Sök:

Sökresultat:

1149 Uppsatser om Kritik mot lärarutbildning - Sida 56 av 77

Kan individuell projektutvÀrdering öka teknikkonsulters kompetensutveckling och framgÄng i framtida projekt?

För att överleva pÄ den globala och konkurrenshÄrda marknaden mÄste företag vara flexibla, innovativa och optimera sina resurser. Genom att hyra in konsulter kan företag med snabb och effektiv verkan pÄverka sitt kunskapskapital. Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida utvÀrdering av projekt kan öka konsultens kompetensutveckling och kvalitetssÀkring till framtida projekt. Uppsatsen undersöker om det finns nÄgot samband mellan konsulters kompetens och erfarenhetsÄterkoppling, den omfattas av en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Det empiriska underlaget bestÄr av intervjuer med fem konsulter som representerar fyra konsultbolag i Sverige.

Formativ bedömning. Hur lÀrare i slöjd och idrott förhÄller sig

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt ett formativt arbetssÀtt anvÀnds bland lÀrare i idrott/hÀlsa och slöjd. I undersökningen har vi lyft fram hur lÀrarna arbetar med att tydliggöra mÄlen för eleverna. I studien har vi Àven undersökt hur dagens pedagoger tÀnker kring begreppet formativ bedömning.MetodVi anvÀnde oss av en kvalitativ metod tvÄ fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer i Àmnet formativ bedömning. Dessa gjordes pÄ en friskola och i tre kommunala skolor. De intervjuade har inriktning mot grundskolan.

Ansvarsredovisning - En studie av fyra branschledande företag

Oron för miljön och hÄllbarhet har ökat dramatiskt under de senaste Ären. Men problem och frÄgor som rör kommunikation av hÄllbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hÄllbarhetsredovisning Àr vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hÄllbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hÄllbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen Àr att integrera rapporteringen i företagens Ärsredovisning.Studien har ett jÀmförande perspektiv och kommer att fokusera pÄ fyra branschledande företag.

Att öppet kritisera sin arbetsgivare - Saklig grund för uppsÀgning? : Ur ett internt komparativt perspektiv

Att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av personliga skÀl betraktas av mÄnga vara ett kÀnsligt Àmne. Denna uppsats behandlar detta och tar dÀrför sin utgÄngspunkt i 7 § lag (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS). DÄ denna paragraf strÀcker sig över ett brett omrÄde, har vi valt att inrikta oss pÄ arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare, vilket kan inordnas under saklig grundbegreppets rekvisit misskötsel.Arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare Àr vanligt förekommande. Fenomenet sociala medier har öppnat en ny dimension av detta problem, eftersom det som skrivs i dessa Àr mer lÀttillgÀngligt Àn om kritiken gÄr via mÄnga munnar, sÄ kallad ryktesspridning. DÄ fenomenet Àr relativt nytt innebÀr det att det finns knapphÀndigt med juridiskt material kring Àmnet.

Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen : LÀnsstyrelsernas och kommunernas tillÀmpning av lagstiftningen

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att kartlÀgga och analysera hur lagstiftningen gÀllande landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS) tillÀmpas, genom att studera lÀnsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, FÀrgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-omrÄden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det Àr lÀnsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas pÄ ett oacceptabelt sÀtt.Ett antal lÀnsstyrelser i Sverige har tagit fram rÄd för hur kommunerna ska gÄ till vÀga vid utpekandet av LIS-omrÄden. Dessa rÄd skiljer sig nÄgot Ät, bÄde vad gÀller omfattning och innehÄll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero pÄ att lÀnsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutÀndan Àr möjligt att en prövning, oavsett lÀnsstyrelse, skulle ge samma resultat.Det Àr tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. LÀnsstyrelserna betonar, i sina rÄd, vikten av lÄngsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-omrÄden inte ska göras lÀttvindigt.

OmvÀrldsanalys inom smÄföretag: en studie av smÄföretag inom
turismnÀringen

Att kunna anpassa verksamheten efter omvÀrlden blir en allt mer vital förmÄga för företag. OmvÀrldens förÀndringstakt ökar stÀndigt och sÄ gör Àven konkurrensen i dagens globala samhÀlle. För att pÄ rÀtt sÀtt kunna anpassa verksamheten efter omvÀrlden krÀvs en medvetenhet om vad som hÀnder i omvÀrlden och den medvetenheten nÄs genom en vÀl fungerande omvÀrldsanalys. RÄd för hur omvÀrldsanalysarbetet bör struktureras och bedrivas finns att tillgÄ i teorin, dock riktar sig teorin frÀmst till större företag. Med bakgrund av detta ville jag öka förstÄelsen för omvÀrldsanalys inom smÄföretag genom att studera ett antal smÄföretag och undersöka hur omvÀrldsanalysarbetet bedrivs och vilka de bakomliggande orsakerna till omvÀrldsanalysens utformning Àr.

Skillnaden mellan regelverken K2 och K3 : En studie om valets pÄverkan pÄ det mindre företaget och dess verksamhet

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Vem i hela vÀrlden kan man lita pÄ? En kritisk diskursanalys av Lgr11 och Skollag 2010:800

Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete Àr att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjÀlp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lÀrande eller om det Àr en ideologiskt producerad text som anvÀnds för att fÄ fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgÄngen som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus pÄ; 1) Att undersöka de eventuella motsÀgelser som kan föreligga i dokumenten, och pÄ vilket sÀtt de i sÄ fall eventuellt utgör en bristande trovÀrdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehÄll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det gÄr att pÄvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolvÀsendet, och dÄ frÀmst den nationella forskningen.

Revisorns anmÀlningsplikt vid misstanke om brott : Revisorers syn pÄ problemen kring lagen tio Är efter införandet

Aggression Replacement Training (ART) Àr en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger pÄ kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden bestÄr av tre kompo-nenter. Social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning. Syftet Àr att se hur tvÄ klassförestÄndare, en elevassistent och tre ART-trÀnare upplever elevers utveckling av fÀrdigheter i och med ART-trÀning, samt se hur informan-terna upplever att klassen dÀr den enskilda eleven ingÄtt har förÀndrats i och med den ART-trÀning som denne erhÄllit.

Budgetlösa företag - finns de?

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.

De som kallas besvÀrliga : En litteraturstudie om begreppet besvÀrlig patient och strategier vÄrdare anvÀnder i mötet med dessa patienter

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vÄrden upplevs som besvÀrliga av vÄrdpersonal. BesvÀrliga möten inom vÄrden har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan Àven för vÄrdpersonalen. De ?besvÀrliga? patienterna riskerar att fÄ sÀmre vÄrd och bemötas med mindre respekt Àn övriga patienter. BesvÀrliga patienter Àr inte nÄgon vÀl definierad patientgrupp utan karaktÀriseras av en mÀngd olika egenskaper och symptom.

Barnlitteratur i förskolan : - en möjlighet till kunskapsutveckling?

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Kritik av humanismen som grund till vÀrden i svensk skola med perspektiv frÄn Nietzsche & Kant : En narrativ ideologianalys av lÀroplanens vÀrdegrund och de oförytterliga vÀrdenas genealogi

This thesis in Educational Sciences consists of a narrative ideology-analysis of the Swedish school's fundamental values with perspectives from the philosophy of Nietzsche and Kant, which also analyzed the same way, with the aim to trace and problematize the ideological foundations of "our society's shared values" that teachers should convey to the students. Based on a theory that a humanism crisis occurs when important values are perceived as threatened, does the introduction of the basic values of the curriculum appear as a response tosocietal changes. Nietzsche and Kant represent completely different idea currents that both have been reflected in the curriculum in which basic values have different meanings. Nietzsche has inspired social criticism, postcolonial and postmodern thinkers to a critical constructivist approach that is an asset in the multicultural classroom to deconstruct stereotypes and prejudices. That culture, ethnicity, morality and religion do not have an objective essence, but seen as social constructions, using a critical approach is a way of thinking which was developed with inspiration from Nietzsche.

JÀmkning av bolagsledningens skadestÄndsansvar. En komparativ studie av den svenska, danska och norska aktiebolagsrÀttsliga jÀmkningsbestÀmmelsen.

PÄ senare tid har diskussionen kring bolagsledningens skadestÄndsansvar mot aktieÀgare och tredje man uppmÀrksammats. Det har framförts kritik om att ansvaret Àr alltför strÀngt utformat och bör begrÀnsas. Huvudregeln inom svensk skadestÄndsrÀtt Àr att skadelidande ska försÀttas i samma situation som om skadan inte intrÀffat. Eftersom det i aktiebolagsrÀttsliga sammanhang inte sÀllan Àr frÄga om betydande skador, frÀmst pÄ grund av höga skadestÄndsbelopp och en vid krets av ersÀttningsberÀttigade kan emellertid ett alltför rigoröst upprÀtthÄllande av denna huvudregel resultera i orimliga skadestÄndskrav. Lagstiftaren har ansett att jÀmkningsbestÀmmelsen i 29 kap.

"En lÀsande klass" : PÄ vilka sÀtt stödjer materialet elevers lÀsförstÄelse?

Detta examensarbete studerar pÄ vilka sÀtt ?En lÀsande klass? stödjer elevers lÀsförstÄelse. Arbetets syfte har varit att undersöka och analysera materialet utifrÄn litteratur och forskning för att utlÀsa hur elevernas lÀsförstÄelse stöds. Materialet bestÄr av studiehandledningen ?En lÀsande klass? som skickades ut gratis till skolorna under vÄren 2014.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->