Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur konflikter hanteras i skolan och pÄ vilket sÀtt man löser dem samt vilka konfliktlösningsmetoder som finns tillgÀngliga. Studien lyfter lÀrares och elevers uppfattningar kring konflikter och konflikthantering. Inledningsvis utformade jag tvÄ forskningsfrÄgor som hjÀlpte mig att besvara syftet. Med hjÀlp av tidigare forskning har jag undersökt och kritiskt granskat hur lÀrare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer. Tolkningen Àr att hanterandet av konflikter Àr ett mÄste i skolans vardag och att det tas tid frÄn den planerade undervisningen till att hantera konflikter. MÄnga av respondenterna ser konflikterna som nÄgot negativt medan andra ser det som en möjlighet till utveckling.

Bakgrund För att pÄ bÀsta sÀtt kunna stötta varje person med Multipel Skleros (MS) Àr det viktig att ha kunskap och kÀnnedom om den kÀnslomÀssiga pÄfrestning individerna utsÀtts för i samband med beskedet om diagnosen. MS medför otaliga utmaningar bÄde för den som drabbas av sjukdomen, men Àven för familj och anhöriga. I de flesta fall innebÀr en MS-diagnos en utmaning Àven för de som arbetar inom hÀlso- och sjukvÄrden och som ansvarar för att tillhandahÄlla en god vÄrd. Syftet med studien var att skaffa en fördjupad förstÄelse för upplevelsen av att fÄ en MS-diagnos och upplevelser av stöd och hjÀlp i samband med detta. Ytterligare ett syfte var att belysa sjuksköterskans uppfattning om patientens situation i samband med detta.

Denna studies syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingÄr pedagogernas personliga Äsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet Àr deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin sÀrskilda verksamhet. VÄrt material Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgÄtt frÄn i denna studie Àr barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv. Studien Àr frÀmst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men Àven till de familjer som har eller Àr i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och Àr intresserade av att fÄ en insyn i deras pedagogiska arbete..

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur betydelsefull lÀroboken Àr i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lÀrare, samt ett frÄgeformulÀr riktat till elever i skolÄr 4 och 5. VÄr undersökning visar att lÀroboken Àr betydelsefull i matematikundervisningen. Den Àr en trygghet för bÄde lÀrare och elever nÀr det gÀller att inhÀmta den kunskap som krÀvs för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen i matematik i skolÄr 5. LÀroboken Àr dock ingen garanti för att eleverna uppnÄr mÄlen.

InnehĂ„llet i denna uppsats Ă€r en undersökning ur barns perspektiv kring vad de berĂ€ttar om leken. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad barn sĂ€ger om skillnader och likheter i pojkar och flickors lek pĂ„ förskolan. För att ta reda pĂ„ detta har intervjuer genomförts med barn som Ă€r fyra till fem Ă„r. Litteratur kring vad, var, hur och varför barn leker som de gör har bearbetats. Även genusbegreppet beskrivs och forskning ur barns perspektiv tas upp i forskningsbakgrunden, som avslutas med problempreciseringen.

I uppsatsen undersöks publiceringen av sekretessbelagda uppgifter vid brottsrapportering i Expressen, ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus för studien Àr portrÀtteringen av de misstÀnkta gÀrningsmÀnnen, hÀr Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs.Meddelarskyddet som Äterfinns i Tryckfrihetsförordningen hindrar polismyndigheten frÄn att undersöka brott mot förundersökningssekretessen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken genom att kartlÀgga och kritiskt granska rapporteringen av de tre utvalda fallen. FrÄgestÀllningarna Àmnar ge svar pÄ hur rapporteringen sett ut, samt vilka motiv som ligger till grund för publiceringarna. Teorier som anvÀnts som underlag för uppsatsen behandlar pressetik, kommersialisering och nyhetsvÀrdering.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Uppsatsen syftar till att kritiskt granska vilka normer, paradoxer och tvetydligheter som finns i begreppet familj, mer specifikt kring förbindelser mellan förÀldrar, och hur dessa produceras i tidskriften ?vi FörÀldrar?. Metoden Àr kritisk diskursanalys, vilket har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, nÄgot som lÀmpar sig vÀl för en uppsats i genusvetenskap. Metoden passar ihop med de teorier som anvÀnds i analysen: Poststrukturalism och queerteori. Tillhörande teoribegrepp Àr kategorisering, assimilering, performativitet, ambivalens och subversivitet.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Politiken bakom FRA-lagen - Analys ur ett rationellt perspektiv.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Intervjustudien i detta examensarbete omfattar sex kvalitativa intervjuer med behöriga slöjdpedagoger yrkesverksamma inom den kommunala grundskolan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur slöjdlÀrare inom trÀ- och metallslöjd organiserar sina slöjdsalar utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv. En genomgÄng av litteratur och forskningsresultat inom omrÄdet fysiska miljöer och slöjd, syftar till att ge en bild av dessa tvÄ omrÄden och hur de samverkar. Resultatet av undersökningen visar pÄ olika förhÄllningssÀtt till organiserandet av slöjdsalen ur ett pedagogiskt perspektiv. Hur intentioner och traditioner pÄverkar ambitionen hos de intervjuade lÀrarna.