Det beräknas att en till fyra procent av befolkningen i västvärlden har kronisk hjärtsvikt och att var tjugonde inläggning på medicinsk vårdavdelning beror på hjärtsvikt. Behandlingsregimen är noggrann och inkluderar både farmakologisk och icke farmakologisk behandling. Symtom vid hjärtsvikt är ödem, andnöd i vila och trötthet. Tidigare forskning visar att patienter med hjärtsvikt ofta är omedvetna om att de har hjärtsvikt och inte vet varför de tar läkemedel för detta. De har också svårt för att förstå och att följa de egenvårdsråd som rekommenderas av hälso- och sjukvårdspersonal.

Samtalsgrupper anordnas av PatientForum tillsammans med olika vårdavdelningar på UMAS och vänder sig till personer som blivit nydiagnostiserade med en kronisk sjukdom. Reumatoid Artrit, RA är en autoimmunsjukdom och det finns idag inget botemedel mot den. Data inhämtades genom sju intervjuer med samtalsdeltagare. Syftet med studien var att undersöka vad det betyder för en individ med RA, att delta i en samtalsgrupp samt hur deltagaren upplever det att få diagnosen RA. Resultatet visade att deltagarna tyckte att samtalsgruppen kan vara en positiv aspekt i behandlingen av RA. I samtalsgruppen fann deltagarna en trygghet och gemenskap.

Prevalensen för kronisk smärta har ökat i Sverige de senaste fem åren. Merparten av problemen har muskuloskeletala orsaker. Patienter med långvarig smärta har svårt att få adekvat behandling och att leva med smärta är belastande psykiskt varför det är viktigt att se till både det fysiska och det psykiska. Omhändertagande av ett multidiciplinärt team innebär att hela människan ses. Syftet med studien var att beskriva smärtpatienters upplevelser av sin smärthantering i efterskedet av en smärtrehabilitering där ett kognitivt förhållningssätt tillämpats. Kvalitativ metodik användes genom att intervjua sex informanter, ett år efter genomgången smärtkurs på ett rehabiliteringscenter i Norrbotten.

Prevalensen för kronisk smärta har ökat i Sverige de senaste fem åren. Merparten av problemen har muskuloskeletala orsaker. Patienter med långvarig smärta har svårt att få adekvat behandling och att leva med smärta är belastande psykiskt varför det är viktigt att se till både det fysiska och det psykiska. Omhändertagande av ett multidiciplinärt team innebär att hela människan ses. Syftet med studien var att beskriva smärtpatienters upplevelser av sin smärthantering i efterskedet av en smärtrehabilitering där ett kognitivt förhållningssätt tillämpats.

Det finns idag fyra mekanismer beskrivna för avstötning av xenotransplantat. Dessa är hyperakut avstötning, akut humoral xenotransplantat avstötning, akut cellulär xenotransplantat avstötning och kronisk avstötning. Hyperakut avstötning medieras av naturliga xenoreaktiva antikroppar, vilka främst är riktade mot antigenet ?-Gal på svinceller och aktiverar komplement systemet (den klassiska vägen). Akut humoral xenotransplantat avstötning medieras också av xenoreaktiva IgM och IgG, som verkar skada xenotransplantatet bland annat genom aktivering av komplementsystemet och endotelceller.

Att drabbas av en kronisk sjukdom leder till att barnen och ungdomarna försöker anpassa sig till de begränsningar i livet som sjukdomen medför. Det kan upplevas som en stor orättvisa eftersom de inte vill vara annorlunda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med astma i vardagen. Elva vetenskapliga artiklar har genom databaserad sökning identifierats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara beroende av andra, att känna rädsla och oro för att dö, att känna sig hindrad att leva som andra, att inte vilja ha astman i fokus samt att känna trygghet genom att ha kunskap om sin kropp. Barnen och ungdomarna upplevde att de fick förlita sig på andra när det gällde astman.

SammanfattningArbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet ArbetsterapiSvensk titel:   Arbetsterapeuters användning av energibesparande metoder förpersoner med kronisk obstruktiv lungsjukdom ? En kvalitativ intervjustudie.Engelsk titel: Occupational therapists use of energy conservation methods for persons with chronic obstructive pulmonary disease.Handledare:   Margot FriskDatum:           2011-05-02Antal ord:      7993 ord Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt och i vilket syfte arbetsterapeuter använder sig av energibesparande metoder som åtgärd för personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt progredierande sjukdom som påverkar andningen negativt. Den påverkar även individens aktivitetsförmåga vilket leder till mindre självständighet i de vardagliga aktiviteterna. Arbetsterapi som profession är en resurs i rehabiliteringen av personer med KOL.

Vid kronisk sjukdom påverkas det psykiska och känslomässiga livet för både patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lättare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades på material från internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att få ett ökat självförtroende efter operationen och att operationen påverkar sexuallivet.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom. I Sverige beräknas 400 000 -700 000 personer ha diagnosen KOL - vars orsak bero framförallt på rökning. Syftet med föreliggande arbete var att belysa hur patienter med diagnosen KOL upplever sin vardag. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes i databaserna Medline, Cinahl och PsykInfo. Tio vetenskapliga artiklar ingick i arbetet och alla hade en kvalitativ ansats.

SAMMANFATTNINGNatriuretiska peptider är en är en grupp proteiner som via natriuretiska, diuretiska och vasodilaterande egenskaper reglerar vätskehomeostasen i kroppen (Levin et al, 1998). De frisätts bland annat när hjärtmuskelcellerna utsätts för stress och kan fungera som biomarkör för att utvärdera hjärtsjukdom. Analysering av typ B natriuretic peptide (BNP) i blod kan komma att vara till hjälp för den praktiserande veterinären vid diagnostisering av hjärtsvikt och även vid uppskattning av grad av hjärtsjukdom. Det har även visat sig att BNP kan användas för att uppskatta prognosen hos hundar med kronisk klaffdegeneration (Chetboul et al, 2009; Moonarmart et al, 2010).Kronisk klaffdegeneration är den vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund och drabbar fram för allt små till medelstora hundar från medelåldern och uppåt (Kogure, 1980). Atrioventrikulärklaffarna, vanligtvis mitralis, blir nodulärt förtjockade med inlagring av glukosaminoglykaner och fibrosvävnad vilket leder till klaffinsufficiens.

SAMMANFATTNINGNatriuretiska peptider är en är en grupp proteiner som via natriuretiska, diuretiska och vasodilaterande egenskaper reglerar vätskehomeostasen i kroppen (Levin et al, 1998). De frisätts bland annat när hjärtmuskelcellerna utsätts för stress och kan fungera som biomarkör för att utvärdera hjärtsjukdom. Analysering av typ B natriuretic peptide (BNP) i blod kan komma att vara till hjälp för den praktiserande veterinären vid diagnostisering av hjärtsvikt och även vid uppskattning av grad av hjärtsjukdom. Det har även visat sig att BNP kan användas för att uppskatta prognosen hos hundar med kronisk klaffdegeneration (Chetboul et al, 2009; Moonarmart et al, 2010).Kronisk klaffdegeneration är den vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund och drabbar fram för allt små till medelstora hundar från medelåldern och uppåt (Kogure, 1980). Atrioventrikulärklaffarna, vanligtvis mitralis, blir nodulärt förtjockade med inlagring av glukosaminoglykaner och fibrosvävnad vilket leder till klaffinsufficiens.

SAMMANFATTNINGNatriuretiska peptider är en är en grupp proteiner som via natriuretiska, diuretiska och vasodilaterande egenskaper reglerar vätskehomeostasen i kroppen (Levin et al, 1998). De frisätts bland annat när hjärtmuskelcellerna utsätts för stress och kan fungera som biomarkör för att utvärdera hjärtsjukdom. Analysering av typ B natriuretic peptide (BNP) i blod kan komma att vara till hjälp för den praktiserande veterinären vid diagnostisering av hjärtsvikt och även vid uppskattning av grad av hjärtsjukdom. Det har även visat sig att BNP kan användas för att uppskatta prognosen hos hundar med kronisk klaffdegeneration (Chetboul et al, 2009; Moonarmart et al, 2010).Kronisk klaffdegeneration är den vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund och drabbar fram för allt små till medelstora hundar från medelåldern och uppåt (Kogure, 1980). Atrioventrikulärklaffarna, vanligtvis mitralis, blir nodulärt förtjockade med inlagring av glukosaminoglykaner och fibrosvävnad vilket leder till klaffinsufficiens.

Astma är en kronisk sjukdom som på många sätt påverkar det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med sjukdo-men. 13 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade från 1986 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att vara begränsad från fysiska aktiviteter och social gemenskap, att acceptera att astman är en del av ens liv, att känna trötthet och att vara orkeslös under hela dygnet, känna rädsla, andnöd och panik, samt att sjukdomen ger upp-hov till skuld och förnekelse. Studien ger kunskap om de konsekvenser sjukdo-men kan medföra för de drabbade i dagligt liv.

Kronisk hjärtsvikt innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt och hjärtat kan inte upprätthålla en tillräcklig slagvolym. Detta medför symtom som andfåddhet, trötthet samt bröstsmärtor. Dessa patienter har en kontinuerlig kontakt med sjukvården och utefter livsvärldsteorin ska vården som ges till dessa patienter vara individanpassad. Syftet är att beskriva hur vuxna patienter upplever den kroniska hjärtsviktens påverkan på det dagliga livet. Studien är en systematisk litteraturstudie som baserats på nio kvalitativa artiklar.

Epilepsi är en kronisk sjukdom och är en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara påfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor påfrestning då både kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsåren. En kronisk sjukdom kan leda till begränsningar i vardagen. Syftet med studien är att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi.