Uppsatsen behandlar budgetens betydelse för engagemanget hos ledning och medarbetare. Engagerade medarbetare är ingen självklarhet i ett företag och det kan finnas en osäkerhet hos ledningen om hur engagemang ska skapas. Ett problem, speciellt i mindre företag, kan vara att undvara resurser, exempelvis tid och pengar, för att skapa den extra glöd som behövs. Budget är ett verktyg som många företag redan använder och kan även användas som ett verktyg att samlas kring för att diskutera i företaget. Syftet med uppsatsen är att -beskriva och jämföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om budgetprocessen i ett mindre företag, -tillämpa en modell om meningsskapande på de uppfattningar på budgetprocessen som identifierats i företaget samt -formulera tentativa slutsatser om hur meningsskapande kan användas som instrument för att skapa engagemang i ett mindre företag.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Alla typer av organisationer använder sig av budget. Budget är en plan som hjälper till att förutsäga framtiden. I kommuner används budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan använda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet utifrån antalet invånare, befolkningsstruktur och geografiskt läge.

Budgeten är ett vanligt förekommande styrningshjälpmedel i flera företag idag men dess roll har utvecklats en hel del sedan 1950-talet då budgeten började bli vanligare bland svenska företag. Vi tyckte att det skulle vara intressant att undersöka hur ett medelstort företag använder sig av budgeten och vilka företagets främsta syften med att göra en budget är. Ett delsyfte var även att vi utifrån den teori som vi funnit på budgetområdet skulle komma med uppslag på hur det undersökta företaget kunde utöka sitt budgetanvändande. Med hjälp av den empiriska undersökning som gjordes kom vi fram till att företaget använde sig av budgeten på ett bra sätt till syftena kontroll och uppföljning, prognostisering samt till att motivera personalen på företaget. De använde sig även av budgeten vid planering, samordning, delegering och ansvarsfördelning, informationsspridning och i kommunikationssyfte men inom dessa områden ansåg vi med stöd i teorin att budgetarbetet kunde utökas..

A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steeringIn the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality.

Budgetens roll i företaget har länge varit ett omdiskuterat ämne och mycket kritik har riktats mot den. Utgångspunkten i vår fallstudie var Handelsbankens arbetssätt som vi har börjat med att studerat närmare. Utifrån detta har vi sedan granskat de tre storbankerna Swedbank, Nordea och SEB. Syftet med vår undersökning var således att ta reda på vilka ekonomiska verktyg bankerna använder sig av för att styra verksamheten och mäta resultat.I vår fallstudie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att få bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fått mycket kritk genom åren.

This thesis presents the theory behind prototyping and user interviews as parts of requirements analysis. It further discusses how these were used in the development of a budget planning application. The implemented Web-based solution uses a new component-based design rooted in a Model-View-Controller architecture. The application is used today with complete success at the Department of Computer and Information Science at Linköping University..

Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens..

Abstract Titel: Budget development ? a study of multinational industrial companies Date: 2011-05-27 Authors: Daniel Claesson & Tobias Kronvall Supervisor: Fredrik Karlsson Examiner: Lars-Göran Aidemark Purpose: The main purpose of this study is to follow up and to do a comparison                of a study of Arwidi & Samuelson (1991) where we describe and explain budget change, from the traditional budget to today´s modern business management, in some of the leading listed Swedish industrial companies. We will also examine which objectives of the budget are highlighted in the companies. Further, we examine the relationship between                         organization, strategies and budgeting and how it affects the company            management. Method: In this study we used a qualitative approach. We used a multiple case                  study to examine corporate approach to budgeting.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två företag som frångått den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de använder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks även vilka förutsättningar som krävs för att kunna arbeta budgetlöst.Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjälp av en deduktiv metod.  Vår slutsats är att det är möjligt att fylla budgetens syften även vid budgetlös styrning.

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för både anställda och organisationer är det viktigt att förstå vad som orsakar den. Styrsystems påverkan på stressorer är ett relativt outforskat område. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan påverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts är budget, nyckeltal och incitamentsystem.

Studien har undersökt Findus och dess samband mellan koncernstrategin, organisationen och ekonomistyrningen. Detta resulterade i att författarna fann att det finns starka samband mellan delarna och att dessa är starkt integrerade. Tre starka samband påvisades: toppstyrd budget är det starkaste styrmedlet, finansiellt fokus präglar företaget och produktfokus i termer av utveckling och lönsamhet..

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att använda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först på 1950-talet och är idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om än i olika stor utsträckning. Då organisa-tioner engagerar medarbetarna och låter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hålla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmågan.Budgeten betraktas många gånger som kronor och ören sammanställda i ett doku-ment där verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, då den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.

Företag som växer är ofta svåra att styra. För dem kan budget vara ett lämpligt styrverktyg. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning hög- respektive lågtillväxtföretag budgeterar, vilken roll budgeten har i dessa företags styrmix samt beskriva hur budgetanvändningen påverkar dessa företags prestationer. Studien bygger på teorier kring budget, styrning och tillväxt. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning riktad till ett antal hög- respektive lågtillväxtföretag.

Reportage om tv-spelsjournalistikens utveckling i Sverige sedan Nintendo-magasinet: tidigt 1990-tal till i dag. Kompletterande artikel om tv-spelsjournalistikens förhållande till kritik, varför det inte finns någon tv-spelskritik och varför den behövs..