Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ?sjukvård?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsäkring?; ?utbildning? samt ?ålderdom ? pensionsförsäkring och vård? undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara.

Should new buildings blend in or contrast from the older buildings around? Could contrasts even emphasize different characters? This report is a discussion on that theme. I´ve studied different architects wiev on the question and studied different of examples of where new buildings contrast to the context in a successful way. In part two I´ve done a proposal on a new housing settlement next to Hammarbyhöjden in Stockholm. The new buildings contrast to the existing and the aim is to emphasize the characters in Hammarbyhöjden as well as in the new structure.

Studien handlar om lärares syn på maskulinitet och dess syfte är att skapa en djupare förståelse för hur deras föreställningar formar och reproduceras hos eleverna då lärare fungerar som normbärare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lärare. Till grund för vårt vetenskapliga perspektiv har vi använt oss av postmodernistisk kritisk mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. Vår resultat och analys visar att våra informanter är genusmedvetna men missgynnas av samhällets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa föreställningar om könen..

Syfte: Föreliggande studie vill söka kunskap kring arbete i storarbetslag i förskolans verksamhet. Studien har också som syfte att undersöka hur och utifrån vilka utgångspunkter förskollärare som arbetar i storarbetslag organiserar sin verksamhet samt att beskriva vad förskollärare uttrycker är möjligheter och hinder med att arbeta i ett storarbetslag. Teori: Den teoretiska inramningen utgår från Habermas syn på att kommunikativt handlande är en social handling där interaktionen mellan aktörerna är betydelsefull. Denna uppsats har en kritisk ansats vilket tar sin utgångspunkt i ifrågasättandet av etablerade samhällsordningar, diskurser och institutioner. Förskolan och storarbetslag kan ses som en institution inom samhället.

De faktorer vi kommit fram till är direkt kritiska i en kalkyl för en investeringsbedömning i processindustrin är; lönekostnaderna, investeringskostnaderna och WACC. Vidare finns det två faktorer utanför kalkylen som påverkar lönekostnaderna och WACC, dessa är mycket viktiga och det är upplösande av trånga sektorer och ökad flexibilitet. Detta visar att bindningen av rörelsekapital kan komma att bli en kritisk faktor eftersom den påverkas av dessa två faktorer..

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen växt, i såväl styrka som mängd. Främlingsfientliga och rasistiska stereotyper används ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre språk (Ekman 2011:2).Syftet med denna studie var att ta reda på hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett främlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter från etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förståelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginläggen.Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrån kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). Vårt material bestod av 9 stycken blogginlägg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlägg på bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlägg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mångkultur med tre inlägg i varje kategori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. Frågeställningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhåller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet består av opinionsmaterial från Kyrkans Tidning, Dagen och Världen Idag, och i analysen behandlas artiklar från år 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrån Fairclough. Jag har även lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006.

SammanfattningIntensiva fallstudier av dagspressens representationer av humanitära aktioner Biafra 1968 och på Afrikas horn 2011 möjliggör en jämförelse i hur skildringen av det svältande Afrika förändrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat på hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frågeställningar:Hur framställs de behövande och de som hjälper?Legitimeras humanitära aktioner? I så fall: hur?Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra?Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella värderingar i den sociokulturella kontexten?Med postkolonial teori har utgångspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar på journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna består sammanlagt av fyra publikationer från Dagens Nyheter som, med sin ledande ställning, representerar dagspressen.

AbstractTitle: The war in Afghanistan ? a necessary evil? (Kriget i Afghanistan ? ett nödvändigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times ställningstagande till och framing av kriget i Afghanistan)Number of pages: 41 (41 including enclosures)Authors: Jenny Häggmark, Madeleine JanssonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall term 2011University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism?Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilket synsätt som råder bland lärare i de lägre årskurserna gällande begreppet bedömning. Studiens metodologiska - och teoretiska utgångspunkter grundar sig i Foucaultiansk teoribildning. Empirin har samlats in genom två stycken fokusgruppintervjuer och materialet har analyserats med utgångspunkt i begrepp som governmentality och disciplinär makt. Resultatet visar att lärarna använder sig av flera styrtekniker som inryms av en dold maktutövning, vars primära mål är att forma och styra subjektet..

Det finns inte mycket information dokumenterad om fotgängares interaktion med fordon vid övergångställen och det är denna interaktion vi studerat inom detta examensarbete. Arbetet har varit en studie av befintlig litteratur på området, genomförandet av en fältmätning och en analys av denna fältmätning. Det finns många olika faktorer som påverkar en fotgängare då han korsar en gata. Syftet med examensarbetet var att hitta dessa faktorer och sambanden mellan dem samt redovisa allt i en modell. Examensarbetet avgränsades till att enbart ta hänsyn till fysiska faktorer.

The time we live in now is significant for its many ways of spreading information- it is indeed the era of communication. The Internet is the main reason for this evolution, where you can reach out to any corner in the world in less then a second. Information is flowing over us and we get more and more used to being in a constant accessible state. The individual might spread his own word as he wishes. From a democratic point of view this should give a great opening for everyone into the public spheer.

När Orkanen Katrina härjade i New Orleans förlorade över tusen människor sina liv och ännu fler människor förlorade sina hem och bostäder. Denna händelse fick stor plats i både svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hävdats att svarta människor ?plundrar? medan vita människor ?letar mat?. Vi är intresserade av hur händelsen, med tyngdpunkt på etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media..

Hur företag skall bedriva sin omvärldsbevakning har blivit ett allt mer aktuellt ämne i och med ökad globalisering och hårdnande konkurrens. Att förstå marknadens förutsättningar och att kunna agera på tidiga signaler blir en allt mer kritisk faktor i företagens överlevnad. Jag har i denna studie undersökt hur ett svenskt företag kallat Kortbolaget, med den skandinaviska ägaren Datakonsultföretaget, skulle kunna gå tillväga för att skapa en lämplig struktur för att bedriva sin omvärldsbevakning. Kortbolaget bedriver för närvarande ingen strukturerad omvärldsbevakning, men visar på en vilja att ändra detta..