Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers åsikter om en bra och motiverande lärare och dessutom hur den läraren kan väcka deras lust eller motivation att lära sig det spanska språket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen är didaktisk ämnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkätundersökning med elever i gymnasieskolan i år 3 och en kartläggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lärarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsägar till elevers motivation inom språkinlärning. Resultatet av kartläggningen klargör flera faktorer hos lärarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en språk lärare kan väcka deras motivation att lära sig det spanska språket som till ex.

Mau Mau var en illegal upprorsmakande organisation i Kenya, sprungen ur det Afrika främjande partiet Kenya African Union under mitten av 1900-talet då Kenya var en brittisk koloni. Mau Maus anhängare kom från den etniskt kenyanska folkgruppen kikuyu som medelst våld ville uppnå målet att skapa ett kikuyukontrollerat Kenya fritt från vita européer. Britternas svar på Mau Mau blev upprorsbekämpning vilken av britterna anses lyckad och präglades av deportering av civila. Undersökningen besvarar frågan huruvida Galulas teori om upprorsbekämpning hade varit tillämpbar på konflikten i Kenya genom en fallstudie på britternas agerande utifrån Galulas teori. För att identifiera likheter och skillnader mellan empiri och teori används textanalys samt Gordon McCormicks Magiska Diamant som ett analys- och operationaliseringsverktyg.

Denna studie undersöker vilka diskurser om begreppet ?skälig levnadsnivå? i socialtjänstlagen som finns i förvaltningsrättslig praxis med avseende på särskilt boende för äldre. Materialet som används i denna studie omfattar domar från högsta instans (Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare Regeringsrätten) samt kammarrätterna runt om i landet. Analys av rättsfallen har gjorts genom att använda Faircloughs (1992) kritiska diskursanalys för att kunna precisera vilka diskurser som genom diskussioner i domstolarna som kommer till uttryck. Denna studie har haft sociala konstruktioner om makt och språk, ålderism och kritisk diskursanalys som teoretisk referensram vid analysen av resultaten.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på musikteorins roll i en amatörkör. Jag har intervjuat fyra körledare till fyra olika amatörkörer. Dessa körer var en damkör, en kyrkokör, en kammarkör och en studentkör. Jag har i intervjuerna frågat körledarnas om deras egen bakgrund inom teori och hur de kopplar teori, gehör och rytmik till körrepetitionerna. Tre utav körledarna har en formell musikalisk utbildning men alla körledare har lett körer i minst 15 år.

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Denna studie undersöker hur begravningsbyrån Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp på den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har använts i skapandet av detta meddelande, och sett från Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som använts och hur användningen av dessa har sett ut.Därefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att låta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer får svara på frågor om det de läst. Här utsätts respondenterna först för negativa påståenden riktade mot Fonus för att färga deras åsikt om företaget innan de får ta del av pressmeddelandet. Syftet är att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan påverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats är att ett budskap som utformats med en väl balanserad retorik och ett väl avvägt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sätt att påverka mottagaren i den önskade riktningen..

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse.

En studie av bredbandsmarknaden i Lunds studentbostäder. Jämför med den avsevärt högra prisnivån på övriga marknaden. Använder Shaked och Suttons teori om naturliga oligopol.

Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning där situationen kan vara dramatisk. Omhändertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinärt team där anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska händelser i samband med traumaomhändertagande på akutmottagning.Kritisk incident teknik (CIT) har använts som metod för att identifiera avgörande händelser kring traumaomhändertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesiläkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehållsanalys.Totalt 209 kritiska incidenter samlades in där fyra teman identifierades.

?Happy, happy, liksom? handlar om tvåsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem på en debatt om skilsmässa som pågick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmässa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam.

Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från vår empiriska undersökning bidra till att utveckla teoretiska modeller med avseende på beslutsprocessen. Metod: Denna studie har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har mött teori och praktik iterativt då abduktion har använts. En kvalitativ ansats utformad som en fallstudie där fyra anonyma företag har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuguide. Teori: En normativ och en deskriptiv beslutsteori beskrivs för att utgöra en grund i hur en beslutsfattare kan tänka. Sedan presenteras den problematiken som finns gällande skillnader mellan teori och praktik som forskare har lyft fram. Teori angående företagsförvärv presenteras och därtill en förvärvsmodell för hur företag kan gå tillväga vid detta utförande.  Slutsats: Syftet med studien är att utveckla teoretiska modeller och studien har påvisat att det är viktigt att beakta de mänskiga faktorerna.

Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är: hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frågan: presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för gymnasiet och använt mig av textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och värderingar i socialtjänstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika föreställningar om barns behov och föräldraskap samt utredarens roll i barnavårdsutredningar. Jag ställde mig frågan, hur ser egentligen barnavårdsutredningar ut i sken av rådande samhällsmoral och socialpolitik? Vilka föreställningar om barns behov, föräldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna på?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av föräldraförmåga men även att föräldraförmåga bedöms utifrån barnets behov. Jag har också identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstår som neutrala.

The empirical material of this study consisted of tweets by four leading politicians in Sweden: Carl Bildt of Nya Moderaterna, Annie Lo?o?f of Centerpartiet, A?sa Romson of Miljo?partiet and Jonas Sjo?stedt of Va?nsterpartiet. The aim of the study was to examine how they use Twitter as a political tool and what that says of the mediatization of politics. What content did they publish, how did the content differentiate between them and what political messages and other subjects occurred in their tweets? Does the political debate become fragmented because they?re only allowed to use 140 characters on Twitter? The theoretical framework and method applied for the research was based upon critical discourse analysis (CDA), with special interest in ideology and mediatized discourse.The result of the study showed that the content they published consisted mostly of criticism towards political opponents, rather than of independent political opinions.

The main focus of this master?s thesis concerns the relation between subject representation, power and gender. Classification systems and subject heading lists are products of their cultural and social context and some subjects and disciplines are given a greater value than others. Our aim in this thesis is twofold; to discuss and critically analyse the prevailing gender norms that are expressed trough classification systems and subject heading lists and to examine how they manage to represent gender studies as a multidisciplinary subject in theory as well as in practice. We are also discussing the particular problems with the representation of multidisciplinary subjects in general.