Expatriering är när en organisation tillfälligt placerar en medarbetare utomlands.Benämningen på medarbetaren under detta utlandsuppdrag är expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering är expatriatens anpassning till det nya värdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lägger ofta mycket resurser på dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment är repatrieringen vilket är benämningen för den processdå expatriaten skall återanpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer åsidosätter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förväntningar hos expatriater ochrepatriater på SKF Göteborg.

KOL är en sjukdom som är progressiv och saknar botemedel. Patienter som lider av svårare former av KOL upplever ofta symtom som andfåddhet, ångest, fatigue och smärta. Ett sätt att lindra lidande hos dessa patienter är att övergå från kurativ till palliativ vård. Detta fokusskifte leder till bättre symtomlindring och en mer holistisk syn på patienten. Tidigare forskning visar dock att svårt sjuka patienter med KOL sällan bedöms vara palliativa och i låg utsträckning erbjuds symtomlindring.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Det finns en samstämmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka föräldrar är en riskgrupp och att dessa barn i större utsträckning än andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppväxten eller i vuxen ålder. Då vuxenpsykiatrin är de som möter föräldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fånga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser på barn, barns behov och föräldrars förmåga när föräldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella på en öppenvårdsmottagning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på behoven hos barn då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring föräldraförmågan då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på barnperspektivet och hur påverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?Vårt resultat visar att deltagarna i vår fokusgruppsintervju gjorde skillnad på barns behov utifrån deras ålder och att de ansåg att olika diagnoser hos föräldrar skapar olika förutsättningar för föräldraförmågan.

Under 1900-talet har patienten varit i fokus i omvårdnaden. Med de senaste årens nedskärningar inom vården med allt kortare vårdtider som följd, vårdas gamla och sjuka alltmer i hemmet och på boenden. Detta leder till att närstående får ett allt större ansvar för den sjukes omvårdnad, och sjuksköterskan kommer därmed behöva interagera alltmer med närstående. För att interaktionen ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en positiv attityd och en god relation till närstående. Det teoretiska perspektivet i föreliggande fördjupningsarbete var familjefokuserad omvårdnad, som omfattar både friska och sjuka personer i familjen.

Vår studie redovisar hur lärarna med boksamtalet som metod kan stödja elever i förskoleklass till årskurs 3. Våra undersökningsområden är muntlig språkutveckling, fantasi, självförtroende och självkänsla samt kritiskt tänkande. Till vår studie har vi intervjuat sex lärare på en skola i Mellansverige. Vi har även observerat fyra boksamtalssituationer i förskoleklass och årskurserna 1-3. I resultatdelen beskriver vi hur lärarna arbetar med boksamtal utifrån muntlig spårkutveckling, fantasi, självkänsla och självförtroende och kritiskt tänkande. Genom citat från de intervjuade lärarna framkommer olika aspekter och metoder hur lärarna arbetar med boksamtal i klasserna.

Hemsjukvård för barn med cancer är en ny och växande vårdform i Sverige. Tillgången till hemsjukvård för barn med cancer ser olika ut beroende på var i landet barnet bor. För sjuksköterskan i hemsjukvård kan det därför vara en helt ny erfarenhet att vårda barn med cancer. Det finns inga svenska studier om hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn med cancer i hemmet, men studier från andra länder har visat att sjuksköterskan kan känna osäkerhet och uppleva det mer känslomässigt krävande att vårda barn än vuxna. Sjuksköterskan i hemsjukvård arbetar oftast ensam och vårdar i barnets eget hem och skillnaderna mot att arbeta inom slutenvården är många.

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för människan och hur landskapsarkitekter skulle kunna använda den på bästa sätt för att öka människors välbefinnande. Jag har valt att fokusera på dessa frågor ur ett friskvårdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjälpa människor redan innan de blir sjuka. Min huvudfråga har därför varit: Hur kan vi som landskapsarkitekter använda oss av grönskans betydelse som friskvård för att skapa givande miljöer för olika grupper av människor?.

Vid en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas svårt sjuka patienter med risk för eller pågående svikt av vitala funktioner. Ett stort problem för intensivvårds patienter är att de ofta har minnesluckor från vårdtiden. Att föra dagbok och ta fotografier inom intensivvård är ett sätt att dokumentera för patienten den vård som bedrivits och det som har hänt under deras vistelse på IVA, vilket har stor betydelse för patienten i efterförloppet. I den högteknologiska vården som bedrivs på IVA är dagboken ett sätt för sjuksköterskan att skapa en vårdrelation med patienten och de närstående och därmed se patienten som en människa och inte ett objekt. Dagboken kan även användas som en form av kommunikationskanal/informationskanal mellan sjuksköterska, patient och närstående.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande.

Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska saltningen av de allmänna vägarna ur ett rättsligt, samhällsekonomiskt och trafiksäkerhetsmässigt perspektiv. För att nå detta syfte jämfördes vägsaltningen och dess konsekvenser med tre andra alternativa metoder. Argument och påståenden som Vägverket har gett uttryck för har legat till grund för den kritiska granskningen. Obesvarade miljörisker orsakade av vägsaltet har under arbetets gång framkommit. Resultatet av denna undersökning visade att de alternativa metoderna kan försvaras såväl miljörättsligt, samhällsekonomiskt, trafiksäkerhetsmässigt som sysselsättningspolitiskt..

Vidskepelse är idag vanligt förekommande i vårt samhälle trots en allt högre grad av utbildning hos befolkningen. Hur kan det komma sig, frågar sig författaren till denna studie. I teoridelen utreds hur man kan definiera vidskepelse, hur vanligt förekommande det är idag, vilka olika uttryck vidskepelse kan ta sig och vilka teorier som kan förklara varför människor är vidskepliga.I studien har man sedan med hjälp av en enkätundersökning av 77 elever tagit reda på hur vanliga vissa former av vidskepelse är bland barn i åldrarna 10-12 år och vilka uttryck dessa tar sig bland barnen. Med hjälp av intervjuer har man sedan försökt ta reda på hur eleverna uppfattar att de vidskepliga vanorna har uppstått hos dem och hur de ser på kausaliteten mellan de vidskepliga handlingarna och de förväntade resultaten. Det former av vidskepelse som undersökts är de som i studien benämns personlig vidskepelse och socialt delad vidskepelse (som inte är del av en kosmologi eller sammanhängande världsbild).Skolans uppdrag innefattar att eleverna skall tränas i att reflektera över sina föreställningar och att de skall kunna iaktta ett kritiskt och konstruktivt förhållnigssätt till olika företeelser som möter dem.

Syftet med denna studie var att ge en förståelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som växer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsåg även att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns näromgivning. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgränsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld.