Sökresultat:
1149 Uppsatser om Kritik mot lärarutbildning - Sida 16 av 77
Ăvervakningspanelens legitimitet - En effektstudie av Panelens verksamhet.
Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara Ăvervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Ăvervakningspanelen primĂ€ra uppgift Ă€r att granska bolags, noterade pĂ„ svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnĂ„ en enhetlig och regelrĂ€tt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande pĂ„ RedovisningsrĂ„dets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att pĂ„ det viset fĂ„ fram information av Panelens effektivitet.
LÀrande frÄn brandutredningar: En granskning av ÄtgÀrdsförslag i brandutredningar frÄn Storstockholms brandförsvar
De senaste Ären har det framförts kritik mot svensk rÀddningstjÀnst bÄde frÄn egen personal och forskare avseende brister i lÀrande och erfarenhetsÄterföring inom organisationerna. Bland annat har kritik riktats mot att den dokumentation som görs endast skapar mera papper eftersom det saknas ett system för att ta tillvara pÄ erfarenheterna. En forskare som studerat omrÄdet Àr Anna-Karin Lindberg som granskat lÀrande frÄn rÀddningstjÀnstens insatsrapporter. Hon konstaterar att spridning av kunskap och lÀrdomar frÄn insatsrapporterna inte fungerar sÀrskilt vÀl. Inom Storstockholms brandförsvar fanns misstankar om att den problematik som fanns avseende insatsrapporterna sannolikt ocksÄ gÀllde brandutredningarna.
Systemutvecklares och anvÀndares mÄl med ett informationssystem
En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt gÄr mot att anvÀnda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem Àr att systemen inte motsvarar de krav som finns frÄn de olika intressenterna. Denna rapporten innehÄller en presentation av de mÄl och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för sÄvÀl systemutvecklare som anvÀndare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och anvÀndare av informationssystem.
Leasing - kan omarbetning av IAS 17 motiveras?
Bakgrund och problem: Utvecklingen inom leasingomrÄdet har stÀllt krav pÄ normgivarnaatt utforma standarder för leasingredovisningen som följer med utvecklingen. De senasteÄren har det uppmÀrksammats hur stor del av företagens leasade tillgÄngar som hamnarutanför balansrÀkningen. Problemet med dagens sÀtt att redovisa anses vara att företag kanutforma leasingavtal som leder till att de tillgÄngar och skulder som uppkommer i och medett leasingavtal inte aktiveras i balansrÀkningen. Detta pÄverkar jÀmförbarheten mellanföretag negativt. Amerikanska FASB och europeiska IASB bestÀmde i december 2006 att detillsammans skall utforma en ny standard för redovisning av leasingavtal.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en förstÄelse för varför IASB valt att starta engrundlÀggande omarbetning av IAS 17 ?Leasingavtal?.
Barn och biologi i förskolan : ett idehÀfte till pedagogerna
En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.
Formerandet av folkviljans förverkligande : En metodologisk uppsats om sociala handlingar i politisk nyhetsrapportering
Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.
Motorikens/rörelsens betydelse för inlÀrning
I detta arbete, som dels baserar sig pÄ en litteraturstudie och dels pÄ en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlÀrningen. HÀr stÀlls ocksÄ frÄgan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lÀrare i skolan kan upptÀcka detta och hjÀlpa eleverna. Slutligen stÀlls frÄgan om motoriska problem kan ÄtgÀrdas genom trÀning. I arbetet framgÄr tydligt att rörelser av olika slag Àr mycket stimulerande för vissa delar av hjÀrnans utveckling, som senare kan fÄ betydelse för inlÀrningsförmÄgan. Det framgÄr vidare att upptÀckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjÀlp i form av olika rörelseövningar kan sÀttas in av kunnig expertis.
I stundens hetta : En kvalitativ textanalys om gestaltningar av krisarbetare i samband med skogsbranden i Va?stmanland sommaren 2014
This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Va?stmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory.
Vad krÀvs av en ERP-leverantör för att i framtiden tillfredstÀlla mindre företag?
Ett ERP-system syftar till att ta hand om företagets resurser och skapa ett enhetligt integrerat system för dessa. ERP-system kan ocksÄ anvÀndas för informationsutbyte mellan företaget, kunden och leverantörens system. Behov av ERP-system finns inom de flesta branscher oavsett storlek och inriktning men kritik har riktats mot att systemen inte lever upp till anvÀndarnas förvÀntningar eller tillfredstÀller anvÀndarens behov. Arbetets fokus ligger koncentrerat pÄ hur mindre företags uppfattning om ERP-system Àr och vad som krÀvs av en ERP-leverantör för att i framtiden tillfredstÀlla mindre företag. En surveyundersökning har anvÀnts för att fÄ fram relevant information för att lösa min problemprecisering.
Hur en ledare uppfattar sin sjÀlvbild och dess pÄverkan pÄ sÀttet att leda
SjÀlvbilden Àr en del av vÄr sociala identitet bekrÀftad genom relationer med mÀnniskor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin sjÀlvbild och dess pÄverkan pÄ sÀttet att leda och synen pÄ medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vÄrd, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett sjÀlvskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) anvÀndes som underlag och intervjufrÄgorna utformades utifrÄn den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, Älder, erfarenhet och ledarutbildning.
Montessoripedagogiken - hur uttrycker sig ?individuell frihet??
Studiens syfte Àr att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet pÄ tvÄ Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrÄn begrepp som dagens lÀroplan anvÀnder istÀllet, det vill sÀga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp anvÀnder vi Àven för att tolka vÄrt resultat.
Landskapsarkitektur i ord : en studie i kritik av Ăstra Ă gatan och Vasaparken
Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och sÀljer skogsbrÀnsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobrÀnsle Àr starkt sÀsongsbetonad och den största efterfrÄgan infinner sig under den kalla delen av Äret, mellan oktober och april. Det innebÀr att behovet av produktionsresurser fÄr en mycket ojÀmn fördelning över Äret. Genom att anvÀnda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en lÀngre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.
Den prekÀra identiteten : En diskurspsykologisk studie om hur en prekÀr identitet och livssituation konstrueras
Med hjÀlp av diskurspsykologiska verktyg undersöker den hÀr studien hur samhÀllskritikoch trovÀrdiga beskrivningar av prekariatets livssituation och identitet konstrueras. Detdiskursiva sammanhanget handlar om prekariatet. Guy Standings teori har somutgÄngspunkt att prekariatet Àr en klass i vardande och i och med med att Guy Standingsantologi, innehÄllande livsskildringar associerade till prekariatet, fungerar denna antologisom empiri i min studie. Vidare hÀvdar jag att det diskuspsykologiska angreppssÀttet kanbidra till nya insikter och djupare förstÄelse nÀr det gÀller identitetskonstruktioner ochsamhÀllskritik i allmÀnhet, prekariatet och dess medlemmar i synnerlighet. Analysensresultat vilar pÄ de tre diskurspsykologiska verktyg jag anvÀnt mig av nÀmligen metaforer,vaccinationer och kategorier.
FramgÄngsrika ÄtgÀrdsprogram : En systematisk litteraturstudie som kartlÀgger faktorer som kan öka mÄluppfyllelsen i ÄtgÀrdsprogramsprocessen i matematik.
Dokumentationsformen Ă„tgĂ€rdsprogram fĂ„r utstĂ„ en hel del kritik bĂ„de frĂ„n tidigare forskning och frĂ„n media vad gĂ€ller innehĂ„ll och utformning. Ă
tgÀrdsprogram ska skrivas nÀr det misstÀnks att en elev inte nÄr aktuella kunskapskrav. DÄ blir det dÀrför viktigt i ett Àmne som matematik som har en relativt hög andel underkÀnda elever att ÄtgÀrdsprogramsprocessen fungerar vÀl. Denna systematiska litteraturstudies syfte Àr att kartlÀgga/identifiera eventuella faktorer som kan öka mÄluppfyllelsen i ÄtgÀrdsprogramprocessen i Àmnet matematik. Det resultat och slutsatser denna studie kommer fram till Àr att det Àr ett antal olika faktorer som mÄste samspela för att ÄtgÀrdsprogramsprocessen i matematik skall falla vÀl ut.
Augustinus predestinationslÀra och mÀnniskans fria vilja
Denna uppsats Àr huvudsakligen en diskussion av Augustinus försök att förena tesen att mÀnniskan har en fri vilja med sin predestinationslÀra. Enligt de definitioner av ?determinism? och ?fri vilja? som föreslÄs i uppsatsen, utesluter predestinationens förhandenvarande möjligheten för mÀnniskan att ha en fri vilja. Augustinus utgÄngspunkt i tron och hans antaganden om Guds och mÀnniskans egenskaper, gör det omöjligt för honom att acceptera en sÄdan slutsats. Det samtidiga föreliggandet av predestinationen och den fria viljan utgör en betydelsefull komponent i hans syn pÄ mÀnniskans relation till Gud.