Många hävdar att terrordåden i USA den 11 september 2001 förändrade världen. Efter dessahändelser har det i Sverige förts en debatt om hotet från terrorism och hur detta hot kan förståsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhället i många stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmåga att hantera detta hot och att de politiska åtgärderna visar tecken på bådeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga världssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den här uppsatsen undersöker vilka säkerhetspolitiska mål och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Under det gångna året uppmärksammades ett antal skandaler inom näringslivet. De händelser man kan dra sig till minnes är medias massiva kritik mot de bonusavtal som ABB:s och nu senast Skandias ledningar tillskansat sig. Försvarsledningen som kritiserades efter det att man brutit mot gällande representationsregler och Systembolagets att butikschefer anklagades för mutbrott. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att ekonomijournalistiken ska kunna utföra en kritisk granskning av näringslivet och den offentliga sektorn. Vi skapade en modell med följande innehåll: Journalisten, Arbetsmiljö, Sanktionssystem, Juridiska klimatet och Pressen som politiskt maktmedel.

Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ?ad hoc? samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994).

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers åsikter om en bra och motiverande lärare och dessutom hur den läraren kan väcka deras lust eller motivation att lära sig det spanska språket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen är didaktisk ämnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkätundersökning med elever i gymnasieskolan i år 3 och en kartläggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lärarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsägar till elevers motivation inom språkinlärning. Resultatet av kartläggningen klargör flera faktorer hos lärarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en språk lärare kan väcka deras motivation att lära sig det spanska språket som till ex.

Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

The case study investigates study association representatives? perspectives on the activities of the popular education within the social sector in Örebro and why they are organized. It further investigates the cooperation and dialogue between the study associations and the municipality of Örebro regarding this activity. The study is based on critical realism. A questionnaire survey was conducted among all ten study associations in Örebro, combined with qualitative interviews with representatives from six of the active associations.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare och skolledning förstår och implementerar den värdegrund som förs fram i de styrdokument som skolan är ålagd att följa. Det är också en målsättning att undersöka hur värdegrunden motiveras och vad den säger ur ett analytiskt filosofiskt perspektiv. Arbetet grundas på fyra intervjuer som gjorts med lärare och skolledning på en gymnasieskola i Malmö 2005. Med hjälp av att analysera intervjuerna och stämma av det hermeneutiska tolkningsresultatet med den filosofisk-rationella analysen av värdegrundens olika påståenden och värderingar skapas en bild av lärarnas och skolledningens förståelse av värdegrunden. I arbetet analyseras också den motiveringsgrund som man från politiskt håll lägger fram och vilka konsekvenser detta får för de värden och rättigheter som återfinns i värdegrunden.

This study is mainly critical-theoretic and explores the theoretic jungle of the concept of intersectionality with the use of Post-colonial and Feminist theories. The purpose of the thesis is also to investigate the concept of intersectionality further by looking upon its practical use as theoretic tool. This is performed in a discourse analysis of two programs developed by Swedish Liberal Party autumn of 2005. Another purpose is to discuss the multiculturalist dilemma as well as the phenomenon of a hegemonic western Feminism. One conclusion of this thesis is that the use of intersectionality is not unproblematic.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender.

Denna studie undersöker hur begravningsbyrån Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp på den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har använts i skapandet av detta meddelande, och sett från Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som använts och hur användningen av dessa har sett ut.Därefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att låta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer får svara på frågor om det de läst. Här utsätts respondenterna först för negativa påståenden riktade mot Fonus för att färga deras åsikt om företaget innan de får ta del av pressmeddelandet. Syftet är att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan påverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats är att ett budskap som utformats med en väl balanserad retorik och ett väl avvägt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sätt att påverka mottagaren i den önskade riktningen..

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..

I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter.