Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Den som har en Kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med Kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en Kronisk sjukdom där stämningsläget varierar mellan depression och mani. En procent av Sveriges befolkning har diagnosen. Kunskapen om sjukdomen är låg i förhållande till hur vanlig den är, vilket gör att personer med bipolär sjukdom ofta känner sig stigmatiserade. Då stämningsläget varierar har de svårt att sköta vardagen och hantera livet och då blir närstående ett viktigt stöd.Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med bipolär sjukdom.Metod: En litteraturstudie enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalysmetod med ett manifest tillvägagångssätt av självbiografier.Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier med tillhörande underkategorier; att förlora kontrollen, att hitta balans i livet och världen omkring. Resultatet visar att leva med bipolär sjukdom inte bara innebar att acceptera en Kronisk sjukdom med livslång behandling, vägen dit var ofta lång och krokig.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid Kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Att drabbas av Kronisk sjukdom påverkar flera aspekter i personers liv såsom de psykiska, fysiska, sociala och yrkesmässiga. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en allvarlig progredierande Kronisk sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en Kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med Kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.

Personer med Kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjälp. Hälsa för den sjuke kan vara att få vistas i sin hemmiljö så länge det är möjligt. Ett sätt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillämpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hälsa, det vill säga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hälsa för människor som lever med Kronisk sjukdom i hemmet.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelse av att ha ett barn med Kronisk sjukdom. Elva artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som känner barnet bäst, att vara orolig och leva i ovisshet, att vara begränsad i det dagliga livet, att till slut acceptera att barnet har en Kronisk sjukdom. Föräldrarna tyckte många gånger att det var svårt att få gehör då de såg att deras barn inte mådde bra. Det tog ofta lång tid att få en diagnos på sjukdomen och behandling till barnet.

Hemofili är en relativt ovanlig Kronisk sjukdom som enbart drabbar män. Sjukdomen är ärftlig och kan orsaka spontana blödningar i främst armbågsled, knäled och fotled. Syftet med studien är att undersöka män med hemofili och deras erfarenheter samt upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien är en semistrukturerad intervjustudie där sju män i åldern 18-64 år med hemofili deltar. Metoden som använts är innehållsanalys på manifest nivå.

För att bli frisk från en sjukdom krävs rätt behandling. Och för att få rätt behandling krävs rätt diagnos. Undersökningar visar att tre av fyra bipolärt sjuka antingen får fel diagnos eller ingen alls. För Patrik dröjde det fem år innan han fick diagnosen bipolär sjukdom, för Birgitta dröjde det ännu längre.Syftet är att ge kunskap om sjukdomens olika nyanser och uttryckssätt, så att fler kan förstå sina egna eller anhörigas eventuella problem. För även om manodepressivitet är en Kronisk sjukdom, kan de flesta med rätt behandling leva ett relativt normalt liv..

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos vuxna i Sverige och besvären ökar med stigande ålder. I Sverige beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för kronisk smärta till cirka 87,5 miljarder kronor år 2003. Syfte: Att belysa upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser av förändrad självkänsla, Begränsningar i det dagliga livet, Hantering av den kroniska smärtan samt Framtidssyn.

Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hälsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmöhögskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. En Kronisk sjukdom är något som på många sätt påverkar livet.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i aktivitetsidentitet hos personer med Kronisk sjukdom. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av självbiografier. Data samlades in via sex böcker som var skrivna av kvinnor mellan åren 1994- 2005. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: "Att förlora kontrollen", "Att göra aktiviteter på ett annat sätt" samt "Att få förändrade roller och relationer". Informanternas erfarenheter visade hur de ställs inför nya situationer där de var osäkra över sin kapacitet och kämpade för att behålla sin tidigare aktivitetsidentitet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av Kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.