Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige.

Bakgrund: Triagesystem användes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada på akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga påföljder kunde uppstå hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor använde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet på akutmottagning utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärareundervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomförten läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvärdigt alternativ.

I Sverige insjuknar varje år minst 25-30 000 människor i stroke. Risken att drabbas ökar med starkt stigande ålder. De flesta som drabbas är över 65 år. Människor som drabbats av stroke vårdas allt kortare tid på akutsjukvård vilket kan innebära att närstående får ta ett större ansvar efter utskrivning. Flera studier visar att informationsbehovet kring stroke är stort, men de flesta studier bygger på vad den drabbade behöver för information.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Hopp är ett mångfacetterat begrepp med svårförklarad innebörd, vilket i vårdvetenskaplig forskning beskrivs som en känsla, upplevelse eller behov. Undersökningar visar att en tredjedel av Sveriges befolkning lever med kronisk sjukdom, som i vårdvetenskapen beskrivs som långvarig, ofta permanent och med ett progressivt förlopp. Hopp anses påverka kroniskt sjuka människors upplevelse av sjukdom i positiv riktning och sjuksköterskans attityd och handlingar av hoppfullhet är viktiga för patientens förmåga att känna hopp. Avsaknad av hopp kan leda till social isolering, ensamhet, negativ inverkan på självbilden, förtvivlan, hopplöshet och känslan av att vara till last. Begreppsanalysen görs därför för att undersöka hur kroniskt sjuka människor uttrycker och upplever hopp, samt hur ökad förståelse för hoppets betydelse kan främja god omvårdnad.

Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar använder språket på internet för att skapa en bild av socialtjänsten. Studien utgår ifrån material från två sociala forum med fyra diskussionstrådar om socialtjänsten. Materialet har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Studien visar att diskursen inom trådarna skapade en bild av socialtjänsten som bristfällig och maktutövande. Det var vanligare att dela negativa erfarenheter om kontakten med socialtjänsten, och negativa ordval präglade beskrivningen.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

Bakgrund                                                                                                                                               År 2009 producerade ICA ett flertal reklamfilmer i kampanjen ?Vi kan mer? som syftade till att utmana fördomar kring personer med intellektuell funktionsnedsättning. Reklamfilmerna startade en livlig debatt på Internet och väckte både frågor kring produktionernas syfte och etik.Syfte                                                                                                                                    Studiens ambition har varit att undersöka hur bloggare och bloggkommentatorer uppfattat de tre första reklamfilmerna i kampanjen. Syftet var också att utröna huruvida filmerna har genererat några konsekvenser för bilden av personer med intellektuell funktionsnedsättning.Metod                                                                                                     Studien har till största del baserats på en kvalitativ metod, då syftet har varit att nå förståelse snarare än att försöka nå statistiskt säkerställda resultat. Kritisk diskursanalys användes för att analysera studiens material som bestod av cirka 80 blogginlägg med tillhörande kommentarer.Resultat                                                                                                                                  Studien konkluderar att reklamfilmerna har uppfattats på många olika sätt när det kommer till syfte och etik.

Aim: The aim of this study was to investigate the quality of the social network in regard to young adults, with psychological disorders, and their possibilities to be open about their disease. In addition the study aimed at identifying possible causes to perceived difficulties by young adults to talk about their disease. Method: The survey was a quantitative study with descriptive design. The data was collected using a study-specific questionnaire on a clinic for young adults with psychological disorders, between 18 and 25 years of age. Out of 123 potential participants 79 (64 %) answered the questionnaire, of which two were excluded because they did not see themselves as suffering from mental illness. Results: The results showed that the participants of the study stated that they had a social network and the majority (90%, n=69) considered they had someone to talk to about their disease, but most of them wanted to be more open about their illness.However, the majority had some form of difficulty to talk about their disease with their social network. The most common specified causes were to feel ashamed of their disease and that the mentally ill persons did not think they would be properly understood.Almost the half of the participant experienced that they had some form of difficulty to be open about their mental disorder in front of health professionals and the most common specified causes was that the participant did not thought that they would be properly  understood  or that they did not felt confidence before the health professionals. Conclusion: Young adults with psychological disease have difficulty to be open about their disease, partly because of stigma.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Bakgrund: Från början klassades fibromyalgi som en reumatisk sjukdom, men nu vet man att det är en störning i centrala nervsystemet (CNS). Symtomen är diffusa, men de vanligaste är konstant värk och fatigue. Det finns inga specifika diagnosmarkörer och heller ingen tillfredsställande medicinering. Sjukdomen syns inte fysiskt och många upplever en misstro från vårdpersonal och närstående, vilket har en negativ påverkan på deras välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur fibromyalgi påverkar patienten och dennes familj.

Ambulanssjuksköterskan ställs ofta inför möten med närstående när de ska ta hand om en person som drabbats av akut sjukdom eller skada. Syftet med examensarbetet var att beskriva närståendes upplevelse av ambulanssjuksköterskans bemötande när ambulansen anländer vid akut sjukdom eller skada. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex närstående till personer som blivit akut sjuka och som hämtats i hemmet av ambulans intervjuades och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier.