SammanfattningSyftet med den här uppsatsen var att undersöka chefers syn på personalarbetet och vikten av de sociala relationerna på arbetsplatsen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi studerat hur de arbetar och motiverar medarbetarna samt hur de skapar och bevarar goda relationer. Empirin har samlats in genom tematiskt öppna intervjuer och totalt intervjuades tio stycken chefer inom kunskapsintensiva företag, begränsat till den privata sektorn. I enlighet med den fenomenologiska ansatsen är det chefernas egna tankar och upplevelser som har utgjort fokus i vår analys. Vidare har vi även kopplat det empiriska materialet till den tidigare forskningen och de teoretiska begreppen.

The industry of management training programs is increasing rapidly. Every year numerous organizations sponsor expensive management training programs for their managers, hoping that this will pay off and make the organizations more profitable. The companies that offer these management training programs could be seen as important conveyers of conceptions of leadership. Thus, the purpose of this thesis is to identify similarities between a number of management training programs and see how they are related to different leadership theories , and based on this try to recognize the conceptions of leadership that are conveyed. The study is of qualitative nature and is based on interviews with representatives from five management training companies in Sweden along with a text analysis of written material presented by the companies.

Purpose of the study was to illustrate how emotional competence can be important for leadership and to explore the possibility of improving emotion perception ability after training. Participants in this study were 40 managers, divided into control and experimental group, within public administration. The participants implemented a data-based emotion perception test, which were done twice at every occasion, with intervention consisting of information or education between test- and retest. The result showed a clear improvement after intervention, in which no difference was found between control and experimental group, which has been discussed on the basis of the likelihood of a training effect occurred between test-retest. Conclusions about emotional competence or leadership ability could not be drawn from the results of the emotion perception test.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstår in en multikulturell ledningsgrupp. Studien är designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer från sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik används för att visa på de komplexa grupp-processer som antogs kunna framträda. Forskningsfrågan som besvaras är: ?Vilka inomgruppsliga processer framträder i en multikulturell ledningsgrupp när gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?? Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Uppsatsen syftar till att undersöka förväntningarna hos framtidens arbetskraft och dess tankegångar gällande ledarskap inom restaurangbranschen. I bakgrunden behandlas bland annat ungdomsledarskap. Där är det likt många andra ledarskapsteorier viktigt att vara en förebild och på ett humanistiskt sätt leda en grupp till framgång. Empirin införskaffades genom en enkätundersökning på hotell- och restauranggymnasieelever i årskurs tre. Resultatet visar att egenskaper som efterfrågas av eleverna är en ansvarstagande ledare som värderar teamkänsla och är en lagspelare.

Syftet med uppsatsen är att utröna om, på vilket sätt och varför graden av delaktighet i det strategiska arbetet skiljer sig åt mellan ett kunskapsintensivt tjänstföretag och ett tillverkande företag. Vidare syftar denna uppsats till att beskriva hur framgångsrika företagsledare skapar delaktighet i företagets strategiska arbete. Studien har genomförts som en fallstudie där insamling av datamaterial skett genom personliga intervjuer och enkäter. Resultatet visar att medarbetarna har större delaktighet i det strategiska arbetet i det kunskapsintensiva tjänsteföretaget. Det kunskapsintensiva tjänsteföretagets vision, affärsidé, kultur och värderingar, stödjer delaktighet i det strategiska arbetet i större utsträckning.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Vår studie redovisar hur lärarna med boksamtalet som metod kan stödja elever i förskoleklass till årskurs 3. Våra undersökningsområden är muntlig språkutveckling, fantasi, självförtroende och självkänsla samt kritiskt tänkande. Till vår studie har vi intervjuat sex lärare på en skola i Mellansverige. Vi har även observerat fyra boksamtalssituationer i förskoleklass och årskurserna 1-3. I resultatdelen beskriver vi hur lärarna arbetar med boksamtal utifrån muntlig spårkutveckling, fantasi, självkänsla och självförtroende och kritiskt tänkande. Genom citat från de intervjuade lärarna framkommer olika aspekter och metoder hur lärarna arbetar med boksamtal i klasserna.

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.

Uppsatsen beskriver första linjen chefers upplevelse av att arbeta i äldreomsorgen. Det handlar om deras upplevelser av att sitta i en mellanposition och själva problematiken med att vara styrda både uppifrån och nedifrån.För att försöka fånga denna upplevelse har vi ställt följande frågor till våra informanter: Vad innebär det att vara första linjen chef inom äldreomsorgen? Vad anser första linjen chefer behövs för att vara en bra chef samt åstadkomma ett gott ledarskap? För att kunna få svar på våra frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem första linjen chefer inom äldreomsorg i tre olika kommuner i Skåne. Tre övergripande teman framkom ur våra intervjuer vilka vi benämnt som handlingsutrymme, chef och ledare samt stöd och handledning. Slutsatser som blivt uppenbara för oss är att första linjen chefer behöver mer stöd och handledning för att på så vis kunna öka flödet i timglasets mitt..

Arbetsplatsträffar inom Luleå kommun har syftet att öka medarbetarnas inflytande samt ansvarstagande på den egna arbetsplatsen. Träffarna ska ses som ett verktyg att förankra ledarskapet samt att få fram medarbetarnas kompetenser. I detta examensarbete användes ledarskapsteori, Antonovskys (2011), känslan av sammanhang, samt Maslows (1987) behovstrappa för att undersöka medarbetarens upplevelser av arbetsplatsträffarna. Frågeställningarna är: Hur genomförs mötena? Hur upplever medarbetarna arbetsplatsträffarna och bidrar de till motivation? Tio semistrukturerade intervjuer gjordes med medarbetare inom Luleå kommun och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Uppsats för avläggande av filosofiekandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd ochkulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:35.