Psykografi beskriver en konsuments beteende och psykologiska karaktäristika genom att kartlägga faktorer som exempelvis livsstil, värderingar och personlighet. Psykografiska variabler har blivit allt mer aktuella vid marknadssegmentering och det är detta användningsområde för psykografi som behandlas i denna uppsats. Av den litteraturgenomgång som gjordes innan uppsatsen verkar marknadsundersöknings-instituten i allmänhet vara flitiga användare av psykografi som segmenteringsmetod, men en del forskare ställer sig kritiska och ifrågasätter användbarheten, validiteten och reliabiliteten för denna segmenteringsmetod. I det material vi studerat finns indikationer på att forskningsresultaten inte får den uppmärksamhet och genomslagskraft hos instituten som utför undersökningarna. Det finns en diskrepans mellan användandet och forskningen vilket gör att det uppstår ett problem skapat utifrån att användarna och forskarna har olika åsikter om nyttjandet av psykografisk segmentering.

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet ärinte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka värden det grundas på.Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed ocksåhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?Går det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningeninnehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är iförsta hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycketpå vilken typ av samhälle vi vill ha.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada.

The purpose of this thesis is to examine how power structures concerning gender and sexuality emerge through the use of language in the Swedish reality show Paradise Hotel. Of particular interest is the representation of heterosexual relations in the show. Because of its interest in the relationship between power, gender and sexuality, the thesis is based on theories from gender and discourse studies. The specific theories referred to are Michel Foucault?s understanding of power, stereotypes according to Stuart Hall, Yvonne Hirdman?s gender system and contract theory, Judith Butler?s heterosexual matrix and R.W.

Den traditionella miljöredovisningens tid är förbi och hållbarhetsredovisning är något som blir allt vanligare i samhället. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar användas av svenska företag samt organisationer.Intressentanalysen är en stor del av hållbarhetsredovisningen och olika ramverk förespråkar vad den bör innehålla och inte hur den ska presenteras.Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hållbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hållbarhetsredovisningar.Uppsatsen bygger på granskningar, med hjälp av vår analysmodell, av samtliga företags hållbarhetsredovisning för att kunna fastställa hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vår granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vår granskning visat vara intressanta.Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer när det gäller vad intressentanalysen innehåller. Trots detta visar vår studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer på olika sätt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt från matriser till löpande text i hållbarhetsredovisningarna.

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en god intern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och ställer dessa krav på ledningen. Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenska revisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404. Syftet är vidare att ta reda på om revisorns oberoende enligt Section 201 påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökad förståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom området. I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den interna kontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilka kontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? två privata och två kommunala skolor.Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera innehållet i Belinda Olssons tv-serie Fittstim ? min kamp som sändes i SVT under början av år 2014. Uppsatsen har undersökt vilka relationer och identiteter programmet innehåller för att komma fram till vilken bild av feminismen det är som representeras.Uppsatsen består av en övergripande forskningsfråga: hur representeras feminismen i programmet? Samt underfrågorna: hur ser identiteter, relationer och representationer ut i programmet? Hur går serien tillväga för att svara på programmets huvudfråga ?är feminismen på rätt väg? För att besvara frågeställningarna har en del ur lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används.Den teoretiska ramen uppsatsen bygger på består av teorier kring programgenrer, representation, definition av begreppet feminism, ett postfeministiskt medieinnehåll samt teorier gällande makt och ideologi hämtade från bland annat Fairclough.Tidigare forskning berör medias konstruktion av feminism och representationen av kvinnor i media.Uppsatsens slutsats och diskussion kommer fram till att den feminism som representeras är den som förekommit i mediebruset ? någonting som kan kopplas till Belinda Olsson själv som kallar sig ?media-feminist?. Även det postfeministiska perspektivet är centralt i uppsatsens slutdiskussion eftersom Belinda Olsson som feminist ifrågasätter feminismen i ett program som i sin tur anser sig kartlägga feminismen. Framgår det vad som är subjektiva åsikter och vad som är allmängiltig fakta? Detta är frågor som funnits med under uppsatsens gång.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning.Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys.Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ?avbildar den som den är?. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld.

Roy Andersson är en internationellt hyllad regissör som genom användning av en stilistiskt, särpräglad bildestetik vunnit stort erkännande bland både kritiker och publik. Denna uppsats behandlar människo- och rumsgestaltning, samt granskning användningen av den komplexa bilden i ?En kärlekshistoria? (1970), ?Giliap? (1975) och ?Sånger från andra våningen? (2000). Med utgångspunkt från en hermeneutisk metod och auteurteori utförs analyser av dessa filmer..

För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder.Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer.