Vaccination är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom sjukvården. Sveriges vaccinationsprogram innefattar tio sjukdomar och barnets femte dos ges vid fem års ålder. Barn i förskoleåldern befinner sig i ett utvecklingsstadium vilket kan försvåra vaccination. Tidigare studier beskriver svårigheter och den stress sjuksköterskor upplever i samband med vaccination av barn, kunskapsbrist finns däremot kring hur barnen bör hanteras. Syftet med studien var att utifrån betydelsefulla händelser beskriva barnhälsovårdssköterskans (BHVsköterskans) erfarenheter och agerande vid vaccination av förskolebarn som inte vill medverka.

Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt deltagande.

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.

I denna uppsats undersöker jag hur tonalitetsbegreppet uppfattas och används av medarbetare på NCC, och hur begreppet relaterar till det diskursanalytiska begreppet stil. Mitt material består av intervjuer med medarbetare på NCC och fyra säljande webbtexter från NCC:s webbplats. Jag tillämpar diskursanalys som metod i min analys av intervjuerna och diskursanalytisk stilanalys som metod för webbtexterna. Resultatet visar att diskursen om tonalitet innehåller många olika uppfattningar om begreppet och vad syftet med kommunikationen är, men att stil som identitet och Faircloughs modell för stilanalys ändå kan vara ett värdefullt analysverktyg för att förstå och analysera det som avses med tonalitet. För att täcka in alla aspekter som avses med tonalitet på NCC bör dock fler analyskategorier användas..

Gender in Administrative Court of Appeal - A discourse analysis of verdicts concerning compulsory drug treatmentThe purpose of this study was to examine gender discourses that could be identified inverdicts concerning compulsory drug treatment. A discourse analysis was conducted of 46verdicts from an administrative court of appeal, located in central Sweden. The main findingsof the study was that the descriptions of women, more often than men, are based on factorsother than their addiction, such as appearance and social environment. Men are in all casesdescribed by their addiction and on their own behavior. Women are presented as they riskvulnerability, while men are presented already suffer from vulnerability.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar från länsrätten i Göteborg. Utgångspunkten är att kön och ras/etnicitet konstrueras språkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi är med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vårt tal. Frågeställningarna är: Vilka diskurser om kön förekommer i länsrättens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i länsrättens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?På vilket sätt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstå diskursernas förekomst?Uppsatsen är en textanalys av länsrättsdomar som gäller §3 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Jag har använt diskursanalys som metod och utgått från ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.

Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av världspolitiken eller världsordningen som presenteras i deras tal. Två tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys där modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta är en textanalys med Kritisk diskursanalys som vägledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod på vem det är som talar/hörs i texten.Utifrån generalsekreterarnas tal diskuteras alltså vems bild/bilder av världen det är som kommer fram i de anförande som hålls inför generalsförsamlingen och därmed i viss mån riktar sig till världens hela befolkning.

Studiens syfte är att undersöka om ett intersektionellt perspektiv är integrerat i de två metodböcker som materialet består av; BRYT! från RFSL Ungdom och Tjejgruppskompassen från United Sisters. Detta undersöks genom att en diskursanalys av metodböckerna utförs utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Även en bildanalys görs av en del av materialet som består av bilder. De teoretiska utgångspunkterna i studien är ett intersektionellt perspektiv på genus, samt de teoretiska antaganden som ligger titt grund för diskursteorin. Resultatet visar på att ett intersektionellt perspektiv existerar i BRYT!, men är frånvarande i Tjejgruppskompassen..

The economic growth in Ireland, during the 1990s, lead to changing migration patterns. Ireland became a destination country for immigrants instead of an emigration country. Before 2004 people who were born on the island of Ireland had a constitutional right to Irish citizenship. This right was removed after a referendum in 2004.National identity is a sense of community constructed through common history and defines who belongs to the nation. The purpose of this thesis is to do a critical discourse analysis of the debate in media before the referendum.The analysis was done on texts from The Irish Times, one of the major newspapers in Ireland.

Det här examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen påverkat den svenska fotbollen. Det utreds även om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens påverkan på svensk fotboll.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett särskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingsländer företagen är verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra särdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrån ett postkolonialt perspektiv bilder av ?väst? kontra ?de andra? produceras..

This is a study of the phenomenon enterprise education in a Swedish school. Enterprise education is a rather new concept in Swedish schools, and it has yet to be clearly defined and sufficiently studied. In order to investigate the various aspects of the education properly an analysis of the language used by its proponents needs to be performed. The authors have used discourse analysis from a perspective provided by Laclau and Mouffe. This is for the purpose of determining how the phenomenon is expressed by four teachers in the school mentioned previously.