Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna.

In media the debate about discipline and order in school is widely heard. A politician, some teacher or a representative from the teacher´s union, most often speaks these words. The interest for these issues seems to be persistent.This study is primarily about the expression ?discipline and order?. The aim is to find out how the expression ?discipline and order? is used in the investigated material.

The aim of this Master?s thesis is to describe and compare the debates regarding the public funded publishing company En bok för alla (EBFA). On two occasions, 1992 and 2007, the public funding was threatened, which lead to debates and protests. The funding was revoked in 2007. I want to examine if by studying a particular product of cultural policy, one can se tendencies to how the cultural policy in whole change over time.

Vi som skrivit examensarbetet heter Emy Cederblad och Anna Eriksson. Titeln är: Lek ur ett pedagogiskt perspektiv ? utifrån en diskursanalytisk studie. Vi har valt att undersöka hur pedagoger tänker och arbetar kring lek. Syftet är att få syn på om de är präglade av idéer, tankar och riktlinjer som finns i bl.a.

I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme.?Vi? framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrån ?Vår? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss själva utifrån ?De Andra?.

Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framställs föräldraskapet? En jämförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och år: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, föräldraskap, framställning, föräldraroll, pappa, mamma. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur föräldraskapet framställdes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att använda oss av diskursanalys som tillvägagångsätt och teori ville vi få fram på vilket sätt de båda magasinen framställer föräldraskapet. Vi ville även veta vad som, enligt magasinen, är ett gott moder -fader- och föräldraskap. Empirin består av tio nummer, fem vardera av de två magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig åt på många håll.

Uppsatsen problematiserar begreppet "personligt varumärke" med avseende på personlig identitet, intersektionalitetsperspektiv och moraliska perspektiv. En mall för en kommunikationsplan utarbetas för den som har, eller vill bygga upp, ett eget personligt varumärke..

The aim of this Master's thesis is to examine and analyze what discourses about children that can be found in three Swedish culture publications, and also to identify the different social roles that are attributed to children in these publications. The theoretical and methodological background is discourse theory, as described by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Additional theory used is social constructionism and Norman Fairclough?s critical discourse theory. Three questions are asked: What discourse/s can be found in these publications? What do these discourses tell us about the view on children within the library domain? What social roles are attributed to the children in the texts and what consequences do these have for the power configuration between children and adults? Furthermore there is a discussion concerning what effects these discourses might have on the direct and indirect reception of children in the library.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Frida Stéenhoff använder stilfigurerna metafor, liknelse och metonymi i sitt debutdrama, Lejonets unge. Utgångspunkten är föreställningen om att de ersättande stilfigurerna används vid tabubelagda ämnen och genom att göra en diskursanalys vill jag se om det stämmer. Jag definierar de olika stilfigurerna efter Per Lagerholms definition i Stilistik och tar i diskursanalysen även hänsyn till hur 1890-talet var historiskt och kulturellt, dramats fiktiva verklighet och de olika karaktärernas värderingar. Resultatet presenteras i form av analyser av sju utvalda scener. Analyserna visar att Stéenhoff använder en mängd metaforer, liknelser och metonymier i Lejonets unge.

This qualitative study aims to study how sexuality is constructed in web articles on the movie Fifty Shades of Grey. The study is based on a social constructivist perspective where language is seen as constitutive of reality. The study is based on a Foucauldian discourse analysis which is used in order to see what is excluded and included in the articles? construction of normal sexuality. The result shows that there are similarities in how the web articles produce normal sexuality.

Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om surrogatmödraskap där metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial jag valt att undersöka består av tre artiklar med medföljande kommentarer från de svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige är polariserad, antingen är man för eller så är man mot. Mitt syfte med denna uppsats är att redogöra för och analysera de argument och föreställningar som kommer till uttryck inom dessa två motsatta positioner. Min teoretiska utgångspunkt är Laclau & Mouffes diskursteori.

När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori.

Syfte och frågeställning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process då aktörer söker att legitimera sig själva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvägagångssätt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhållanden. Studiens frågeställningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig själva i sin hållbarhetsredovisning från 2012? » Hur används och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad på van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hämtades från kaffeföretaget Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012.

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag.Forskningsfråga: Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag?Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär.Teori: Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering.