Sökresultat:
2069 Uppsatser om Kritik frćn revisorer - Sida 55 av 138
Ăr det möjligt att sĂ€kra revisorns oberoende med regler?
Revisionens syfte Àr att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det Àr dÀrför viktigt att revisorn Àr oberoende i sin granskning för att intressenten kan kÀnna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler intrÀffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan sÀkerstÀllas med regler, eller om det ska krÀvas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner pÄ nÀr en oberoendesituation kan uppstÄ, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.
Institutionell design och etnisk uppdelning i Bosnien och Hercegovina- Hur pÄverkar konstitutionen etniska relationer i Bosnien och Hercegovina
Det som idag Àr Bosnien och Hercegovinas konstitution Àr en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den hÀr uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrÄn hur den pÄverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har mÄnga likheter med consociational democracy. DÀrför kommer vi anvÀnda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vÄr analys. Vi granskar nÀrmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de pÄverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.
Nytta eller nöje?
Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare Är resonerar kring begreppen lÀsning och text, vad de lÀser pÄ sin fritid och vilken instÀllning de har till lÀsning i skolan. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i Ärskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har nÄgon vana att resonera om lÀsning och begreppet text och att de till stor del förknippar lÀsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. NÀr det kommer till elevernas lÀsning pÄ fritiden sÄ visade det sig att de möter en mÀngd olika texter som skiljer sig mycket frÄn det de fÄr lÀsa i skolan.
Mellan varat och intet : En analys av Levinas begrepp "det finns" och dess relation till Heideggers "vara"
Avsikten med min uppsats Àr att analysera Levinas begrepp Il y a, det finns, som han utvecklar som en del av sin kritik mot Heideggers fundamentalontologi. Levinas diskussion om det finns Àr riktad mot Heideggers idé att Ängesten utsÀtter oss för intet, nÄgot som Levinas motsÀtter sig eftersom han menar att man aldrig kan nÄ intet i livet. Den centrala frÄgestÀllningen i denna uppsats Àr varför det finns Àr ett nödvÀndigt begrepp, vi har ju redan Heideggers begrepp varat? I min uppsats jÀmför jag Àven Levinas idé om det finns med Heideggers idé om lÄngtrÄkigheten, Ängesten och kastadheten. I sitt letande efter varat utforskar Heidegger tvÄ sinnestillstÄnd: det ena, lÄngtrÄkigheten, uppenbarar varat.
Redovisningen av socialt ansvar : ? En studie av utvecklingen
Under Ă„r 2001 skedde en stor börsnedgĂ„ng som tillsammans med flera redovisningsskandaler gjorde att nya trender framtrĂ€dde inom redovisningen och bolagsrapporteringen. I och med dessa skandaler blev intressenterna mer försiktiga, och deras förtroende för företag minskade. För att Ă„terupprĂ€tta förtroendet blev företagen tvungna att gĂ„ mot en större öppenhet i sin redovisning. Det blev allt viktigare för företagen att bevisa att det inte fanns nĂ„gra oegentligheter i företaget, samt att man hade en bra Ă€garstruktur. Ăven medias framlyftande av företags etiska och sociala ansvar har kommit i hetluften.
Mexikos civilsamhÀlle och NAFTA RMALC:s och Zapatisternas svar pÄ frihandelsavtalet
Abstract1994 trÀdde NAFTA i kraft, ett frihandelsavtal mellan Kanada, USA och Mexikosom varit föremÄl för en intensiv debatt mellan dess föresprÄkare ochmotstÄndare. Vi har i vÄr studie valt att uppmÀrksamma tvÄ sfÀrer i detmexikanska civilsamhÀllet, som pÄ olika sÀtt uttryckt kritik mot NAFTA. Dessa Àrdelar av zapatiströrelsen samt nÀtverket RMALC (Mexican Network On FreeTrade). De aktuella delarna av zapatiströrelsen Àr EZLN (Ejército Zapatista deLiberación Nacional) och den civila FZLN (Frente Zapatista de LiberaciónNacional). Genom att anvÀnda oss av begrepp frÄn framför allt neogramscianskteoribildning har vi diskuterat hur motstÄnd mot neoliberal globalisering kanuppstÄ och artikuleras.
?de-lib-e-ra-tion? ? en undersökning av de deliberativa inslagen i kommentarsfÀlten pÄ de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor
Titel: ?de-lib-e-ra-tion? ? en undersökning av de deliberativa inslagen ikommentarsfÀlten pÄ de svenska riksdagspartiernas FacebooksidorFörfattare: Jonathan Svensson och Pontus StrömKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Nicklas HÄkanssonSidantal: 51 inklusive bilagorSyfte: Att undersöka förekomsten av samtal med deliberativa kvaliteter ikommentarsfÀlten pÄ de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: KommentarsfÀlten pÄ de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor. Totalt har464 kommentarer analyserats för att mÀta förekomsten av deliberation.Huvudresultat: VÄra resultat visar att samtal av deliberativa kvaliteter inte förekommer ikommentarsfÀlten pÄ de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor. Kommentarerna uppfyller tvÄ av de fem kriterier för det deliberativa samtalet som vi har jÀmfört med.
Hammondorgel ? nÄgot för Svenska kyrkan? : NÀr och pÄ vilket sÀtt kan Hammondorgeln anvÀndas i Svenska kyrkans verksamhet och hur kan en klassiskt skolad kyrkomusiker lÀra sig instrumentet och spelstilen?
I uppsatsen redogörs för Hammondorgelns historia samt instrumentets konstruktion och funktion. I den konstnÀrliga delen av arbetet beskrivs författarens process att lÀra sig spela instrumentet. I kvantitativa intervjuer och diskussioner fÄngas Äsikter och kritik upp efter att instrumentet anvÀnts i gudstjÀnster och konserter i Stora Sköndals Kyrka, Stockholm. I kvalitativa intervjuer med tvÄ kyrkomusiker, som ocksÄ spelar Hammondorgel, redovisas erfarenheter och infallsvinklar.Slutsatsen pekar pÄ bÄde fördelar och nackdelar. Positivt Àr t.ex.
Faktorer i skolan som stressar gymnasieelever: en enkÀtstudie
av gymnasieelever i Ärskurs tre
Studiens syfte var att beskriva och analysera hur faktorer i skolan stressar tjejer och killar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. En kvantitativ studie utfördes. Resultatet av studien visade att tjejerna kÀnner sig mer stressade Àn killarna, att lektionerna i stort upplevs som bra men att de inte Àr varierande i sitt upplÀgg. Studien visade att eleverna upplevde stress av att det Àr för mycket prov och inlÀmningsuppgifter som kommer samtidigt, samt att rasterna Àr för korta. Kritik framkom pÄ att lÀrare samarbetar mindre bra.
Sambandet mellan utdelningsförÀndringar och förÀndringar av lönsamhet och vinst
Offentliga organisationers huvudsyfte Àr inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet Àr att tillhandahÄlla nÄgon form av allmÀn service. Hur vÀl organisationerna lyckas med detta gÄr vanligtvis inte att mÀta i finansiella termer. DÀrför har kvalitets- och resultatmÀtning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fÄtt kritik för brister inom detta omrÄde Àr Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak Àr en utbildningsinstitution som utbildar och trÀnar officerare och soldater.I uppsatsen studeras hur kvalitén pÄ en utbildning utvÀrderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmÀtning. Metoden för studien har varit att intervjua militÀra chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvÀrderingssystem pÄ Skaraborgs regemente P4 och pÄ Markstridsskolan, belÀgna i Skövde.VÄr studie visar att en kombination av olika utvÀrderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, sÀkerheten och kvalitén i utvÀrderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar.
RS pÄverkan pÄ innebörden av god revisionssed och revisionsarbetet
Syfte: Syftet Àr dels att analysera huruvida övergÄngen till RS förÀndrar innebörden av god revisionssed, dels att utröna hur övergÄngen i övrigt pÄverkar revisionsarbetet. Metod: Forskningsansatsen Àr induktiv/deskriptiv. VÄr utgÄngspunkt Àr att utifrÄn observationer dra slutsatser kring effekterna som RS har pÄ innebörden av god revisionssed och pÄ revisionsarbetet. Det deskriptiva syftet motiveras med att det Àr en förÀndringsprocess, vilket innebÀr att det Àr lÀmpligt att först studera hur det ser ut innan man studerar hur det eventuellt i stÀllet borde se ut. Teoretiska perspektiv: En genomgÄng av de viktigaste stegen i revisionsarbetet, med tyngdpunkt pÄ de steg som pÄverkas mest av övergÄngen till RS.
Ăversikt och tillĂ€mpning av XML
SammanfattningAllt eftersom kraven ökat pÄ mer avancerade applikationer över Internet har det förekommit kritik mot att HTML inte rÀcker till, vilket Àr en av anledningarna till att ett nytt mÀrkningssprÄk som heter XML vÀxt fram. I det hÀr arbetet redogör vi för, alltifrÄn grunderna i XML till mer avancerade delar som DTD, XML-schema och XSLT.XML kombinerar HTML:s enkelhet med SGML:s möjligheter. En av XML:s frÀmsta styrkor Àr att det kan anvÀndas för att lagra all typ av data, utan att man behöver ta nÄgon hÀnsyn till hur den senare ska presenteras. InnehÄll och presentation Àr helt separerade. En annan viktig egenskap Àr att XML-dokument lagras som vanliga textfiler, vilket innebÀr att XML Àr system- och plattformsoberoende.I denna uppsats utgÄr vi frÄn tvÄ mÄl, dels att tillÀmpa XML för att skapa ett lÀmpligt lagringsformat för konfigurationsdata till en nÀtverksemulator, och dels att redogöra för XML.
VÀrde i ett nötskal : Hur Àr naturen vÀrdefull, enligt Holes Rolston III?
Den hÀr uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ?Environmental Ethics? och den teori som författaren dÀr för fram angÄende naturens vÀrde. Syftet Àr att klargöra hur naturen Àr vÀrdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram.Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala vÀrden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext.Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori.
AnmÀlningsplikt : Skulle det i nÄgot fall vara aktuellt att redovisningskonsulterna fick samma skyldighet som revisorerna?
Revisorernas anmÀlningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gÀlla den första januari 1999. Enligt ett uttalande frÄn Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmÀlningsplikten till att Àven omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nÀra företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad frÄn revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes dÀrför till att undersöka i vilka fall anmÀlningsskyldighet gÄr att införa för redovisningskonsulter, dÀr redovisningskonsulternas instÀllning till Àmnet anvÀnds som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats pÄ fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter.
Intersektionalitet och diskrimineringslagstiftning : Intersektionalitetsperspektivet i Diskrimineringsutredningen SOU 2006:22 och remissvaren
Begreppet intersektionalitet beskriver den ömsesidiga pÄverkan som sker mellan överlappande diskrimineringsgrunder, vilket Àr en aktuell frÄga i Diskrimineringskommitténs slutbetÀnkande som föreslÄr en sammanslagning av diskrimineringslagarna. UtifrÄn den definition av intersektionalitet som jag har valt att anvÀnda undersöker jag hur kommittén respektive remissinstanserna behandlar intersektionalitet och de problem som Àr förknippade med anvÀndningen av begreppet.Jag utreder hur kommittén definierar de fenomen mellan vilka interaktion sker (hÀr diskrimineringsgrunder) och deras förhÄllande sinsemellan. Eftersom tidigare forskning visar pÄ att diskrimineringsgrunderna Àr olika till sin konstruktion undersöker jag Àven hur detta ska hanteras nÀr utsatta grupper ska ges lika skydd. Trots att kommittén till viss del uppmÀrksammar denna problematik diskuterar de inte hur detta ska hanteras.Vad gÀller begreppet intersektionalitet behandlas det vid enstaka tillfÀllen i utredningen utan att sÀttas i samband med lagstiftningen, detta trots att kommittén pÄpekar vikten av ett intersektionalitetsperspektiv i sammanhanget. Jag gÄr Àven igenom remissinstansernas kritik, eller brist dÀrav, eftersom de har inflytande över det slutgiltiga lagförslaget..