Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.

Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida läroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt på de processer ? och de funktioner hos diskursen ? som skapar mening. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur lärobokstexterna uttrycker demokrati, och därigenom fyllerbegreppet demokrati med mening.

Försvarsmakten genomgår, sedan snart tio år tillbaka, en transformering mot ett insatsförsvar med ökad försvarsförmåga. Behovet av luftburen taktisk transport har i denna transformering blivit alltmer betydelsefullt, främst vid internationella insatser. Författaren ställer sig dock frågan hur den taktiska luftburna transporten är tänkt att användas vid nationella insatser. Syftet med uppsatsen är således att utifrån Försvarsmaktens doktriner, Militärstrategisk doktrin och Doktrin för luftoperationer, undersöka om den resurs som det taktiska transportflyget utgör i det framtida användbara försvaret vid nationella insatser är att anse som kritisk.För att svara på syftet analyseras hur det användbara försvaret är tänkt att nyttjas vid nationella insatser, vilka målsättningar som finns för det taktiska transportflyget samt hur denna förmåga ser ut i dagsläget. Författaren använder sig sedan av de teorier som hämtats från doktrinerna för att analysera hur taktisk luftburen transport kan kopplas samman med den nya insatsorganisationen.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. Utifrån huvudsyftet formuleras två delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har några språkliga strategier för att nå ut till andraspråksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andraspråk. Materialet är en webbtext från Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder från Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign är metodologisk triangulering med enkäter, intervjuer, användartester med andraspråksbrukare och textanalys utifrån testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten..

Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk.Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs..

Abstract Detta är en undersökning av diskursiva förändringar i läromedel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärobokstexten i historieläromedel har förändrats under de senaste decennierna. Frågeställning: Hur har diskursen kring framställningen av socialismen förändrats i historieläromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen är hämtade dels från Staffan Selanders Lärobokskunskap från 1988 och dels från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en läromedelsanalys. Vad som undersöks är därför de tre områdena urval, stil och förklaringar.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist.

Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.

Mobila informationssystem ställer höga krav på användarkontext då det kontinuerligt förändrar sig och därmed även styr systemets användarkrav. Dessa krav sätts under ytterligare press då det mobila informationssystemet tillämpas inom mobila verksamheter vars arbetsuppgifter är av kritisk karaktär, till exempel inom kårverksamheter. För att realisera en lyckad tillämpning av mobila informationssystem inom mobila verksamheter vars arbete är av kritisk karaktär är det viktigt att undersöka vilka kritiska faktorer som ska ligga till grund för systemet med avseende på dess användbarhet. En orsak till varför en sådan undersökning är viktig är på grund av att mobila informationssystem ofta designas efter stationära principer och designriktlinjer vilket är olyckligt då användarkraven skiljer sig markant mellan mobila och stationära system. För att ta reda på dessa kritiska användarkrav har en enkätundersökning genomförts inom den kommunala räddningstjänsten i Skövde.

Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor.Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en Kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus..

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket sätt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar på hur lärare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sätts i relation till den diskurs läraren befinner sig i, det vill säga det kulturella och pedagogiska kapital läraren har med sig och klimatet på den skola där läraren arbetar. Studien har utgått från en induktiv forskningsstrategi, där det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssätt där en teori ska undersökas och om möjligt bekräftas. Den teoretiska utgångspunkten består därför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gällande diskursanalys.

The purpose of this study is to examine how immigrant authorsare mediated in texts. The study is based on three magazines which are directed towards the library sector. These texts have been published from the year 2000 to the year 2012. The study focuses on two of these magazines, namely Bibliotek i Samhälle and Biblioteksbladet. The study focuses on authors who write in the swedish language, but who still seem to be perceived as immigrant authors.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.