Sökresultat:
1145 Uppsatser om Kritik av omdömeskraften - Sida 24 av 77
Kvalitets- och resultatmÀtning av utbildning i offentliga organisationer : Försvarsmaktens utvÀrderande av förbandsutbildningen
Offentliga organisationers huvudsyfte Àr inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet Àr att tillhandahÄlla nÄgon form av allmÀn service. Hur vÀl organisationerna lyckas med detta gÄr vanligtvis inte att mÀta i finansiella termer. DÀrför har kvalitets- och resultatmÀtning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fÄtt kritik för brister inom detta omrÄde Àr Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak Àr en utbildningsinstitution som utbildar och trÀnar officerare och soldater.I uppsatsen studeras hur kvalitén pÄ en utbildning utvÀrderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmÀtning. Metoden för studien har varit att intervjua militÀra chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvÀrderingssystem pÄ Skaraborgs regemente P4 och pÄ Markstridsskolan, belÀgna i Skövde.VÄr studie visar att en kombination av olika utvÀrderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, sÀkerheten och kvalitén i utvÀrderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar.
KonjunkturlĂ€gets pĂ„verkan pĂ„ de svenska bankernas bolĂ„nemarginal : Ăr den nuvarande bolĂ„nerĂ€ntan ovanligt hög?
Under den senaste tiden har hÄrd kritik riktats mot de svenska bankerna för de höga marginalerna pÄ bolÄn. BolÄnerÀntorna har inte sÀnkts i samma omfattning som reporÀntan och övriga riskfria rÀntor. I lÄgkonjunktur ger reporÀntesÀnkningen inte samma sÀnkning av bolÄnerÀntan, dÄ bankerna har för avsikt att öka sina nettomarginaler i syfte att öka det egna kapitalet. Med anledning av detta undersöker denna uppsats hur spreaden mellan bolÄnerÀntan och de riskfria rÀntorna varierar med konjunkturen. Vidare utreds relationen mellan den reala rÀntekostnaden ex post och konjunkturlÀget dÄ denna Àr den mest vÀsentliga rÀntan för bolÄnekunder.
Stridsflyg i utlandet? : Om hur regeringens inriktning och styrning har uppfattats vid den Flygtaktiska Staben
Sedan mer Àn ett decennium har regeringen uttalat en ambition och ett fokus mot internationella insatser. Detta fokus har utgjort ett mantra i Försvarsmakten och pÄverkat alla typförband. Denna uppsats syftar till att undersöka hur inriktningen av stridsflyg avseende internationella insatser har uppfattats av den Flygtaktiska Staben, FTS.Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med ansvariga chefer vid FTS. Uppsatsen innehÄller Àven en redovisning av regeringens inriktning avseende internationella förmÄgor med stridsflyg under undersökningsperioden.Uppsatsens resultat kan sammanfattas med att de ansvariga vid FTS anser att internationaliseringen har inneburit en stor förÀndring för bÄde metodik och teknik. De anser Àven att den politiska inriktningen avseende förmÄgeutveckling varit tydlig och konsekvent och att processen för insatsplanering fungerar.
Baselreglerna : En finansiell kris största fiende?
Banker Àr mer sÄrbara Àn vanliga företag dÄ banker Àr nÀra sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmÀnhetens intresse. Det finansiella systemet Àr komplext vilket innebÀr att mÄnga aktörer interagerar med varandra pÄ mÄnga olika sÀtt. Problem i en bank kan lÀtt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiÀrer tar tillbaka sina insÀttningar. Att finansieringen hos en bank stryps Àr ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsvÀsende.Baselreglerna Àr ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det frÀmsta syftet att uppnÄ finansiell stablitet.
Vem ska jag tro pÄ? : En kvalitativ och jÀmförande textstudie om synen pÄ Scientologikyrkan i Sverige
Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst pÄ 1950-talet fÄtt utstÄ stor kritik. Rörelsen har av somliga mÄlats upp som en farlig sekt medan andra vÀljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lÀra och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ textanalys som gÄr ut pÄ att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, sÄ som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgrÀnsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats pÄ materialet.
Industriprogrammet-en bra grund för kommande arbetsliv
Författare: Boine Svensson
Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv?
Min undersökning har gÄtt ut pÄ att intervjua f.d. elever pÄ Brinellgymnasiets Industriprogram i NÀssjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mÄl med denna undersökning var att fÄ klarhet i om industriprogrammet ger de bÀsta förutsÀttningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, Àr anstÀllningsbara direkt efter gymnasial utbildning.
Tidigare forskning visar bara pÄ vad företagen krÀver, socialt och tekniskt, och inte pÄ vad industriprogrammet lÀr ut. DÀrför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet.
Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frÄgestÀllningar.
Hur kan intranÀt anvÀndas för Knowledge Management? - En kvalitativ studie inom svensk sjukvÄrd
Uppsatsen syftar till att undersöka en organisations förutsĂ€ttningar till att anvĂ€nda intranĂ€tet för kunskapsspridning. Ăven vilken roll som intranĂ€tet har för anvĂ€ndarna kommer att studeras. Vidare vill jag synliggöra ett problem som mĂ„nga gĂ„nger uppkommer med intranĂ€t, att organisationers förvĂ€ntningar pĂ„ intranĂ€t inte lyckas realiseras. Tidigare forskning har visat att intranĂ€t kan anvĂ€ndas som ett verktyg för Knowledge Management. Knowledge Management handlar om att anvĂ€nda lĂ€rande som ett sĂ€tt att utveckla organisationens materiella och immateriella tillgĂ„ngar.
Samverkan, ett modeord eller leder det till effektivitet? : En kvalitativ fallstudie om kommunal samverkan gÀllande krisberedskap.
Det svenska vÀlfÀrdssystemet har pÄ senare tid fÄtt kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhÀllet. Den statliga styrningen anses inte lÀngre kunna erbjuda de tjÀnster som samhÀllet behöver, varav olika förÀndringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom sÀkerhetspolitiken för att öka sÀkerheten i samhÀllet. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser Àr ett sÀtt som framhÄlls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte Àr att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gÀllande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.
Handel som vapen mot fattigdom : Ăr Economic Partnership Agreements en dröm, en lögn, eller en möjlighet?
Syftet med denna uppsats Àr att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga lÀnder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) Àr en möjlighet eller ett hinder för fattiga lÀnders utveckling. FrÄgestÀllningarna Àr:1.Hur kan internationell handel pÄverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA pÄverka de fattiga lÀnder som avtalen berör?Det finns mÄnga olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export Àr bÀttre för ett land Àn import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhÀllet Àr uppbyggt med handel och konkurrens.
Sounds of our lives : Buller i klassrummet utifrÄn bildlÀrarens perspektiv
Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.
Kund eller patient? ? Till kritik mot en marknadsanpassning av patientbemötandet
Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en analys om lÀkarprofessionens eventuellt förÀndrade syn pÄ patientbemötandet - gÀllande bÄde sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angÄende marknadsanpassning av lÀkar- och patientrollen. Vi utgÄr frÄn ett tolkande paradigm och anvÀnder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvÄrd huvudsakligen utifrÄn Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhÀllet, men Àven utifrÄn Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrÄn teorin. Empirin hÀrstammar frÄn Ätta intervjuer och en observation, men bestÄr Àven av sekundÀrdata i form av artiklar frÄn lÀkarfackpress.
Likriktat = Lekriktat? : en studie av lekplatser och lekredskap, deras lekvÀrden och utvecklingsmöjligheter ur ett landskapsarkitektperspektiv
Uppsatsen behandlar utseendet och anvÀndningsfrekvensen hos lekplatser och lekredskap. Skarp kritik riktas mot deras potential att gynna olika former av lek och det argumenteras för huruvida de faktiskt anvÀnds.
Arbetets mÄl Àr att undersöka hur man som landskapsarkitekt kan arbeta med lekredskap pÄ ett mer mÄngsidigt och kreativt sÀtt Àn vad som görs idag. Syftet med arbetet Àr att föreslÄ strategier för hur lekredskap kan förbÀttras sÄ att lekplatser ska bli sÄ attraktiva som möjligt för barn och deras familjer.
Arbetet utgÄr ifrÄn att lek Àr viktigt för barns utveckling och inkluderar en kort introduktion till detta baserat pÄ litteraturstudier. Vidare diskussioner kring lek pÄ offentliga lekplatser med avseende till lekvÀrde och lekbehov förs med hÀnvisning till litteraturstudier. SÀkerhetsstandarden SS-EN 1176-1177 ges sÀrskilt utrymme för att pÄvisa fördelar och nackdelar som standarden medfört pÄ lekplatser och lekredskap.
Klassrumsobservationer som metod för ett ökat kollegialt lÀrande - en studie genomförd pÄ tre grundskoleenheter
Sammanfattning/Abstract
Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lÀrande. Att vi lÀr oss i samspel med varandra Àr inga nya tankar. Det hÀvdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan pÄ 1920-talet dÄ han lanserade sin teori om hur vi lÀr oss. I hans sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande Àr just interaktion en av hörnstenarna. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag anvÀnt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkÀt.
Voice i teori och praktik. Ett fallstudium av Reinfeldt som politisk brÄkstake
Demokrati Àr en grundsten i vÄrt politiska samhÀlle och med detta tillkommer ettkrav pÄ ett visst mÄtt av inflytande i den politik som förs. Vi tar med stöd ilitteraturen ett normativt stÀllningstagande för att detta inflytande, i form avinternt demokratiska partier, Àr nÄgot viktigt och vÀrdefullt. Med denna uppsatsförsöker vi lyfta fram voice som ett potentiellt mycket bra verktyg för att utövainflytande och pÄverka partiets politiska produkt. Dock Àr det inte helt riskfritt attframföra kritik mot sitt eget parti och detta har vi försökt undersöka med hjÀlp aven fallstudie pÄ Fredrik Reinfeldts anvÀndande av voice under sina Är sompolitiskt aktiv inom moderaterna.Vi kommer visa att voice Àr ett bra instrument för att skapa debatt och belysaproblem inom organisationen men att det samtidigt för med sig negativakonsekvenser om det inte sker genom partiets strukturella plattformar. Inte hellerrÀcker detta utan det Àr Àven ett fall om att inte vara fel person med fel Äsikter vidfel tillfÀlle, nÄgot som Reinfeldt utmÄlades att vara..
Bankernas styrning mot kvalitet i placeringsrÄdgivningen till privatkunder
De senaste Ärens massmediala kritik mot bankernas placeringsrÄdgivning har tillsammans med ökande kundklagomÄl fÄtt lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra grÀnserna för bankernas ansvar, ska införas under Är 2004. Finansinspektionen började emellertid stÀlla krav pÄ dokumentation och licensiering redan under Är 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rÄdgivningen mot en för dem önskvÀrd kvalitetsnivÄ, vilket pÄ grund av reglerna ocksÄ mÄste innefatta uppfyllandet av samhÀllets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrÄdgivningen till privatkunder Àr utformad för att sÀkerstÀlla tjÀnstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ tanken att bankerna frÄn central nivÄ försöker att styra den konkreta rÄdgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att pÄverka kvaliteten.