Många människor lever i dag med ledgångsreumatism och detta är en sjukdom som oftare drabbar kvinnor än män. Att leva med kronisk sjukdom inverkar både på det vardagliga livet och på omgivningen. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva människors upplevelse av att leva med ledgångsreumatism. I analysen har nio vetenskapliga artiklar analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. I resultatet framkom fem kategorier.

Sammanfattning:Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning ? reaktioner och bearbetning, social återhämtning ? stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal.Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom.Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med okänd etiologi som drabbar 10 % av kvinnor i fertil ålder och som har en djupgående påverkan på samtliga delar av kvinnors välmående. Dessa kvinnor blir ofta misstrodda och avfärdade av vårdpersonal när de söker vård för sjukdomen och deras smärtproblematik anses vara ?normal?. Feminism kan användas som ett verktyg för att undersöka denna företeelse. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Att leva med Irritable Bowel Syndrome (IBS) innebär en stor utmaning i det vardagliga livet. Personerna kan bli funktionshindrade på grund av de livslånga symtomen som IBS medför trots att IBS i sig inte är livshotande. Många personer med IBS upplever idag att information om egenvård från sjukvården är bristfällig, att de inte blir tagna på allvar, och att deras egna upplevelser förbises. Eftersom sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa personer i sin yrkesutövning kan det anses vara användbart att ha kunskaper om dessa personers upplevelser för att bättre kunna bemöta dem och öka deras välbefinnande och livskvalitet.Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med Irritable Bowel Syndrome.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju artiklar och analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier av upplevelser; Olika känslouttryck, att acceptera den förändrade vardagen, önskan om förståelse och stöd, påverkan på integritet och självkänsla och social isolering och utanförskap.Slutsats: Denna studie har visat att personer med IBS har ett behov av att bli förstådda av sjukvården. Sjuksköterskan kan genom att öka sin kunskap om personers livsvärld och upplevelser av att leva med IBS bidra till att fler personer får stöd och hjälp från sjukvården.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer.Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

Diabetes mellitus är en växande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med åldern därför benämns den även vuxen eller åldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt är en automatisk och osynlig funktion i kroppen, kräver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebär diabetes mellitus stora livsstilförändringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begränsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten själv.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ständigt ökar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i fem huvudkategorier; upplevelser av att ändra livsstil, coping - ett sätt att hantera sin diabetes, upplevelser av en förändrad självkänsla, upplevelser av vårdpersonalens bemötande och framtidssyn. Resultat som framkom i studien var svårigheter med att ändra livsstil beträffande kostvanor, hantering av medicinering och fysisk aktivitet.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen.

År 2009 klassades 10 ? 12 % av Sveriges vuxna befolkning som överviktiga eller feta, en siffra som stadigt ökar. Fetma och övervikt kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2,hjärt- kärlsjukdomar, infertilitet, cancer m.fl. Fetma bör klassas som en kronisk sjukdom och således behandlas därefter, det vill säga genom gedigen patientutbildning för förbättradegenvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder sjuksköterskan kananvända för att bidra och ge stöd till en vuxen, överviktig eller fet patient, vid en sundviktreducering och en hållbar livsstilsförändring.

COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease) is one of the most widespread lung diseases today and is a growing cause for suffering and mortality worldwide. It is considered to be the third leading cause of death in the near future. Smoking is the most important risk factor for this disease and about 50% of smokers develop COPD. The purpose of this study was to mediate the experience of not being able to stop smoking described by persons diagnosed with mild or moderate COPD. The study involved five women and five men.

Omkring 10-20 % av personer med lumbalt diskbråck opereras. Operationen syftar främst till att behandla utstrålande smärta i nedre extremiteter. Beteenderelaterade faktorer kan påverka smärtupplevelsen vid långvariga smärttillstånd och viss forskning finns om hur resultatet av diskbråcksoperation påverkas av olika biopsykosociala faktorer.Syftet med denna studie var att undersöka hur smärtintensitet var associerat till vissa beteenderelaterade faktorer före och två år efter lumbal diskbråcksoperation, samt om dessa faktorer preoperativt kan predicera smärta efter diskbråcksoperation. Studien är en longitudinell deskriptiv kohortstudie där associationer analyseras. Data samlades in med en enkät före och efter operationen.Preoperativt besvarade 59 personer enkäten, två år senare upplevde 20 personer ingen smärta och besvarade därför inte de beteenderelaterade frågorna.

Studien undersöker vilka kemikalier som används i frisersalonger och som kan vara farliga för miljön. Största delen av kemikalierna sprids till vattenmiljön genom avloppsvatten, där exponering för vattenlevande organismer kan orsaka förändringar. En ekotoxikologisk farobedömning identifierar och karakteriserar kemikaliers risker och toxicitet. Farobedömningen baseras på tester utförda på de trofiska nivåer som finns i den akvatiska miljön och bygger på tre kriterier: akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet. Syftet med examensarbetet är att genomföra en farobedömning på kemikalierna som släpps ut i avloppsnätet från utvalda frisersalonger.Information om kemikalierna som återfanns hos tre frisersalonger eftersöktes i databaser för kemikalier.

Syftet med denna litteraturöversikt är att göra en utvärdering över de mekanismer som är viktiga vid tumörmetastasers nybildning av kärl s.k. angiogenes och med vilka metoder man kan hindra dem. Tumörceller som prolifererar ohämmat utan att stimulera angiogenes begränsas av brist på näring och ineffektiv bortförsel av slaggprodukter och kan därför sällan växa och bli större än cirka 1mm. Detta medför att även om det kliniskt finns många små metastaser i en patient så innebär det sällan något problem för patienten. Om tumörcellerna däremot muterar så att de kan stimulera angiogenes så tillåts tumörerna växa sig större och förstör då kringliggande vävnad vilket tillslut resulterar i patientens död. Mycket forskning görs i nuläget inom ämnesområdet och man har som mål att med hjälp av angiogeneshämmare göra cancer till en kronisk men hanterbar sjukdom istället för den sjukdom med dödlig utgång som den ofta är idag. Den första angiogeneshämmaren som godkändes för medicinskt bruk i USA var Avastin (Bevacizumab) som är en antikropp som binder till och oskadliggör vascular endothelial growth factor (VEGF), vilket är en av de faktorer som stimulerar angiogenes. Detta får som följd att de tumörer (60 % av alla humana) som uttrycker denna faktor hämmas i sin tillväxt.