Sök:

Sökresultat:

1149 Uppsatser om Kritik mot lärarutbildning - Sida 54 av 77

Att bygga legitimitet -En studie av den svenska entreprenadbranschens intÀktsredovisning

Bakgrund och problem: IntÀktsredovisning Àr ett av det viktigaste och svÄraste omrÄdenainom redovisning. Speciellt vid entreprenaduppdrag dÀr avtal strÀcker sig över lÄnga perioder.Det kan vara svÄrt att utlÀsa ett företags prestationer om inte dessa uppdrag redovisassuccessivt med utförandet. Ett projekt mellan IASB och FASB Àmnar till att skapa engemensam standard om intÀktsredovisning men de har fÄtt kritik och stött pÄ motstÄnd.Syfte: Studien syftar till att ge en inblick i hur intÀktsredovisning av entreprenaduppdrag gÄrtill i praktiken samt belysa hur nÄgra svenska byggföretag ser pÄ detta. Vidare syftar studientill att undersöka hur en förÀndring av intÀktsredovisningen kommer att tas emot aventreprenadbranschen och hur redovisningen pÄverkas av olika institutionella faktorer.Metod: Sammanlagt nio respondenter har intervjuats. En redovisningschef och enekonomichef pÄ tvÄ mindre företag har intervjuats, Tuve Bygg respektive Tommy Byggare.Controllers pÄ tre av de största företagen i branschen har intervjuats, NCC, Peab och JM.

RĂ€ttsstatsbegreppet i utvecklingsarbetet

Under de senaste decennierna har rÀttsliga reformer ökat kraftigt. Idag satsas stora summor pengar och mycket tid pÄ omrÄdet. Ett stort antal organisationer och lÀnder ser idag rÀttsreformer som nÄgot av det viktigaste i utvecklingssamarbeten med lÀnder i tredje vÀrlden. Som grund för de flesta av reformerna finns principerna om rÀttsstaten. Organisationerna och ett stort antal av vÀrldens ledare ser rÀttsstaten som en lösning för olika problem, inte bara rÀttsliga utan Àven ekonomiska och politiska.

PenningtvÀtt ? Identifiering och analys av tillÀmpade metoder för att mÀta penningtvÀtt

PenningtvÀtt Àr ett Àmne som under de senaste Ären fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med mÄlsÀttningen att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har införts. För att uppskatta problemets storlek har ett flertal estimat berÀknats med hjÀlp av olika metoder. I denna uppsats har vi valt att fokusera pÄ de metoder som anvÀnds för att berÀkna estimat, dÄ det finns tecken som tyder pÄ att estimaten som berÀknas sÀllan utsÀtts för kritik.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jÀmföra tre av de idag vanligaste metoderna för att berÀkna penningtvÀttens storlek. De vanligaste modellerna Àr Walkermodellen, Zdanowicz metoder för handelsbaserad penningtvÀtt och en tvÄ-sektor modell vilka har utgjort fokus i denna studie.

SĂ€krare byggarbetsplatser : SĂ€kerhet integrerad i visuell styrning

I rapporten ges förslag pÄ hur arbetsmiljön och sÀkerheten kan förbÀttras pÄ Skanskas byggarbetsplatser i VÀrmland genom att integrera sÀkerheten i den visuella styrningen.PÄ skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmÀrkningar som ofta Äterkommer, nÀmligen fallskydd, allmÀn oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmÀrkningar och mÄnga olyckor som sker ute pÄ byggarbetsplatserna ligger ofta den mÀnskliga faktorn, vilket innebÀr att mÄnga av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.Visuell styrning Àr en metod som tidigare provats pÄ Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ?vi-kÀnsla? ute i produktion, nÄgot som skulle kunna lösa mÄnga av de problem som finns pÄ arbetsplatserna.Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt sÄ att en whiteboardtavla sÀtts upp ute pÄ byggarbetsplatsen, dÀr man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och gÄr igenom det som Àr prioriterat i produktionen pÄ tavlan.VÄr idé Àr att integrera sÀkerheten i den visuella styrningen genom att sÀtta upp punkter pÄ tavlan som Àr viktiga ur sÀkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sÀttas dÀr man enkelt kan se hur den aktuella sÀkerheten för varje punkt Àr pÄ bygget.

BASEL III : En studie om baselregelverkets pÄverkan pÄ den svenska banksektorn

Titel: Basel III ? En studie om baselregelverkets pÄverkan pÄ den svenska banksektorn NivÄ: D-nivÄ (30 HögskolepoÀng) inom Àmnet företagsekonomi Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Datum: Jönköping, Maj 2011 FrÄgestÀllningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III Àndra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad? Syfte: Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva och undersöka Basel III:s pÄverkan pÄ den svenska banksektorn. Metod: Författarna har inom studien anvÀnt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvÀgagÄngssÀtt. De intervjufrÄgor som vi tagit fram har grundats pÄ studiens tre frÄgestÀllningar. Respondenterna som intervjuats Àr personer som Àr ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lÀmnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till vÀldefinierade resultat. Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna Àr positivt instÀllda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad.

Vad bör en altblockflöjtskola innehÄlla? Elva blockflöjtslÀrares syn pÄ hur ett lÀromedel ska utformas

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Att leva med musik och pedagogik. En studie av kombinationen musiker och pedagog i utbildning och yrkesliv

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

?Ny pÄ jobbet?. Fem specialpedagogers erfarenheter av att omsÀtta sina studier i praktiken

Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet stÀller krav pÄ bred kompetens nÀr det gÀller vad specialpedagogen förvÀntas ha tillÀgnat sig under utbildningen. MÄlet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stÄ pÄ inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgÄngspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsÀtta examensförordningens mÄl i praktiken.Centrala frÄgestÀllningar var:PÄ vilket sÀtt tar sig utbildningens mÄl uttryck i den praktiska verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet frÄn andra yrkesprofessioner i skolan?PÄ vilket sÀtt anvÀnds specialpedagogens kompetens i verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv .Metod: Studien Àr kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjÀnstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan.Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingÄtt i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext.

FörvÀntningsgap och socialisering : - En studie om studenters och revisorsassistenters kunskaper och fo?rva?ntningar om revisionens ga?llande regler och praxis

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Elever och lÀrares erfarenheter av vÀrdegrund och genus inom gymnasieskolans yrkesprogram.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer pÄ den svenska marknaden under 2011 pÄ strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt tvÄ specifika hÀndelser lÄg bakom tillkomsten av strukturerade produkter pÄ den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande frÄn det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begrÀnsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med pÄ en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fÄtt utstÄ kritik för deras avgifter och kostnader som Àr svÄra för investerare att förstÄ (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.).Syfte: Syftet med denna studie Àr att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissÀttning vid emissionstillfÀllet genom att jÀmföra produkternas emissionspriser med det teoretiska vÀrdet vi rÀknar fram för respektive produkt.Genomförande: PÄ grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgrÀnsar vi oss till endast aktieindexobligationerna pÄ den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi berÀkna respektive produkts teoretiska vÀrde som sedan kan jÀmfö-ras med produktens emissionspris för att pÄ sÄ sÀtt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hÀnföras till produkternas arrangörsarvoden.Slutsats: VÄr undersökning visar pÄ att det existerar stora skillnader vid emissionstillfÀllet mel-lan det teoretiska vÀrdet som vi har berÀknat och de priser som produkterna har emitteras till.

Att synliggöra jÀmlikhet mellan skillnader: en bildningsgÄng i humor

Dikterna "SjÀlvbiografi" och "Partitur" kan ses som ett bidrag till 60-talets seenderelativistiska litterÀra debatt, genom att de visar hur ett liv som Àr prÀglat av 'osynlighet' och oförstÄende kan uppfattas som ett "döden-i-livet"-tillstÄnd. Men de visar Àven hur man genom dialog kan Ästadkomma en förÀndring. I "SjÀlvbiografi" synliggörs tvÄ dialoger. En inre dialog i form av minnets cirkularitet mellan nu och dÄ och en yttre mellanmÀnsklig dialog som blir synlig genom diktjagets replik. I dessa dialogers möte formas en kritik mot patriarkatets selektiva seende, i sÄvÀl den litterÀra traditionen som den samtida seenderelativistiska litterÀra debatten. Kritiken kommer till uttryck i potatismetaforen och visar att en ohÀlsosam yttre miljö pÄverkar det inre och gör att en 'osynlig' mÀnniska, bildligt talat, ruttnar bort.

SOX i Sverige -En undersökning hur företag i Sverige uppfattar den amerikanska lagstiftningen

Bakgrund & Problem: SOX Àr en lagstiftning i USA som uppkom som ett svar pÄ de finansiella företagsskandaler som uppstod i landet i början pÄ 2000-talet. Denna lagstiftning kom till med syfte att ÄterstÀlla investerares förtroende för finansmarknaderna och kom att pÄverka alla företag som har vÀrdepapper pÄ den amerikanska finansmarknaden. DÀrmed berördes Àven en del svenska företag. Vi har dock mÀrkt av att flertalet av dessa företag nu har valt att lÀmna den amerikanska börsen. SOX har fÄtt utstÄ mycket kritik sedan det infördes med tanke pÄ det komplicerade regelverk det Àr, det ökade ansvar ledningen har fÄtt och de ökade kostnader det har inneburit för företag att implementera.Syfte & FrÄgestÀllning:Med bakgrund av problemdiskussionen vill vi undersöka hur företag i Sverige uppfattar SOX.

TalsprÄk och sÄngsprÄk : Sfi-pedagogers anvÀndning av musik och sÄng

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Konsten att vara ledare. Ledarskap inom Sveriges SMASK-organisationer

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

SĂ€kringsredovisning : Redovisning och problem med IFRS ur bankers perspektiv

BakgrundSverige har blivit alltmer internationaliserat under de senaste Ärtiondena och detta gÀller inte bara Sverige, utan vÀrlden vÀvs ihop av globaliseringen. Företagsspridningen och globaliseringen har skapat redovisningsproblem dÄ man anvÀnder olika redovisningsmodeller i olika lÀnder. NÀr en investerare inte har bra och tillförlitlig information att grunda sina beslut sÄ blir systemet inte trovÀrdigt och det skapar Ànnu mer problem. För att lösa detta inom EU sÄ har man byggt med hjÀlp av IFRS ett enhetligt system av redovisningsregler. Men de nya reglerna som infördes den 1 januari 2005 för alla EU lÀnder har inte undgÄtt kritik.ProblemIFRS har inte tillÀmpats utan diskussioner och rekommendationen IAS 39 Àr en av de mest omtalade.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->