Med syfte att lyfta fram nya perspektiv på arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens språkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstår i arbetet mot diskriminering eftersom det är en verksamhet som innebär kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar också att det finns utrymme för förändringar i positiv bemärkelse eftersom makt genererar motstånd. Myndighetetens språkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering på nya sätt går det att hämma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens språkbruk i rapporten om romers rättigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

Den här fallstudien behandlar olika individers föreställningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingår både förskolepedagoger och föräldrar. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien är uppdelad i två delstudier; delstudie I består av intervjuer som analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien består av två delstudier beror på att jag därmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhållningsätt vad gäller genusarbete i förskolan. Studien påvisar att begreppet genus uppfattas som något svårdefinierbart och informanternas svar tyder på en osäkerhet kring just detta begrepp.

Syftet med studien är att utröna vilka värden som präglar den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa går att härleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tänkas få ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien använder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhällets möjligheter och begränsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan är kraftigt präglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmässiga värden. Dessa värden går att härleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhället vari en målrationell syn på såväl utbildning som samhälle främjas. Studiens resultat påvisar en icke-värderande politik och inskränkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojämlikheter i samhället reproduceras och befästs ytterligare..

          .

Hermansson, R. Vad ska jag göra nu då? En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska reaktioner på kritiska händelser. Examensarbete i omvårdnad 10 Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde: omvårdnad, 2006. Denna litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskans psykiska reaktioner kritiska händelser. Frågeställningarna var: vad upplever sjuksköterskan som kritisk händelse? Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska händelser? faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner? Hur påverkar tillfälle till reflektion sjuksköterskan? Databaserna som studierna söktes i är Cochrane Library, PubMed, ISI (Social Citation Index) och i Cinahl.

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmrecensioner i dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012. Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel. Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken. Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren..

The subject of this master thesis is the school library and how we find its potential unutilized. We look at this problem in connection to the democratic assignment that the Swedish school has. The purpose is to elucidate what the democratic assignment consists of and to establish the role that the school library ought to have in this assignment. To describe the democratic assignment we examine and interpret the documents that regulate school and library activities today, including UNESCO/IFLA School Library Manifesto and United Nations Convention on the Rights of the Child. We use critical ideology analysis because we consider democracy to be a sort of ideology and have a critical view of how the school library is used or rather not used in school.

Denna uppsats behandlar bilder från Jämtlands län och tolkar dessa utifrån en bildanalysmodell. Texten är en i kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet med uppsatsen är att avtäcka de diskurser som omgärdar foton från Jämtlandsregionen. Det teoretiska ramverket utgörs av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Stuart Halls begrepp representation och ligger till grund för uppsatsen. Materialet består av insamlade bilder från Jämtlands län i tre olika kategorier; turism, in-landsrörelsen samt privatpersoners bilder. De utvalda fotona tolkas genom en analysmodell där tyngpunkten ligger på själva språket som förmedlas i bilderna.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

The purpose of this study was to examine the ways in which the Swedish lifestyle magazine VeckoRevyn construct the sex and love relations of bi- and homosexuals. We analyzed 22 unique texts in magazines, from 2009 to 2014, in order to get a result as current as possible.To represent the magazine overall we have selected texts from various parts of the magazine. With a critical discourse analysis and through relevant and significant theories and perspectives such as social constructionism and heteronormativity, we found that VeckoRevyn represent sex and love relations of bi- and homosexuals through four discourses.The outcome of our study shows that VeckoRevyn only represent a limited part of bi- and homosexuals sex and love relations. In the analysed texts bi- and homosexuals are forced to ?come out of the closet? repeatedly and their sexual relations are rarely represented.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Kommunala skolplaner är ett måldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsväsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgång av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja några av de diskursrelaterade föreställningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framträder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bild av diskursrelaterade föreställningar och ideal gällande skolans roll i elevens utveckling såsom de framträder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhållande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framträder i skolplanerna är en där kompetensmodellens ideal hålls högt. Visionen är en skola där man förutom ?traditionellt? lärande, d.v.s. lärande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor och män skildras i text. Genom att analysera ord som följer efter hans och hennes i en mängd texter bestående av nyhetsartiklar, insändare och skönlitterär text undersöks om och i så fall vilka skillnader som finns mellan hur kvinnor och män skildras i text. Genom att dela in orden i kategorier har det varit möjligt att studera och synliggöra mönster för hur de båda könen framställs. Uppsatsen har den kritiska diskursanalysen som teoretisk ram vilket möjliggör tolkning utifrån en större samhällelig nivå. Resultatet visar att kvinnor och män i jämförelse med tidigare forskning framställs som mer jämställda, men att påtagliga skillnader trots allt finns.