Intresset för denna uppsats uppkom i och med samhällsprogrammet Faktum på SVT2. I ett avsnitt avslöjades att flera trender såsom exempelvis caffelattetrenden uppstått ur kommersiella syften, med bland annat Arla som bakomliggande initiativtagare. Detta osynliga sätt att använda trender för att påverka konsumenten gjorde oss väldigt fascinerade.Vi bestämde oss för att göra en fallstudie och titta på hur mjölk- och kaffeförloppet utspelat sig alltsedan det startade i början av 1980-talet. Vårt syfte är att identifiera kritiska händelser som inträffar när en produkt blir populär samt identifiera kritiska faktorer som spelar in under en produkts popularitetsförlopp. De teorier som används för att besvara vårt syfte handlar om tändande gnistor, nätverkskommunikation, produktlivscykeln, opinionsledare och övertalning.Vi utförde fyra personliga intervjuer med personer som vid olika tidpunkter varit delaktiga i det popularitetsförloppet.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Syftet med detta arbete var att ta reda på de för- och nackdelar som autentisk skönlitteratur innebär i engelskundervisningen. Jag önskade också se om skönlitteratur kan vara ett alternativt eller ett kompletterande arbetssätt till den "vanliga" undervisningen i engelska. Den praktiska delen av arbetet utfördes i årskurs sex på Nya Munken i Linköping hösten 1998. De timmar som lades till arbetet var engelsklektionerna under tre veckor. I övrigt grundar sig min uppsats på litteraturstudie, utvärdering, elevenkät samt elevsamtal.

Syftet med studien var att kartlägga idrottsföreningarnas syn på det kommunala bidragssystemet i Halmstad kommun. Undersökningen studerade förhållandet mellan idrottsföreningarna och kommunala bidrag utifrån ett socialisationsperspektiv. Utifrån det valda perspektivet diskuterades resultatet med hjälp av funktionalist-, konflikt- och kritiska teorier. Metoden som användes var en enkätundersökning av samtliga 126 bidragsberättigade idrottsföreningarna. Enkäten konstruerades specifikt för studiens syfte.

Ethernet är den standard som används nästan överallt för nätverk i hemmen, på kontor och i industrier. Varken Ethernet eller switchat Ethernet är gjorda för att hantera realtidskommunikation då tiden det tar att skicka ett meddelande inte alltid sker inom en förutsägbar tid.I denna rapport presenteras ett protokoll som tillåter feltolerant dynamisk schemaläggning av kanaler över ett switchat Ethernet. Protokollet är en vidareutveckling av tidigare arbete (ThrottleNet) som gjorts inom området där realtidstrafik ska garanteras över ett switchat Ethernet. Till skillnad från tidigare arbete använder sig detta protokoll av kritikaliteter för att explicit visa skillnaden mellan de kanaler som får tas bort och de kanaler som inte får tas bort. Kanalerna schemaläggs vid kortvariga överbelastningar för att optimera användningen av tillgängliga resurser baserat på hur värdefulla och kritiska kanalerna är för systemet..

I denna rapport predikteras livslängden, med avseende på utmattning, för en hjullastarskopa. Två av de mest kritiska svetsarna utvärderas enligt IIW:s (International Institute of Welding) rekommendationer genom nominella spänningsmetoden, hot spot-metoden och effective notch-metoden. Beräkningarna utförs med hjälp av finita elementmetoden. Genom att utföra töjningsmätningar på hjullastarskopan i drift erhålls spänningsdiagram. Dessa uppmätta spänningsdiagram analyseras med rain-flow count-metoden.

Denna studie undersöker lärare-elevrelationen utifrån elevens upplevelser. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om vad det är gymnasieelever upplever när de känner sig positivt respektive negativt bemötta av lärare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lärarens förmåga till, eller brist på, empati är ett nyckelelement i informanternas minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrån aktuell forskning. Åtta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati är en viktig komponent i elevernas minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: Förståelse, jämlikhet, engagemang och rättvisa.

Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå intressenterna och deras behov av systemen.Det är dock ovanligt att utvecklare får tala med verkliga intressenter direkt. De är ofta hänvisade att tala med representanter för dessa, så kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande.

I den här uppsatsen undersöks Herr Ivan, en av de tre Eufemiavisorna, med syfte att utröna vilka lexikala skillnader det finns i arvorden mellan de tre svenska och två danska handskrifterna av romanen som finns bevarade från 1400-talet, kallade A?C resp. E?F. Det excerperade materialet består av de arvord som enligt Erik Noreens kritiska utgåva avviker i E?F i förhållande till A?C, med morfologiska och ortofonologiska skillnader borträknade.

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras.Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen.

Maxflo?desproblemet har ma?nga praktiska tilla?mpningar och probleminstanserna kan bli mycket stora. Effektiva implementationer a?r da?rfo?r no?dva?ndigt fo?r att ko?rtiden inte ska bli alltfo?r ho?g. I den ha?r studien har tva? maxflo?desalgoritmer, Edmonds-Karps algoritm och Goldberg-Tarjans push-relabel-algoritm, implementerats i Java med tva? olika da- tastrukturer och ja?mfo?rts med varandra.

Problemfomulering: Ystad, som är beläget längs Skånes sydkust, har länge varit utsatt för kusterosion. När det blåser över Östersjön genereras vågor som orsakar uppspolning och direkt erosion av klitterna på stranden. Ett av de mest utsatta områdena är Ystads Sandskog, beläget öster om Ystads centrum. Här karakteriseras strandprofilen av en relativt kort strand med klitter som skyddar den låglänta bakomliggande terrängen. Vid en eventuell framtida klimatförändring med högre vågor och vattenstånd riskerar den redan utsatta kuststräckan att drabbas ännu hårdare.

I slutet av 1800-talet ökade Luleås befolkning drastiskt som följd av stadens nya roll som utförselhamn för Lapplands järnmalm. Från 1890 till 1900 steg befolkningen från 4745 till 9522 människor. Luleå var däremot inte till fullo anpassat för en sådan stor befolkning, vilket bidrog till en rad svårigheter. Den ökande befolkningen medförde nya, samt förvärrade redan existerande, problem rörande bl.a. stadens sanitära och hälsomässiga situation.

Uppsatsen vill ge svar på vad den svenska bilindustrin bör tänka på i framtiden för att möta den alltmer miljömedvetna kunden. Intervjuer har genomförts med Volvo och Saab, branschexpertis samt konsumenter för att belysa olika synsätt kring dagens och framtida miljöproblem. Det vi kom fram till var att såväl Volvo som Saab bör fokusera på färre antal attribut. Företagen stärker sin miljöprofil om man ytterligare framhåller bilens miljöpåverkan snarare än andra, för många självklara, attribut. Företagen stärker också trovärdigheten i sin miljöpolitik om en ökad satsning på mindre och bränslesnålare bilar genomförs.

Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen..