Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

Studien undersöker huruvida förståelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrån pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet är att studera hur kroppen präglar mötet mellan verk och åskådaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgångspunkt förförståelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förståelsen. Analyserna präglas av ettfenomenologiskt tänkande som vetenskapliggör människans erfarenheter.

Uppsatsen bygger på empiriskt material, en deltagande observation på ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrån en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvård/institutioner. Vi ville se om kritiken är befogad eller ej i detta fall. För att ta reda på detta ställde vi frågeställningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrån den kritik som riktas mot institutionsvård? De teoretiker vi har utgått från är Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvård av ungdomar.

Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt politiska ideologier kommer till uttryck i texter producerade av ABF och Medborgarskolan. Detta med utgångspunkt i vad jag upplever som oklara förhållanden rörande vilken betydelse ideologier i praktiken spelar för dessa studieförbund. I uppsatsen undersöks vilka ideologier som går att urskilja i två texter från ABF respektive Medborgarskolan, samt hur dessa ideologier uttrycks språkligt. Även två motsvarande texter från ett tredje studieförbund ? Folkuniversitet ? analyseras.Uppsatsen utgår såväl teoretiskt som metodologiskt från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrättsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring språk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv på funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv på föräldraförmåga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgående för domarna.

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv på arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens språkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstår i arbetet mot diskriminering eftersom det är en verksamhet som innebär kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar också att det finns utrymme för förändringar i positiv bemärkelse eftersom makt genererar motstånd. Myndighetetens språkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering på nya sätt går det att hämma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens språkbruk i rapporten om romers rättigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

Den här fallstudien behandlar olika individers föreställningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingår både förskolepedagoger och föräldrar. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien är uppdelad i två delstudier; delstudie I består av intervjuer som analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien består av två delstudier beror på att jag därmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhållningsätt vad gäller genusarbete i förskolan. Studien påvisar att begreppet genus uppfattas som något svårdefinierbart och informanternas svar tyder på en osäkerhet kring just detta begrepp.

Syftet med studien är att utröna vilka värden som präglar den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa går att härleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tänkas få ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien använder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhällets möjligheter och begränsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan är kraftigt präglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmässiga värden. Dessa värden går att härleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhället vari en målrationell syn på såväl utbildning som samhälle främjas. Studiens resultat påvisar en icke-värderande politik och inskränkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojämlikheter i samhället reproduceras och befästs ytterligare..

          .

Hermansson, R. Vad ska jag göra nu då? En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska reaktioner på kritiska händelser. Examensarbete i omvårdnad 10 Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde: omvårdnad, 2006. Denna litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskans psykiska reaktioner kritiska händelser. Frågeställningarna var: vad upplever sjuksköterskan som kritisk händelse? Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska händelser? faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner? Hur påverkar tillfälle till reflektion sjuksköterskan? Databaserna som studierna söktes i är Cochrane Library, PubMed, ISI (Social Citation Index) och i Cinahl.

Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemål och krav från personal, brukare, anhöriga, tjänstemän och politiker. Informella ledare kan då vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svårigheter samt de strategier cheferna resonerar om och använder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnära- och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i två kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring både möjligheter och svårigheter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestå av att informella ledare ofta är insatta och engagerade i verksamheten.

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmrecensioner i dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012. Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel. Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken. Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren..

The subject of this master thesis is the school library and how we find its potential unutilized. We look at this problem in connection to the democratic assignment that the Swedish school has. The purpose is to elucidate what the democratic assignment consists of and to establish the role that the school library ought to have in this assignment. To describe the democratic assignment we examine and interpret the documents that regulate school and library activities today, including UNESCO/IFLA School Library Manifesto and United Nations Convention on the Rights of the Child. We use critical ideology analysis because we consider democracy to be a sort of ideology and have a critical view of how the school library is used or rather not used in school.

Denna uppsats behandlar bilder från Jämtlands län och tolkar dessa utifrån en bildanalysmodell. Texten är en i kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet med uppsatsen är att avtäcka de diskurser som omgärdar foton från Jämtlandsregionen. Det teoretiska ramverket utgörs av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Stuart Halls begrepp representation och ligger till grund för uppsatsen. Materialet består av insamlade bilder från Jämtlands län i tre olika kategorier; turism, in-landsrörelsen samt privatpersoners bilder. De utvalda fotona tolkas genom en analysmodell där tyngpunkten ligger på själva språket som förmedlas i bilderna.