Denna intervjubaserade kvalitativa fallstudie handlar om hur processen att införa miljöledningssystem (MLS) i en mindre företagsgrupp har fungerat. Studien innefattar fem företag med mellan tre och femton anställda som gemensamt infört MLS på sina företag enligt en nätverksmetod som kallas Hackeforsmodellen. Studiens syfte har varit att ta reda på vilka för- och nackdelar det inneburit att införa MLS i ett nätverk samt om samarbetet mellan företagen ökat efter införandet på andra områden än just MLS. Teorin har inhämtats från tidigare utförda studier kring liknande projekt. Intervjuerna genomfördes med miljöansvariga på respektive företag.

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

Titel: Revisorers arbetsuppgifter ? En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förväntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (Mälardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (Mälardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 träder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för små aktiebolag. När ramverket runt revisorerna förändras måste de anpassa sig för att bli så effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagsläget ett system där mindre aktiebolag inte behöver revidera sina räkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregångsland till Sverige.

En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar de bolag han reviderar är skadeståndsansvarig. Det ansvar som föreligger vid ett skadestånd kan delas upp mellan revisorsansvar och konsultansvar. För den verksamhet som faller under begreppet revisionsverksamhet måste revisorn teckna en ansvarsförsäkring. Utbudet på den obligatoriska ansvarsförsäkringen är begränsat. Utöver ansvarsförsäkringen kan en tilläggsförsäkring tecknas för det som faller utanför revisionsverksamheten.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska ställning för att i tid upptäcka om ett företag är på väg in i en finansiell kris. Undersökningen grundar sig på fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svårt att ge begreppet finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs två definitioner. Definition (1) utgår från ett revisionsperspektiv och definition (2) utgår från ett konsultperspektiv, där definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning använder sig av är dels nyckeltalsanalys men även andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter från bevakningsföretag samt täta informationsutbyten med företagen.

Den ekonomiska brottsligheten har ökat de senaste åren och en trend är att brotten blir allt svårare att utreda. Som ett led i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten infördes år 1999 nmälningsplikt för revisorer i aktiebolagslagen för att stärka revisorns brottsförebyggande roll. Då revisorns roll innan anmälningspliktens införande var huvudsakligen aktieägarorienterad har fokus varit att undersöka om revisorns roll har skiftat mot en mer samhällsorienterad roll i och med lagändringen. Syftet är att undersöka vilka brott som anmäls och i vems intresse, ägarnas eller samhällets, revisorn handlar när denna anmäler misstanke om brott. I ett mindre företag är ofta ägare och ledning samma person, om revisorn då anmäler ledningen vid misstanke om brott kan denna inte anses agera i ägarnas intresse, då det är ägarna som blir anmälda.

The aim of this paper is to examine the capacity for ethical reasoning of Swedish certi-fied auditors in the five largest accounting firms in Stockholm, and also how ethics courses affect the auditors' ability to ethically statement. To calculate the auditors ability to ethical statement, questionnaire has been used. The questionnaire is based on a psychological instrument, the so-called Defining Issues Test. At the beginning of the questionnaire some questions are asked about the ethics courses. From the questionnaire a calculation was made of an average index called p-score (Principled score).

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur påverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anställning på en av de s.k. Big 4-byråerna, är man med lång arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmåga att arbeta i grupp, stresstålighet och är engagerad i företaget? I så fall stämmer du bra in på beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i så fall beror på. Vi har utgått från en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), där författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig åt.

Denna uppsats är baserad på de nya redovisningsreglerna för enskilda näringsidkare som kommer att träda i kraft vid årsskiftet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader reglerna medför och hur dessa regler påverkar de mindre företagen. Vi har även studerat vad utvalda revisorer och redovisningskonsulter i Karlstad anser om de nya reglerna och hur dessa regler kommer att påverka deras arbete. Vi valde att arbeta enligt den kvalitativa metoden som går på djupet med mindre enheter. Detta för att kunna föra en diskussion under intervjuerna.

Denna studie bygger på handläggarnas arbetssituation på ett servicekontor i nordöstra Skåne. Studien avser att undersöka motivationen hos handläggarna med hänsyn till deras arbetssituation där de dagligen ställs inför tuffa situationer med många svåra beslut. Undersökningen söker svar på frågorna om hur frontlinjebyråkrati, kontroll, negativ kritik och hot kan påverka handläggarnas arbetsmotivation. Det är de anställdas bild som speglas i denna studie och det är genom deras berättelser som svaren på problemformuleringarna kommer fram. Studien har genomförts på Försäkringskassans servicekontor i en ort i nordöstra Skåne.

I och med internationalisering av redovisningsregler har vi fått nya standarder för redovisning för noterade bolag. En av dessa nya standarder är IAS 38 som behandlar värdering av immateriella tillgångar. Denna standard innebär att vi fått ett nytt sätt att redovisa tillgångarna, detta är till ett verkligt värde. När värdering sker av immateriella tillgångar finns det många saker som kan påverka värderingen detta kan till exempel vara vilken syn den person som värderar har på begreppen rättvisande bild och god redovisningssed. All redovisning ska följa god redovisningssed men i och med nya EU standarder ska även en rättvisande bild uppnås.

Revisorn har en stor roll i samhället som granskare av skolor, sjukhus och företag. Revisorns uppgift består av att oberoende och självständigt kontrollera att den information som verksamheter lämnar ut stämmer överrens med det verkliga utfallet. Revisionsbranschen har en stark ställning i Sverige då den till stor del verkar i en självreglerande miljö där branschfolk och andra sakkunniga tolkar lagar och skapar egna regler för praxis. Rubriker såsom ?Enronskandalen? i USA och Sveriges motsvarighet ?Skandiaskandalen? är något som påverkat branschen och samhällets syn på revision och på revisors yrke och ansvar.