Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Spekulationer i media ökar under stora nyhetshändelser där ny information inte dyker upp (Nord & Strömbäck, 2002). Genom en kvalitativ studie i form av kritisk diskursanalys och en källkritisk analys, studeras i den här undersökningen vad Dagens Nyheter och Aftonbladet publicerade rörande Malaysia Airlines plan MH370 under två veckor efter planets försvinnande. Fyra artiklar från varje tidning har valts ut och analyserats utifrån kritisk diskursanalys samt källkritik, och sedan har det insamlade materialet jämförts för att försöka se likheter och skillnader i tidningarnas rapportering. Med stöd från teorier om nyhetsvärdering, nyhetsförmedling, tidigare forskning och tidigare nämnd källkritik har ett resultat nåtts som visar hur båda tidningarna publicerat teorier och spekulationer kring vad som hänt med flight MH370.Tidningarna har valt olika angreppssätt i sin rapportering genom skillnaden i hur de förlitat sig på nyhetsbyråer och andra mediers material. Dagens Nyheter har till större grad använt sig av de stora nyhetsbyråerna, medan Aftonbladet i större utsträckning sökt andra mediers rapportering, samt svenska experters uttalanden..

Under det gångna året uppmärksammades ett antal skandaler inom näringslivet. De händelser man kan dra sig till minnes är medias massiva kritik mot de bonusavtal som ABB:s och nu senast Skandias ledningar tillskansat sig. Försvarsledningen som kritiserades efter det att man brutit mot gällande representationsregler och Systembolagets att butikschefer anklagades för mutbrott. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att ekonomijournalistiken ska kunna utföra en kritisk granskning av näringslivet och den offentliga sektorn. Vi skapade en modell med följande innehåll: Journalisten, Arbetsmiljö, Sanktionssystem, Juridiska klimatet och Pressen som politiskt maktmedel.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SJ kommunicerar ut rätten till restidsgaranti till sina kunder via informationstexter publicerade på SJ.se. Detta gör jag genom att bland annat besvara frågorna: hur tilltalas mottagarna i texterna och på vilket sätt speglar texterna SJs policy som samhällsaktör, SJs roll inom allmänservice och som affärs- och vinstdrivande företag, sett i ljuset av de senaste årens avreglering av statliga företag i monopolställning. Som metod använder jag mig av Faircloughs kritiska diskursanalys och den interpersonella analysen. Materialet består av totalt tre texter från SJ som berör restidsgarantiersättningen. Resultatet visar att SJ växlar röstläge mellan att vara personlig och opersonlig.

Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ?ad hoc? samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994).

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers åsikter om en bra och motiverande lärare och dessutom hur den läraren kan väcka deras lust eller motivation att lära sig det spanska språket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen är didaktisk ämnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkätundersökning med elever i gymnasieskolan i år 3 och en kartläggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lärarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsägar till elevers motivation inom språkinlärning. Resultatet av kartläggningen klargör flera faktorer hos lärarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en språk lärare kan väcka deras motivation att lära sig det spanska språket som till ex.

Denna studie undersöker vilka diskurser om begreppet ?skälig levnadsnivå? i socialtjänstlagen som finns i förvaltningsrättslig praxis med avseende på särskilt boende för äldre. Materialet som används i denna studie omfattar domar från högsta instans (Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare Regeringsrätten) samt kammarrätterna runt om i landet. Analys av rättsfallen har gjorts genom att använda Faircloughs (1992) kritiska diskursanalys för att kunna precisera vilka diskurser som genom diskussioner i domstolarna som kommer till uttryck. Denna studie har haft sociala konstruktioner om makt och språk, ålderism och kritisk diskursanalys som teoretisk referensram vid analysen av resultaten.

Mau Mau var en illegal upprorsmakande organisation i Kenya, sprungen ur det Afrika främjande partiet Kenya African Union under mitten av 1900-talet då Kenya var en brittisk koloni. Mau Maus anhängare kom från den etniskt kenyanska folkgruppen kikuyu som medelst våld ville uppnå målet att skapa ett kikuyukontrollerat Kenya fritt från vita européer. Britternas svar på Mau Mau blev upprorsbekämpning vilken av britterna anses lyckad och präglades av deportering av civila. Undersökningen besvarar frågan huruvida Galulas teori om upprorsbekämpning hade varit tillämpbar på konflikten i Kenya genom en fallstudie på britternas agerande utifrån Galulas teori. För att identifiera likheter och skillnader mellan empiri och teori används textanalys samt Gordon McCormicks Magiska Diamant som ett analys- och operationaliseringsverktyg.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på musikteorins roll i en amatörkör. Jag har intervjuat fyra körledare till fyra olika amatörkörer. Dessa körer var en damkör, en kyrkokör, en kammarkör och en studentkör. Jag har i intervjuerna frågat körledarnas om deras egen bakgrund inom teori och hur de kopplar teori, gehör och rytmik till körrepetitionerna. Tre utav körledarna har en formell musikalisk utbildning men alla körledare har lett körer i minst 15 år.

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Denna studie undersöker hur begravningsbyrån Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp på den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har använts i skapandet av detta meddelande, och sett från Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som använts och hur användningen av dessa har sett ut.Därefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att låta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer får svara på frågor om det de läst. Här utsätts respondenterna först för negativa påståenden riktade mot Fonus för att färga deras åsikt om företaget innan de får ta del av pressmeddelandet. Syftet är att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan påverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats är att ett budskap som utformats med en väl balanserad retorik och ett väl avvägt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sätt att påverka mottagaren i den önskade riktningen..

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse.

En studie av bredbandsmarknaden i Lunds studentbostäder. Jämför med den avsevärt högra prisnivån på övriga marknaden. Använder Shaked och Suttons teori om naturliga oligopol.

Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning där situationen kan vara dramatisk. Omhändertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinärt team där anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska händelser i samband med traumaomhändertagande på akutmottagning.Kritisk incident teknik (CIT) har använts som metod för att identifiera avgörande händelser kring traumaomhändertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesiläkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehållsanalys.Totalt 209 kritiska incidenter samlades in där fyra teman identifierades.