Vår avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de läromedel som finns i skolan idag. Storyline är en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att få insikt i hur erfarna lärare i Storyline ser på detta arbetssätt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkäter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belägg mynnat ut i ?This is it?.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs på låg- och mellanstadiet. Valet av låg- och mellanstadiet gjordes därför att i kursplanen, i historia, finns en måluppfyllelse för år fem som innebär att eleverna skall känna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som använts är enkätundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mångkulturella. Samtliga utgångspunkter finns med i kursplanen i historia på något sätt.

Sverige har sedan kalla kriget genomgått stora förändringar på försvarssidan. Detta har lett till en minskad efterfrågan av krigsmateriel från försvarsmakten vilket i sin tur har resulterat i ökad export och deltagande i samarbeten rörande utveckling och försäljning av krigsmateriel. Vår uppsats fokuserar på alliansfrihetens förenlighet med ovanstående utveckling. Uppsatsen består bl.a. i en diskussion kring begreppsanvändningen av alliansfrihet.

Det som studeras i denna undersökning är hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet beskrev utrikesminister Carl Bildt kopplat till de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Syftet med undersökningen är att identifiera morgontidningarnas diskurs om Carl Bildt i de olika faserna av rapporteringen kring de fängslade svenskarna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Detta kommer att undersökas via en kritisk diskursanalys där vi kronologiskt går igenom morgontidningarnas rapportering av Bildt kopplat till Schibbye och Persson från att de fängslades till tiden efter då de var fria. Som delsyfte vill vi granska och diskutera de resultat vi kommer fram till i diskursanalysen. Detta görs för att kunna presentera och kartlägga hur de eventuellt olika diskurserna skiljer sig.

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet ärinte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka värden det grundas på.Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed ocksåhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?Går det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningeninnehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är iförsta hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycketpå vilken typ av samhälle vi vill ha.

Syftet med studien är att, utifrån en kritisk-saklig utredningsmetodik, granska hur familjerättssekreterare presenterar och bedömer barnets bästa och våld i nära relationer i 16 vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Utredningarna är gjorda av familjerätten i Örebro kommun. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har den kvalitativa metoden dokumentgranskning använts i kombination med en semistrukturerad intervju. Studien visar att barn under nio år regelmässigt fråntas rätten att göra sin röst hörd samt att ett vuxet barnperspektiv genomsyrar utredningstexterna. Konsekvensen blir att barnets perspektiv osynliggörs och utelämnas.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

This thesis aims to examine and critically revise the language in two of Sweden ?s major newspapers Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD), regarding the reporting of the police department of Skånes registration of the Swedish Romani minority. The research method used is qualitative text analysis based on Teun Van Dijks model for critical discourse analysis of news discourse. The material examined contains of four articles published the last week of September 2013. This thesis has a critical perspective based on the notion that the media influence the public?s opinion about certain themes, and strives to contribute to the field of research about how the Romani minority is being portrayed in the Swedish press.Previous research of the representation of ethnic minorities in the media has shown that ethnic minorities usually are represented in contexts of criminality or social problems.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke? Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Samarbetet inom NORDEFCO har blivit mer fragmenterat vilket innebär att bilaterala överenskommelser är vanliga. När det bilaterala samarbetet med Norge har försvårats av avbrutna materielprojekt så har det uttalats en stark politisk vilja att bilateralt fördjupa samarbetet med Finland. Drivkrafterna för samarbete har historiskt sett främst varit ekonomiska men även för att undvika kritisk massa i den egna organisationen. Uppsatsen undersöker, med hjälp av Tomas Valaseks framgångsfaktorer, förutsättningarna för fördjupat samarbete på strategisk nivå. Framgångsfaktorerna knyts till krigföringsförmåga på taktisk- och funktionsnivå och kan på så sätt undersöka om samarbetet mellan Sverige och Finland kan nyttjas för att undvika kritisk massa inom den belysta fältarbetsfunktionen.

Bakgrund: Företag är beroende av en mängd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgångar som redovisas är korrekt värderade Detta gäller inte minst fastighetsbolag vars tillgångsmassa till största del består av fastigheter vilka ligger till grund för värderingen av bolaget. RR 17 innebär att företagen inför varje rapporttillfälle måste göra en bedömning av sina tillgångar och när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet ska det skrivas ned. Rekommendationen är mycket omfattande och innehåller bland annat riktlinjer för hur beräkning av återvinningsvärdet ska ske.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. Tillvägagångssätt: Här redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört våra intervjuer.

Vi lever i ett samhälle där det råder brist på jämställdhet mellan män och kvinnor. Hur människor förhåller sig till detta ? huruvida de återskapar eller omförhandlar genus ? får konsekvenser för om dessa förhållanden förstärks eller förändras. En plattform där återskapande och omförhandlande sker är på unga människors bloggar. Syftet med denna uppsats är att se hur bloggarna via språket återskapar och omförhandlar genus och hur bloggarnas läsare förhåller sig till detta.

   SAMMANFATTNING Lina Högemark?Jag bor på Spanien?En studie om hur tvåspråkighetsutvecklingen av det svenska språket kan se ut i Spanien ?I live at Spain?A study on the bilingual development of the Swedish language might look like in Spain Antal sidor: 47  Studiens syfte är att belysa olika aspekter av tvåspråkighet och ge en fördjupad kunskap inom ämnet. Den empiriska studien syftar till att se hur fyra olika pedagoger som undervisar i svenska i Spanien ser på tvåspråkighet och vad som krävs av pedagoger och föräldrar för att det svenska språket skall utvecklas. Stort intresse ligger i huruvida ett språk måste introduceras före en viss ålder för att utvecklas optimalt samt om det finns några generella språkfel och bakomliggande orsaker till detta fenomen. Observationer med två svensk/spansktalande barn har utförts för att ge studien en djupare inblick i ämnet.

This study examines how Sweden?s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.  With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles. The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist.