BAKGRUND:1998 års läroplan för förskolan har sin utgångspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet där man ser kultur, språk och estetiska ämnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses då som en förutsättning för lärande. Bild ochbildskapande på förskolan ses idag som språkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen även som ett uttrycksmedel för barn att visa känslor och stärka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur några förskollärare resonerar kringbarns språkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollärarutbildning fåttkunskaper om integrering av bild i språkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien används kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur några förskollärare resonerarkring barns språkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgår ifrån Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.Våra respondenter är sex förskollärare som arbetar på två olika förskolor med barn i åldrarna ett tillfem år. Förskolorna fick själva välja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns språkutveckling genom bild och bildskapande är en ständigtpågående process i vardagen på förskolan.

Studien handlar om lärares syn på maskulinitet och dess syfte är att skapa en djupare förståelse för hur deras föreställningar formar och reproduceras hos eleverna då lärare fungerar som normbärare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lärare. Till grund för vårt vetenskapliga perspektiv har vi använt oss av postmodernistisk kritisk mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. Vår resultat och analys visar att våra informanter är genusmedvetna men missgynnas av samhällets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa föreställningar om könen..

Detta är min reflektion av mitt kandidatarbet 2008. Här finns beskrivet mitt arbete samt mina tankar kring det 15 veckor långa kandidatarbetet som resulterade i ett koncept för en helt ny fiktiv värld. Här förklarar jag mina orsaker till hur världen ser ut samt beskriver varför jag valde detta ämne inom denna utbildning. Förutom självaste reflektionen innehåller även dokumentet en förklaring av arbetsprocessen med hjälp av veckoreflektioner från varje arbetsvecka. Dokumentationen innehåller även källförteckning samt en ordlista..

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ?målrelationellt? perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten.Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet.

Syfte: Föreliggande studie vill söka kunskap kring arbete i storarbetslag i förskolans verksamhet. Studien har också som syfte att undersöka hur och utifrån vilka utgångspunkter förskollärare som arbetar i storarbetslag organiserar sin verksamhet samt att beskriva vad förskollärare uttrycker är möjligheter och hinder med att arbeta i ett storarbetslag. Teori: Den teoretiska inramningen utgår från Habermas syn på att kommunikativt handlande är en social handling där interaktionen mellan aktörerna är betydelsefull. Denna uppsats har en kritisk ansats vilket tar sin utgångspunkt i ifrågasättandet av etablerade samhällsordningar, diskurser och institutioner. Förskolan och storarbetslag kan ses som en institution inom samhället.

I detta examensarbete belyser vi vikten av att veta vad man vet och inte vet. En kvantitativ studie genomfördes med samhällslärarstudenter som underlag där de fick skatta sin upplevda självförmåga. Ett instrument användes sedan för att mäta benägenhet att erkänna egna kunskapsluckor. Resultatet analyserades med en rad statistiska metoder och flertalet teorier applicerades för att förklara resultatet och dess innebörd, däribland teorin om den reflekterande praktikern. En medelstark korrelation återfanns mellan upplevd ämneskompetens och upplevd självförmåga.

De faktorer vi kommit fram till är direkt kritiska i en kalkyl för en investeringsbedömning i processindustrin är; lönekostnaderna, investeringskostnaderna och WACC. Vidare finns det två faktorer utanför kalkylen som påverkar lönekostnaderna och WACC, dessa är mycket viktiga och det är upplösande av trånga sektorer och ökad flexibilitet. Detta visar att bindningen av rörelsekapital kan komma att bli en kritisk faktor eftersom den påverkas av dessa två faktorer..

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen växt, i såväl styrka som mängd. Främlingsfientliga och rasistiska stereotyper används ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre språk (Ekman 2011:2).Syftet med denna studie var att ta reda på hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett främlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter från etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förståelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginläggen.Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrån kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). Vårt material bestod av 9 stycken blogginlägg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlägg på bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlägg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mångkultur med tre inlägg i varje kategori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. Frågeställningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhåller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet består av opinionsmaterial från Kyrkans Tidning, Dagen och Världen Idag, och i analysen behandlas artiklar från år 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrån Fairclough. Jag har även lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs.

SammanfattningIntensiva fallstudier av dagspressens representationer av humanitära aktioner Biafra 1968 och på Afrikas horn 2011 möjliggör en jämförelse i hur skildringen av det svältande Afrika förändrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat på hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frågeställningar:Hur framställs de behövande och de som hjälper?Legitimeras humanitära aktioner? I så fall: hur?Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra?Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella värderingar i den sociokulturella kontexten?Med postkolonial teori har utgångspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar på journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna består sammanlagt av fyra publikationer från Dagens Nyheter som, med sin ledande ställning, representerar dagspressen.

AbstractTitle: The war in Afghanistan ? a necessary evil? (Kriget i Afghanistan ? ett nödvändigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times ställningstagande till och framing av kriget i Afghanistan)Number of pages: 41 (41 including enclosures)Authors: Jenny Häggmark, Madeleine JanssonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall term 2011University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism?Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilket synsätt som råder bland lärare i de lägre årskurserna gällande begreppet bedömning. Studiens metodologiska - och teoretiska utgångspunkter grundar sig i Foucaultiansk teoribildning. Empirin har samlats in genom två stycken fokusgruppintervjuer och materialet har analyserats med utgångspunkt i begrepp som governmentality och disciplinär makt. Resultatet visar att lärarna använder sig av flera styrtekniker som inryms av en dold maktutövning, vars primära mål är att forma och styra subjektet..

I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och ägnat vår uppsats åt att följa projektet Flame. Flame startades under våren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man säger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mål för Flame är att undersöka hur metodutveckling kan gå till i praktiken. Syftet med vårt arbete har varit att, utifrån begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tänker kring estetik i skolan.