Internets utbredning och sociala mediers möjliggörande av offentliga uttryck, har de senaste åren ökat explosionsartat. Detta sätt att göra sin röst hörd på genom livsberättelser, åsikter och bilder som denna senmoderna samtid erbjuder, har inte bara blivit ett nytt sätt att kommunicera, utan kan även tänkas ha inverkan på generella uppfattningar. För många människor har olika social medier som exempelvis bloggar, blivit en stor del av vardagen. Däribland kvinnor som genom så kallade mammabloggar har valt att blottlägga sitt och sin familjs liv i text och bild. Det blir därför ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv intressant att studera vad det är för uppfattning av mamman som dessa mammabloggar framställer och konstruerar.

Avsikten med den här uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta på hur kvällstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus när de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan få för meningsskapande processer. Jag har tittat på två kvällstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys på artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna väljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjälp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag använt mig utav Atheide och Snow´s medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhällets diskurser på spåren.

Image editing software offers unlimited possibilities to alter an image. Provided that digitalinnovation is not altogether positive, it is important to develop knowledge of its negative sides. Thispaper examines the use of digital image processing from a critical IS perspective. Throughqualitative interviews with professional retouchers, the study provides a picture of their ethicalrelation to the software they use for retouching images in advertising. Though, it turns out that thecustomers who order the retouching holds responsibility for what is altered.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, monotont växande samband.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är maskulinitet en social konstruktion som ständigt förändras i interaktionen mellan män och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter på institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två personal och två patienter, alla män.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vår studie är att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrån ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger på ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestår av politiska program och artiklar från partitidningen Sd-kuriren. Understeget in på den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att använda enallt mer ?rumsren? retorik.

Syftet med studien är att genom en parallellstudie av två företag, där leverantörerna spelar en viktig roll, tydliggöra för hur företag bör gå tillväga för att bygga leverantörsrelationer där gemensamt värde skapas. Tanken med studien är att identifiera problem och möjligheter i fallföretagen men även skapa en generaliserande bild. Studien identifierar ett antal viktiga faktorer som är kritiska i byggandet av värdeskapande leverantörsrelationer. Dessa är intern konsensus om dels vilken kunskap utifrån som är kritisk för företaget, dels hur arbetet med leverantörerna skall gå till. Företaget behöver även en segmenteringsmodell för att identifiera de rätta leverantörerna.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

During the last two decades, the elementary, - secondary-, and upper secondary schools of especially Europe and USA have gone through a change. From being formed in the post war time and, in Europe, very influenced by the ideas of social democracy, the school today has more and more come under the influences of neo liberalism, entrepreneurship and the political and economical situations during the late 1980´s.This undergraduate work brings up the changed discourses of education and knowledge in relation to the traditional free school system for adults in Sweden, the popular education, and especially in relation to folk high schools (folkhögskolor). By using, first and foremost, the idea of Norman Faircloughs critical discourse analysis (CDA) the rules and documents concerning the folk high schools are analyzed. The purpose of the paper is to identify and recognize the movement in the discourse to reach an understanding about the political situation for folk high schools in Sweden. In the end you can see that it is possible to define a similar development in discourse surrounding the popular education, as has been in the case with the elementary, - secondary-, and upper secondary schools..

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att förverkliga dessa mål uttolkas. Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel.

Kamphunden har figurerat i media under de senaste 15-20 åren. Denna studie undersöker hur medias framställning av kamphunden har förändrats över tid, med åren 1999 och 2013 i fokus. Slutsatsen utifrån studien är att begreppet kamphundar framställs negativt i tidningsartiklar, men att det sakta håller på att förändras. Detta är dock en väldigt trög förändring. Den negativa framställningen av kamphundar i media påverkar samhällets syn på dessa hundar, och i förlängningen även individers beteende kring dessa hundar.

Efter den 11 september 2001 har det i väst blivit mer accepterat att göra negativa uttalanden om islam och muslimer i diskurser. Vår tes är att ledarsidorna i Jyllandsposten är ett exempel på en sådan diskurs där muslimer framställts som de Andra och ses som fundamentalt olika "danskarna". Syftet med denna studie är att undersöka diskursen om islam/muslimer på Jyllandspostens ledarsidor år 2000-2005. Detta görs genom en kritisk diskursanalys, utifrån postkolonial teori. Vi undersöker även om diskursen kan sägas vara en rasifierad diskurs, och hur diskursen har förändrats sedan år 2000.

Specialistsjuksköterskor inom intensivvård skall ge avancerad omvårdnad till kritisk sjuka och allvarligt skadade. Intensiv¬vårdssjuksköterskans kompetens är unik och utvecklad för att ge optimal omvårdnad till patienter i behov av intensivvård. En av intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter är att delta i omhändertagandet av patienter utsatta för trauma. En litteratursökning visar att det finns lite information om intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att delta vid traumalarm. Syftet med denna studie var därför att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att delta vid traumalarm.