på varför unga vuxna äter så lite fisk och skaldjur samt vad och vem som skulle kunna påverka dem att äta mer.METOD: En enkätundersökning med 92 deltagare; kvinnor och män mellan 18 och 30 år med låg fisk- och skaldjurskonsumtion, genomfördes i Stockholm.RESULTAT: Den främsta orsaken till den låga fisk- och skaldjurskonsumtionen var upplevda svårigheter att tillreda dessa livsmedel men också att många inte tyckte om fisk och skaldjur. Ett uppfattat högt pris och ovana från barndomen att äta fisk och skaldjur visade sig också vara betydande orsaker.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp då kvinnans klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar skärs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 länder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att människor från andra länder med annorlunda seder och traditioner bosätter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter människor med annan härkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom västerländsk vård efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde på sex biografier där kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vården i västvärlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vården.Slutsats: De krävs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

Bakgrund: Idag beräknas minst 40 miljoner människor leva med den kroniska sjukdomen HIV. När HIV blev känt under 80-talet ansåg många att det endast var homosexuella eller personer som levde ett promiskuöst liv som smittades vilket gjorde att de smittade behandlades illa och frystes ut från samhället. Kunskapen inom området har ökat sedan dess, dock lever stigmatiseringen i samhället och inom vården kvar. Syfte: Att belysa hur personer med HIV upplever stigmatisering. Metod: Studien som gjorts är en allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas.