?Högfrekvenshandel har de senaste åren växt till att bli en betydande kraft på de finansiella marknaderna och således även fått mycket medial uppmärksamhet. Den här medieuppmärksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 då "Flash-krashen" inträffade på Dow Jones indexet i New York och påverkade marknader över hela världen.Vår avsikt med den här kandidatuppsatsen är att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angående ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer på marknaden.Våra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig så stora negativa effekter som media målar upp, och att den forskning som gjorts på ämnet indikerar att handeln främst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar även dagens regleringssituation och analyserar de förslag på åtgärder som har lagts fram på EU-nivå. Vår analys visar att många av de förslag som diskuteras är direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gällande tillsyn och övervakning..

x.

Under andra världskriget kom tyskarna att använda sig av tillfälligtsammansatta förband. Många av dessa tillfälligt sammansatta förband stred inom ramenför division och skapades oftast också ur dem. Från 1939 och ända till slutet av krigetanvändes så kallade kampfgruppen för att lösa olika uppgifter. Tiden varierade för detillfälliga uppsättandena från enstaka dygn till veckor och månader.Med de olika truppslagens sammansättning i divisionerna skapades grunden för att kunnakombinera många system till rätt sammansättning av tillfälligt sammansatta förband,kampfgruppe.Uppsatsen kan ge generella erfarenheter, slutsatser och idéer inför framtidens tillfälligtsammansatta förband, inte minst med tanke på EU:s bataljonsstridsgrupper, EUBattlegroups, från de erfarenheter man finner i militärhistorien.Syftet med denna uppsats är att problematisera och kritiskt diskutera fenomenet tillfälligtsammansatta förband genom att analysera organiseringen av tyska kampfgruppen underandra världskriget, för att om möjligt, identifiera de viktigaste förmågorna som ettsammansatt förband behöver ha för att framgångsrikt uppnå sina mål..

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna.

Syftet med vårt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus på integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kännedom om vilka inlärningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under våra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av två pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade ämnena svenska och matematik i undervisningen.

Palliativ omvårdnad innebär ofta en komplex situation där fysiska, psykosociala, andliga och existentiella behov står i fokus. Genom att utgå ifrån ett holistiskt perspektiv, där alla dimensioner kan tillgodoses kan smärta och lidande hos personer i livets slutskede lindras. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av smärta utifrån ett holistiskt perspektiv vid palliativ vård. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av sex personer med palliativ diagnos. Intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys och resulterade i ett övergripande tema; En pendling mellan inre styrka och kontroll till ovisshet och utsatthet med kategorierna; Behålla kontroll i sitt liv, känna förtröstan och acceptans, få stöd och känna tillit till andra, bli förändrad och förlora kontroll, känna sig utelämnad av andra och rädslan för den outhärdliga smärtan.

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande två grundläggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att främja naturvetenskapligt lärande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgår från en konflikt mellan gällande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolämnen, och ett uttalat önskemål om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hållbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden är begränsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer.

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Fastighetsfonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsfonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgäster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer.

Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.

I uppsatsen undersöks hur fyra biografiförfattare skildrar Coco Chanels liv genom respektives val av de områden, händelser och attribut som de valt att belysa. Teorierna utgår ifrån Burkes fabrikationsprocess som innebär att fabrikation och mytologisering ofta kan förekomma vid historiska återberättande av personer och händelser. Dessa tillsammans med författarens personliga intressen kan skapa olika versioner av en persons öde. Yvonne Hirdmans tes om att kvinnor, i historiska sammanhang beskrivs på ett särskilt vis används också. Och sist Hermansson Adlers tanke om att det är nästan enbart kvinnor från de högre klasserna som är av intresse.

Detta arbete är en teoretisk studie där syftet är att se om s.k. Health TechnologyAssessment (HTA) är ett arbetsverktyg som leder till evidensbaserad vård vidöverburenhet. Definitionen överburen graviditet är när graviditetslängden är mer än 42+0graviditetsveckor, eller mer än 294 dagar. Under januari ? mars 2007 genomfördes ettmini-HTA vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att granska artiklar gällandeöverburenhet.

Den här essän handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans läroplan. Essäns kärna finns i relationen mellan barns tankar och idéer här och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essä är att nyansera fler sätt att se på situationer där vuxna ser det som självklart att barn äger delaktighet och inflytande för att relativisera vår kunskap kring begreppens innehåll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge både barnen och sig själva makt att arbeta mer demokratiskt. Essän bygger på en berättelse med två situationer från min förskolas verksamhet.