Det hÀr projektet beskriver en kortfilm som Àr uppbyggd som en serietidning. Genom arbetets gÄng har vi inspirerats av en hel del filmer och serietidningar. Alla i gruppen har agerat i filmen samt varit röstskÄdespelare. Största delen av filmen Àr inspelad i greenscreen. Effekter och redigering har sedan skett i Adobe After Effects (videoredigeringsprogram), dÀr Àven bakgrunder har lagts till.

Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade dÄ lÀnge riktats mot polisens hÀndelsestyrda arbetssÀtt. Det problemorienterade arbetssÀttet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i vÀrlden och sÄ Àven till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssÀttet Àven fÀste i Sverige i och med att nÀrpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete Àr att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhÀllet ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tÀnka mer lÄngsiktigt Àn vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser pÄ tvÄ olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssÀttet finns i teorin och i vilken utstrÀckning det tillÀmpas i praktiken.

This essay examines how three big Swedish newspapers depicts e-sports and computer gaming and how the depiction change during 2000-2013. The study will also examine whether e-sports is being portrayed as competitive sport. The purpose is to investigate which attitudes that can be identified towards computer gaming and its culture in major newspapers such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and how these attitudes eventually changed over time. The sources that will be used in both the quantitative and qualitative analysis are based on web articles, mainly because the paper editions does not provide much, if any, information about computer gaming and e-sports and also because of the convenience of being able to quickly find articles to study. Results indicate that computer gaming is being depicted in a clear negative fashion during 2000-2006, and that the depiction of e-sports is somewhat positive but not as glorifying as for the years 2007-2013. During this period, there is a apparent tendency of e-sports being introduced to readers who are unfamiliar with the gaming culture. As for the attitudes towards computer gaming, the depiction is still somewhat negative, mainly because the debate about computer games and violence was revived because of several acts of violence in shape of school massacres and mass murder.

Blivande historielĂ€rare kommer att stĂ€llas inför utmaningen att för första gĂ„ngen lĂ€gga upp historieundervisningen. FrĂ„gor som hur undervisningen kan lĂ€ggas upp, vilket stoff ska anvĂ€ndas och hur undervisningen kan genomföras, kommer sĂ€kerligen att stĂ€llas. Syftet med denna uppsats Ă€r sĂ„ledes att bland annat utifrĂ„n en intervjustudie med fem verksamma historielĂ€rare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan lĂ€ggas upp i en Historia A-kurs pĂ„ gymnasiet. Ännu ett syfte Ă€r att vi vill ta del av nĂ„gra historielĂ€rares synpunkter pĂ„ historia som ett blivande kĂ€rnĂ€mne 2007.VĂ„r undersökning visar bland annat att det finns mĂ„nga faktorer som lĂ€rare mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r de lĂ€gger upp sin undervisning. Till exempel Ă€r tiden en av de faktorer som man mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

Sammanfattning:Det har skett förÀndringar i svenska köpcentrum sedan ett antal Är tillbaka. Nya har tillkommit och gamla har rustats upp. Trots denna förÀndring har en kritik mot likriktning vuxit fram; mÄnga köpcentrum uppvisar stora likheter i utbudet. Vad denna uppsats pekar pÄ Àr att likriktningen av butiksutbudet inte Àr ett problem, snarare finns det ett behov av att utforma unika köpcentrum som har en tydlig profilering.Denna uppsats fokuserar pÄ den yngre generationen, Àven kallad Generation Y. Denna vÀxande och köpstarka grupp bestÄr av sena 70-talister och 80-talister som skiljer sig i beteende frÄn tidigare generationer.

Syftet med studien Àr öka kunskapen om hur förstelÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ sin tjÀnst och förstelÀrarens roll i kollegiet. Studien baseras pÄ semistrukturella kvalitativa intervjuer med Ätta stycken förstelÀrare i nÄgra kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger pÄ förstelÀrarnas syn pÄ ledarskap, bÄde ledarskap frÄn huvudmÀn och skolledare och det ledarskap som de sjÀlva utövar pÄ kollegorna. Resultatet visar att förstelÀrarna i stor utstrÀckning Àr nöjda med satsningen pÄ karriÀrstjÀnster och det som lyfts fram som positivt Àr att satsningen kÀnns som en bekrÀftelse pÄ att detutvecklingsarbete som bedrivs pÄ skolorna Àr vÀrdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjÀnsterna.

Denna uppsats syfte Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna pÄverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frÄgestÀllning Àr: PÄ vilket sÀtt upplever kvinnor, i Äldern 20-30 Är, sexuella handlingar med sig sjÀlv och med partner/partners och hur förhÄller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig sjÀlva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har anvÀnts som verktyg för att förklara SjÀlvets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har anvÀnts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa den problematik som dagens polis i yttre tjÀnst kan komma att stÀllas inför och under vilka förhÄllanden denne har att fatta sitt kanske livs svÄraste beslut, att verka med sitt vapen mot en annan mÀnniska. Bakgrunden till vÄrt arbete och det som vÀckt vÄrt intresse för Àmnet Àr de olika situationer vi stÀllts inför under de vapenlektioner och övningar vi erfarit under vÄr tid pÄ Polisutbildningen vid UmeÄ universitet. Dessa har fÄtt oss att reflektera över de lagar som styr polisens vapenanvÀndning och stÀlla oss frÄgan om en 40 Är gammal lagstiftning följt med i tiden och i samhÀllsutvecklingen? Detta med tanke pÄ det allt hÄrdare klimat som polisen riskerar att möta. VÄr uppfattning Àr att den inte har det samt att den Àr komplicerad och svÄr att applicera i en verklig hÀndelse.

Studiens problemformulering Àr: Hur uppfattas Vattenfalls hÄllbarhetsredovisning av deras svenska affÀrs- och industrikunder?Syftet med studien var att bidra till en ökad förstÄelse för vad Vattenfalls affÀrs- och industrikunder anvÀnder hÄllbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden.För att besvara studiens problemformulering anvÀndes en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt. Valet att enbart fokusera pÄ ett företags hÄllbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affÀrs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter frÄn nÄgra av Vattenfalls företagskunder. Empirin bestÄr Àven av kommentarer frÄn potentiella respondenter som inte har haft nÄgot intresse av att lÀsa hÄllbarhetsredovisningen.En slutsats som kan dras kring anvÀndningen av Vattenfalls hÄllbarhetsredovisning Àr att den Àr kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Det finns idag en osÀkerhet över hur budgeten bör anvÀndas och hur den pÄverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan Àr det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och Àr ansvarig för att inte gÄ med underskott. Samtidigt mÄste rektorerna ta hÀnsyn till det uppdrag de har frÄn staten dÀr elever ska fÄ det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens anvÀndning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen sÄ förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

Studie- och yrkesvÀgledningenhar de senaste Ären varit utsatt för politisk debatt. MÄnga experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring omrÄdet varit bristfÀlligt pÄ skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igÄng och rekommendationer har getts ut, allt för att öka mÄluppfyllelsen enligt omrÄdets styrdokument. Syftet med studien Àr att granska problematiken frÄn skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster frÄn skolans insida. Elever, lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare har genom enkÀter fÄtt uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angÄende verksamhetsomrÄdet.

Brottsoffrens situation har uppmÀrksammats mer och mer under de senaste decennierna, vilket för polisens del betyder ökade skyldigheter. En av dessa skyldigheter Àr ett direktiv frÄn Rikspolisstyrelsen som ÄlÀgger polisen att inom tvÄ veckor frÄn anmÀlningstillfÀllet ta en förnyad kontakt med brottsoffer utsatta för vÄldsbrott eller integritetskrÀnkande tillgreppsbrott. Syftet med arbetet Àr att undersöka direktivet, klargöra hur det efterlevs i verkligheten och belysa dess betydelse för brottsoffren. Som underlag anvÀndes litteratur inom brottsofferomrÄdet, en brottsofferundersökning, en medarbetarundersökning inom polisen och Àven intervjuer med personal vid tre polismyndigheter. Jag har funnit att polisen sjÀlv anser sig ha bristande kunskaper om sina informationsskyldigheter och endast 17 % ansÄg att det fanns en vÀl fungerande rutin för hur RPS-direktivet skulle följas.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.