Denna uppsats handlar om den Kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhållandet när två parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagändringar. Uppsatsen delar in Kritiken i områdena: Barnets talan, Gemensam vårdnad och bestämmanderätt, Fastställande av vårdnaden om barnet, Umgängesrätt och umgängessabotage, Ekonomi, Verkställighet och Övriga ämnen, som redovisas var för sig. Dessa områden tar sikte på något enskilt problem. Två större lösningsförslag är av mer genomgripande karaktär: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Dessa redovisas också var för sig.

Kommunikationsbyråerna intar nyckelpositioner i dagens marknadsekonomi där det läggs en stor tilltro i den enskilda individens rationella förmågor. Reklamen bemöts med mycket Kritik men anses ändå vara ett kommunikationsmedium som kan säkerställa att de utbyten som sker på konsumentmarknaden verkligen är miljömässigt värdeskapande för de parter som ingår i utbytesprocessen. Studien bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med personer på åtta olika kommunikationsbyråer i Sverige. Studien redogör för byråernas insyn i kundföretagen och de intervjuades åsikter och värdegrund i miljöfrågor. Byråerna har överlag interaktiva och långvariga kundrelationer som både säkerställer en god insyn i det beställande företaget.

Denna uppsats kommer att fokusera kring en teori, stipulationsteorin, för identifikation över möjliga världar. Stipulationsteorin gör att vi kan veta vilka möjligheter vi pratar om. Genom att stipulera möjligheter så kan man identifiera vilka individer och vilka egenskaper dessa individer har i de möjligheter vi pratar om.En teoris ramverk är det som definierar vad teorin refererar till samt vad teorin kan göra. I litteraturen om transvärldslig identifikation så har jag funnit Kritik av stipulation i form av problem.1 Dessa problem har betydelse för en värdering av stipulationsteorin. Genom att se teorier som att de bestäms av deras ramverk så kan man göra en uppdelning mellan interna och externa problem.

Bakgrund: Företag är beroende av en mängd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgångar som redovisas är korrekt värderade Detta gäller inte minst fastighetsbolag vars tillgångsmassa till största del består av fastigheter vilka ligger till grund för värderingen av bolaget. RR 17 innebär att företagen inför varje rapporttillfälle måste göra en bedömning av sina tillgångar och när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet ska det skrivas ned. Rekommendationen är mycket omfattande och innehåller bland annat riktlinjer för hur beräkning av återvinningsvärdet ska ske.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. Tillvägagångssätt: Här redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört våra intervjuer.

Syftet med min studier att -ur ett musiketnologisk och mentalt perspektiv- beskriva både hur musik och samhälle påverkar mitt val av musikskapande. Att för att förstå vad som skiljer en jamaikansk artist från en popartist.?Genom att göra reflektioner av mina tidigare erfarenheter samt studera Jamaika och dess musikscen vill jag ta reda på vilka faktorer som påverkar artisternas val av ut- tryck.Jag ville även ta reda på hur min syn på kulturen ändras när jag verkar och lever i lan- det. Som europeisk dancehall artist är det viktigt att kunna möta den Kritik som upp- står vid utövandet av en kultur som anses vara drogliberal, homofobisk, aggressiv och sexistisk. Det är viktig för europeisk verkande kulturarbetare inom genren att ha bra självkänsla och stärka sitt uttryck.

The paper contains comment, clarification and criticism, even constructive criticism, of some theses that have been put forward by Laurence Bonjour in his In Defense of Pure Reason.It presents a concept of experience that deals with the relation between cognizer and object of experience that has a great similarity to that of Bonjour. Through analysis it is shown that the concept of a priori entails that Bonjour has two concepts of a priori, a narrow and a broad one. The narrow one is, in my own words: According to moderate rationalism a proposition p is a priori justified if and only if you apprehend that p must be true in every possible world. This doesn?t mean that Bonjour doesn?t believe in an epistemological, metaphysical and semantic realm.

Det har i media riktats Kritik mot journalsystemet Profdocs utformning och hantering av patientinformation. Exempelvis menar vissa slutanvändare av systemet att det inte är lika användarvänligt och överskådligt vilket kan medföra ökade risker vid hanteringen av patientdata. Därför är det intressant att på ett objektivt sätt inom ett avgränsat område undersöka vad detta kan bero på. De säkerhetsmekanismer som undersökts i denna studie är kontohantering, informationssäkerhet och gränssnitt.Syftet med undersökningen är att kartlägga utvalda existerande säkerhetsmekanismer som tillämpas för att hantera patientintegriteten i Capios Journalsystem Profdoc Journal 3. Målet är att kunna redovisa, analysera och ge förbättringsförslag på de undersökta säkerhetsmekanismerna.Metoderna som använts för att samla in data till studien är e-postintervjuer och en deltagande observation som genomfördes på Capios vårdcentral i Hovås/Billdal.Resultatet av studien är att bland annat behörighetshantering och utbildning har förbättringspotentialer.

2001 startade den nya lärarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gärna kunde stänga lärarhögskolorna och satsa på universiteten istället. Den nya lärarutbildningen har fått mycket Kritik, både av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur skolledare ställer sig till anställningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lärarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkäter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 användes i själva studien.

Sedan 1990-talet har många företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets påverkan på den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började intressenter att efterfråga företags ställning gällande sociala frågor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser på företagets roll i samhället i en så kallad hållbarhetsredovisning. Viss Kritik har riktas mot hållbarhetsredovisning på grund av dess frivilliga karaktär både till existens och innehåll och många har ifrågasatt trovärdigheten i den information som redovisas. Syftet med vår uppsats var att studera varför företag valt att hållbarhetsredovisa, vad de använder sin hållbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att få informationen så trovärdig som möjligt.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket är en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som Kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturKritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Bakgrund: Som samhällsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrån konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fått säkerställa lån när kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 länderna i förhandlingar om nya krav på högre och bättre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: Utifrån de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med Kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss på att försöka svara på hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav på eget kapital samt hur detta påverkar aktieägarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka Basel III och hur det påverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mål och avkastning.

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Tjänsteföretagen befinner sig i en dynamisk omgivning och för att öka sin konkurrenskraft måste de snabbt kunna reagera på förändringar på marknaden. Då en viktig strategisk strävan för tjänsteföretagen är ökad flexibilitet, är det väsentligt även med en flexibel styrning. Ekonomistyrningen är ett centralt verktyg för att möta kundernas krav och för att till en låg kostnad kunna hålla en hög kvalitet på sina tjänster. Idag används traditionell budgetstyrning i de flesta företag trots att det har framkommit Kritik gentemot detta styrmedel. En kontinuerlig och mer aktuell styrning, som kan förbättra flexibiliteten och lätt kan signalera om förändringar i omvärlden, är rullande prognoser.

Många företag fokuserar allt mer på att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare år har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sätt att locka till sig rätt medarbetare. Den starka kulturen anses även främja en god intern kommunikation, och i vissa fall också vara ett effektivt styrmedel från ledningens sida.I företagens intresse ligger också att hålla sig med lojala medarbetare då de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv Kritik samtidigt som de är villiga att stanna kvar och genomföra förändringar. Det är en av orsakerna till att företag satsar mycket på att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen.Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt.