Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs.

Syftet med studien är att redogöra för hur några förskollärare arbetar med och resonerar kring den mångkulturella förskolan samt hur de tar tillvara på mångfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer på fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollärare, har förståelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kännetecknar en mångkulturell förskola har också bidraget till en ökad förståelse.Resultatet av studien visar på att majoriteten av våra respondenter inte upplever sigarbeta på en mångkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet änsvensk. Mångfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan även omfattas av kulturella, religiösa och språkliga perspektiv. En tolkning kan då vara att alla förskolor är mångkulturella.

The purpose of this paper is to examine how LKAB are portrayed in the newspaper Dagens Nyheter (DN). The methods that were used were: Critical Discourse Analysis (CDA) combined with Critical Linguistic Analysis. These were used since they help to reveal the structures and unconscious meaning and power of word. It gives the tools to see how authority, power and meaning of words are constructed during social practice of the way they are used. To complement the method the theories that?s used are discourse analysis since CDA is both a method and a theory.

Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna påverkats av stora reformvågor. De bakomliggande idéströmningarna har kommit att gå under samlingsnamnet New Public Management där ekonomiska värden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras någon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och förspråkar att den offentliga sektorn närmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rättsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska värden på bekostnad av de demokratiska och att detta är problematiskt.Studien tar utgångspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjälp av diskursteoretiska utgångspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgångspunkt i en New Public Management-diskurs.Våra resultat visar att kritiken är befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prägel på den diskurs som ledningen brukar. Även när hänsyn tas till omkringliggande relevanta förändringar ter sig de förändringar som ägt rum inom SVT som utmärkande då man istället för att fokusera på sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhållande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska värden..

Problem: Hur påverkar bokfört värde på eget kapital och redovisat resultat, marknadsvärdet för svenska bolag? Är dessa nämnda mått att anse som värderelevanta och i så fall har de blivit mer eller mindre värderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet är att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer användbar för de aktörer som värdesätter bolagen på aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen använt oss av teorier som vi anser är relevanta och applicerbara på vår studie. Samtliga teorier är: Definition av värderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt är ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi använt oss av två olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: Både korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, däremot har lutningskoefficienterna blivit något lägre.Slutsatser: Utifrån resultaten kan vi konstatera att värderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat är det mått som har högst värderelevans dock har bokfört värde på eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Den här uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framställningar inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Syftet med undersökningen är att belysa vilka kunskaper som känns igen och värderas i studenters medieproduktioner och få en förståelse de föreställningar om kunskap som finns hos studenter och i lärarkollegiet.Uppsatsen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som används i analysen är hämtade från bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen på intervjuer med lärare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för Kritisk diskursanalys.Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framställningar rymmer två konkurrerande diskurser.

Sweden?s most trusted news distributor, Sveriges Radio (Swedish Public Service radio broadcaster), has high ambitions with the journalism it broadcasts ? especially when it comes to gender equality and diversity. This thesis examines how gender is constructed in Dagens Eko (Today?s Echo) to find if and how power structures are expressed language-wise. Queer theory is used to look at how gender is constructed and how one can look at, and question, gender and gender hierarchies.

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem påverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet är att visa vilka konsekvenser förändringar kan leda till samt peka på argument för integration av informationssystem som kan underlätta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ämnesområdet genom litteraturstudier och en fallstudie på SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som är mer integrerat och som skall ersätta det gamla. Utifrån dessa intervjuer har vi gjort en jämförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

The purpose of this Master?s thesis is to examine and analyze the discourse concerning a new public library in Stockholm. The paper further discusses how this discourse corresponds with what is written about public libraries in a number of national and international documents. To do this I have utilized the discourse theory of Laclau and Mouffe. By using some of their instruments I have established the discourse around a number of keywords.

This study focuses on the politics around ecological sustainable development in Sweden today, with emphasis on urban development, building and living. The starting-point for this study is the environmental adapted city district of Stockholm, Hammarby Sjöstad. The primary focus of the study is to investigate what means of control the environmental investment in Hammarby Sjöstad is expressing, and to elucidate their ideological, political and social implications. The empirical material is primarily based up on the local Hammarby Sjöstad environmental program along with qualitative in-depth interviews with citizens of this district. The study is based on critical discourse analysis The result of this study is that the ecological investment in Hammarby Sjöstad partly constitutes a hidden exercise of power, taking shape as built-in physical measures in the dwellings and the neighbouring surroundings.

Syftet med undersökningen är att ta redan på hur Balkankriget i slutet av 1900-talet konstrueras i svenska läroböcker för gymnasiet. Faircloughs kritiska diskursanalys ligger till grund för analysen. I framställningen av Tito har en Tito vänlig diskurs uppmärksammats liksom en diktaturkritsk diskurs. Inom området självständighetsförklaringar har en pro-jugoslavisk diskurs och en serbkritisk diskurs registrerats. Etnisk rensning är ett känsligt ämne och undersökningen indikerar att det ges allt större utrymme i läroböckerna.

The term ?vulnerable areas? is developed by the Swedish police, referring to various areas in Sweden that are classified as socioeconomically disadvantaged, and with an active criminal presence. Over time, this term has gained significant popularity and is now used not only by the police but also by other entities such as the media, where these areas are often depicted as urban outcasts. Therefore, this study focuses on the portrayal of ?vulnerable areas? in the Swedish news media, where the topic has been widely debated in recent years.

Maciej Zarembas artikelserie ?Hem till skolan? rörde upp en stor skoldebatt när den publicerades under våren 2011. I denna studie undersöks vilka mediala bilder av lärare som återfinns i Zarembas uppmärksammade debattserie, samt vilka lärarbilder som återfinns i några av de blogginlägg, som kom som reaktioner på serien. Detta görs eftersom studien grundar sig på uppfattningen om att läraryrkets status konstrueras genom talet om lärare och läraryrket bland annat i media. Metoden för denna undersökning är en Kritisk diskursanalys och de analysinstrument som används är att undersöka vilka lärarkategorier som konstrueras i texterna samt vilken professionalism och makt över att påverka sin egen arbetssituation de olika kategorierna tillskrivs.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs.

I denna studie försöker jag ta reda på vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för Frivårdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framställs i dessa utredningar. Jag använder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, stämpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen är att begreppen kriminalitet och missbruk får liten betydelse i sin ensamhet, men när man sammanslår begreppen får dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik läggs ingen större vikt vid att stämpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i fråga har en missbruksproblematik så läggs mer fokus på kriminaliteten.