Sökresultat:
1563 Uppsatser om Kritisk försämring - Sida 21 av 105
FramstÀllning och genomslag : En kritisk diskursanalys för att problematisera programmets uppbyggnad
Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta nÀrmare pÄ detta program eftersom det har en sÀrstÀllning i Sverige som ett av de mest sedda samhÀllsprogrammen. Vi frÄgade oss vilken agendasÀttande roll Uppdrag granskning har i vÄrt samhÀlle och hur deras reportage utformas för att fÄ genomslag och nÄ ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin sÀrstÀllning pÄ bÀsta sÀtt för att informera och upplysa?VÄra teorier har alltsÄ mycket att göra med mediers agendasÀttande funktion.
Filmens plats i lÀroboken
I lÀroplanen och kursplanen för svenska finns underlag för att film ska finnas med i svenskundervisningen. Det Àr ocksÄ viktigt med tanke pÄ det mediasamhÀlle vi lever i idag. Att anvÀnda film i undervisningen Àr ocksÄ ett sÀtt att nÀrma sig elevernas kultur och det som ligger dem nÀra. Undersökningar som gjorts visar att undervisning om och med film bedrivs pÄ ett annat sÀtt Àn nÀr det gÀller skönlitteratur. Skönlitteratur tas upp pÄ ett mer seriöst sÀtt och undervisningen Àr mer genomarbetad.
"Det Àr ÀndÄ ingen som kommer att tro mig" : En studie med fokus pÄ sexuella övergrepp och konstruerandet av könsidentiteter i "Hip Hip Hora" och "SÀg att du Àlskar mig"
I denna studie har jag valt att analysera tvÄ svenska ungdomsfilmer som behandlar ett Àmne som Àr högst aktuellt i dagens samhÀlleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbelÀggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller vÄldtÀkt. Mitt syfte Àr att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de tvÄ svenska ungdomsfilmerna ?Hip Hip hora? och ?SÀg att du Àlskar mig? som bÄda anvÀnts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de tvÄ filmerna. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys.
Göteborgs-Posten och Sydasien ? konflikten pÄ Sri Lanka
 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nÄ en kvalitativ reflektion angÄende skillnader i framstÀllning av en konflikt i tvÄ mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsÀttningar under tvÄ tidsperioder. Material frÄn dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien Àr analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten pÄ Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrÄn Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrÄn Pierre Bourdieu, genom begreppen angÄende produktionen av tro, kapital och fÀlt som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrÄn Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nÄddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framstÀllning av ett komplicerat skeende som konflikten pÄ Sri Lanka tillhör. Det korta svaret Àr att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mÄngfacetterad och bredare bild av konflikten Àn Göteborgs-Posten.
Skiljelinjer mellan feministisk kritik och praktik : Sex terapeuters förhandlingar mellan terapeutiska och feministiska diskurser i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor
I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar vÄldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förstÄelser av vÄld och sitt terapeutiska förhÄllningssÀtt, samt hur dessa förstÄelser och förhÄllningssÀtt förvaltas i deras terapeutiska praktik. UtgÄngspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv pÄ psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt fÀrgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hÄllningen och Den kliniska hÄllningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de tvÄ temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfÀlt.
Ledares upplevelser av ett kulturförÀndringsarbete : En kvalitativ studie av vÀrdskap inom offentlig sektor
Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförÀndringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring vÀrdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spÀnningar, sÄsommöjligheter och risker, som kan uppstÄ i antagandet av en ny idé. UppsatsensfrÄgestÀllningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring vÀrdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i vÀrdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssÀtt dÀr frÄgestÀllningarna Àr studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys.
Nya Slussen i dagspressen : En kvantitativ innehÄllsanalys och kritisk diskursanalys av Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets, Expressens och Aftonbladets rapportering om Nya Slussen
The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project?The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis.
En bild av sÀkerhet: En retorikanalys av Min Volvo Magazine
Syftet med denna studie var att försöka hitta de teser Min Volvo Magazine driver för att forma sin image. För att fÄ svar pÄ syftet har kritisk retorikanalys anvÀnts. Vad skriver Min Volvo Magazine om och vem Àr den tÀnkta mÄlgruppen. Vem identifierar sig med budskapet och vem gör det inte och kÀnner sig utanför ?Vi som kör Volvo gruppen? HuvudfrÄgorna var: Vilken image vill Volvo bli förknippad med? Och vad kan de retoriska valen som Volvo gör ha för effekt pÄ identifikation respektive Ätskillnad?Studien har anvÀnt sig av teorier som identifikation och etos.
Positionering av en blivande statsminister : Kritisk diskursanalys och textanalys av ett politiskt tal
I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhÀlle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika sprÄkliga strategier kan anvÀndas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgÄr teoretiskt i frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys men innehÄller ocksÄ delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar pÄ att talets övergripande syfte Àr att positionera talaren som statsministerkandidat bÄde pÄ ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom anvÀndningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och Ähörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.
Raimundus Lullus och jakten pÄ den universella skatten : om sprÄk och kunskap i biblioteksvÀrlden
Detta specialarbete syftar till att söka utröna den syn pÄ sprÄk och kunskap, som ligger bakom det sÀtt pÄ vilket biblioteken strukturerar sitt arbetsmaterial, dvs media, för att kunna Ätervinna dem. Jag följer en tradition frÄn Platon via skolastiken, Leibniz och positivismen fram till vÄra dagars forskning om artificiell intelligens, som gör gÀllande att all kunskap Àr möjlig att fÄnga med ett exakt sprÄk och en universell metod. Uppsatsen avslutas med en kritisk diskussionom detta systemtÀnkande..
?Man mÄste blada hela vÀrlden? : En learning study kring förskolebarns lÀrande om lövsprickning
Denna studies syfte Àr att studera förskolebarns lÀrande om lövsprickning och hur förskollÀrare kan underlÀtta detta lÀrande. Metoden som anvÀnds Àr learning study, vilket kan sÀgas vara en form av aktionsforskning. Learning study Àr en metod för att studera elevers lÀrande, det Àr praxisnÀra forskning som knyter samman teori och praktik. Det som analyseras Àr inte undervisningsmetoder, utan hur de kritiska aspekterna som underlÀttar förstÄelsen av lÀrandeobjektet presenteras. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr variationsteorin som har mÄnga likheter med den utvecklingspedagogik som prÀglar förskolans lÀroplan.Förskolan ska strÀva efter att barnen förstÄr naturvetenskapliga fenomen och sammanhang.
Marginaliseringen av adopterade
Med en kritisk diskursanalys undersöks hur den adopterade representeras i tv-serien Leende Guldbruna Ăgon ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De verktyg som anvĂ€nds i diskursanalysen Ă€r teorierna om semantisk tĂ€thet, hegemoni och inkodning/avkodning. Resultatet av undersökningen Ă€r att den adopterade representeras som ett fritt flytande subjekt mellan den svenska dansbandsdiskursen och invandrardiskursen. SVT:s avkodade budskap Ă€r av undersökningen att döma att den adopterade blir en del av ett homogent blattedansband. Det budskapet har potential att pĂ„verka svenska folkets syn pĂ„ mĂ€nniskor med en kulturell identitet som inte sammanfaller med det som hudfĂ€rgen representerar..
LÀrare samtalar om sin lÀs- och skrivundervisning : Fokusgruppssamtal som arena för kritisk sjÀlvprövning?
Studien LÀrare samtalar om sin lÀs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk sjÀlvprövning? har tagit avstamp i en kartlÀggning av svenskÀmnets lÀs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vÄrterminen 2011.Syftet med studien Àr att belysa och kritiskt granska hur lÀrare talar om sin undervisning nÀr detgÀller arbetet med elevers lÀs- och skrivutveckling med sÀrskilt fokus pÄ elever som kan vara ibehov av sÀrskilt stöd i sin lÀs- och skrivutveckling.För att lÀrare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien Àr av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgÄngspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lÀrarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers lÀs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrÄn följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.
En bro för lite
Ett mindre men mer anvÀndbart försvar stÀller krav pÄ tillgÀnglighet och anvÀndbarhet för ingÄ-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram SpÄrbarhetsmodellen som ett verktyg för att sÀker-stÀlla rÀtt resurser pÄ rÀtt plats och Àven som ett sÀtt att styra ambitionsnivÄer. Resursen brosystem Àr en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav pÄ insatsförmÄga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt SpÄrbarhetsmodellen. FrÄgan Àr dÄ om det finns balans mellan uppgifter och tillgÀngliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och reglementen.
Hur bra kan en tv-kanal vara? - En kritisk diskussion kring SVT : s plats i det demokratiska samhÀllet
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att blottlÀgga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet Àrinte att utvÀrdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka vÀrden det grundas pÄ.Problem: Vissa vÀrden som finns i public service-begreppet och dÀrmed ocksÄhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som Àr trovÀrdigare Àn andra?GÄr det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?TillvÀgagÄngssÀtt: Denna uppsats tillÀmpar inte den traditionella uppdelningeninnehÄllandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen Àr iförsta hand teoretisk och utgÄr ifrÄn tillgÀnglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mÄngt och mycketpÄ vilken typ av samhÀlle vi vill ha.