Antalet patienter som dör på IVA efter beslut om begränsad behandling ökar. Att besluta om när hoppet är ute och när medicinsk behandling eller livsuppehållande åtgärder ska begränsas eller avslutas är dock inte självklart. Sjuksköterskan har inget beslutsfattande ansvar men arbetar nära patienten och kan inneha kunskap och information om familjens och patientens vilja. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av beslut om begränsad behandling av svårt sjuka patienter på IVA. Fem sjuksköterskor som arbetar på en intensivvårdsavdelning i södra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

Många kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvård och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser påverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvård men också ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvårsteori kopplas till kvinnans egenvård och sjuksköterskans roll.

I Sverige insjuknar årligen ungefär 300 barn och ungdomar i någon cancersjukdom. Cancer hos barn ansågs tidigare som någonting obotligt. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I dag vet vi att två av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande är det också nödvändigt med ett riktigt omhändertagande och en god omvårdnad av patienten och familjen.

Insjuknandet i hjärtinfarkt kommer ofta plötsligt och utan förvarning. Många som drabbas är friska sedan tidigare och insjuknandet innebär en förändrad livssituation för de drabbade. För kvinnor som drabbas av hjärtin- farkt är symtombilden ofta mer diffus än männens. Det medför svårigheter för kvinnorna att inse att de är sjuka och i behov av vård, vilket bidrar till att de söker vård senare än männen. Den försenade vården och behandlingen kan medföra sämre prognos för kvinnornas hjärtsjukdom.

Bakgrund: Upplevelserna av mötet på en akutmottagning kan påverkas av olika saker. Patienter har ofta smärta, en del patienter är allvarligt skadade och vissa är i chocktillstånd. Och för vårdpersonalen handlar det inte bara om bemötande och vård utan de måste även tänka på att prioritera, prioritera mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade. Samtidigt skall de kommunicera med patienterna på bästa sätt, i en ofta stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet med vårdpersonalen på en akutmottagning.

Short bowel syndrome (SBS) är ett tillstånd som uppkommer hos personer som har förlorat stora segment av tarmen vilket resulterar i malnutrition och de som har mindre än 2 meter tarm är mycket utsatta. Forskningen visar att det är många aspekter av livet som berörs för de personer som drabbats av SBS och det medför en förändrad livssituation för den sjuke personen. Förändringarna påverkar inte bara den som är drabbad utan även familjen, så som en partner. För att öka vårdarens förståelse för dessa partners situation är det viktigt att uppmärksamma och belysa deras upplevelse. Syftet med studien är att belysa partners upplevelse av att leva med någon som har SBS.

Eftersom de närstående ofta är involverade i vården av svårt sjuka och döende patienter, är det av största vikt att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal, som träffar dessa utsatta människor, inte bara är medvetna om de medicinska behoven, utan även de existentiella, hos såväl patienten som de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka existentiella problem och behov av existentiellt stöd som närstående hade under den palliativa sjukdomsperioden, för att som sjuksköterska bättre kunna stödja dem. I bakgrunden definierades begrepp som används i uppsatsen, som palliativ, familj, existentiell och lidande. Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Genom innehållsanalys identifierades ett övergripande tema, två kategorier samt fyra respektive tre subkategorier.

Syftet med studien var att beskriva friska syskons upplevelser när deras bror eller syster drabbas av cancer som barn. Metoden var en beskrivande litteraturstudie som baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline (PubMed), därefter analyserades artiklarna och sammanställdes i kategorier. Resultatet visade att de friska syskonen behövde få vara delaktiga i sin sjuka broders eller systers omvårdnad. De upplevde ett behov av information om sjukdomen och stöd från omgivningen samtidigt som de upplevde olika känslor som ilska, oro, avundsjuka etc.

Detta arbete är en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte är att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen är att arbetsformen kan vara ett inlärningshinder om eleverna bara får arbeta efter denna metod..

Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse av reflektionsutrymme i samband med högskoleundervisning i hästhantering. Studien avgränsas till kurser på Hippologprogrammet, vid Sveriges lantbruksuniversitet, där hästen hanteras från marken. Det är en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer med kursledare. Studien visar att ett ramverk för "rätta reflektioner" kan påverka kursledare att ge möjlighet till reflektion inom en modern diskurs..

Ronald McDonald Hus är en ackommodering som ger familjer med sjuka barn möjlighet att kunna bo och uppleva en hemlik miljö samtidigt som deras barn vårdas på sjukhuset. Syftet med studien var att undersöka om det förelåg något samband mellan vistelsens längd på Ronald McDonald Hus och hur nöjda föräldrarna var avseende den fysiska och psykosociala boendemiljön. Vistelsens längd i denna studie definierades som ?mindre än tre nätter? och ?mer än tre nätter.? Metoden var en komparativ och kvantitativ enkätstudie. Konsekutivt urval användes för att rekrytera deltagare.

Inledning/bakgrund: Psykisk sjukdom har fascinerat och skrämt människor i allatider, de som lidit av psykisk ohälsa har blivit diskriminerade och utstötta ursamhället. Det har varit svårt att definiera psykisk ohälsa då begreppet betraktats urflera perspektiv.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors attityder tillpsykiskt sjuka människor påverkade omvårdnaden.Metod: En litteraturstude.10 artiklar valdes ut efter genomsökning av databasenCinahl. Efter granskning utkristalliserades 6 teman som blev rubrikerna i resultatet.Resultat: Människor lärde sig tidigt att kategorisera människor in i stereotyper, avvilka man förväntade sig ett speciellt beteende. Attityder till psykisk sjukdomuppkom inte endast genom personliga erfarenheter utan också genom sociala faktoreroch värderingar skapade av samhället. De flesta attityder till psykisk sjukdom varnegativa och sjuksköterskor uppvisade samma attityder som sin omvärld.Forskningen visade att för att påverka attityderna till psykiskt sjuka i positiv riktningvar det viktigare med direktkontakt och personliga möten än med teoretiska studier.Alla studier visade samstämmigt att de negativa attityderna hade negativ inverkan påomvårdnad och möjligheter till patientens tillfrisknande.Diskussion: Vi fann att det var av stor vikt att sjuksköterskor var medvetna om sinaattityder och fördomar för att kunna påverka dem.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar.Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat.