Varje dag utförs riskbedömningar inom rÀttspsykiatri och kriminalvÄrd. Syftet meddenna uppsats Àr att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar.Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningaranvÀnds och den traditionella uppfattningen av hur omrÄdet och instrumenten harutvecklats. Sedan följer en genomgÄng av olika studier som behandlarbedömningarnas trÀffsÀkerhet generellt samt mellan olika generationer avbedömningar. DÀrnÀst redovisas och framförs kritik mot validiteten i PsychopathyChecklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillÀmpning inom riskbedömningar.Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrÄn Ian Hackings teorier om?human kinds? och ?loopingeffekter? och det förs en kort diskussion av tÀnkbarakonsekvenser av och farhÄgor kring anvÀndningen av PCL-R och psykopatibegreppetgenerellt..

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anstÀlldas publiceringar i sociala medier. Detta dÄ det gÀllande rÀttslÀget ligger inom en grÄzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut pÄ nÀr Àven publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. DÀrför har vi Àven tittat pÄ kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Den tekniska utvecklingen driver fram allt mer avancerade datorsystem. Samtidigt stÀlls allt större krav pÄ stabilitet och flexibilitet i de operativsystem som ska anvÀndas pÄ dessa system. De senaste Ärtiondena har micro kernel arkitekturen varit föremÄl för intensiv forskning och det finns idag ett flertal operativsystem pÄ marknaden som anvÀnder denna arkitektur. Traditionella monolitiska operativsystem Àr relativt resurskrÀvande system som ofta anklagats för att sakna struktur. Micro kernel baserade system Àr en lösning pÄ detta problem dÀr man bantat ner kernel till sÄ lite som ett tiotal kilobyte och flyttar ut tjÀnster som normalt ligger i kernel till user space. Solaris och Linux bygger pÄ en utveckling av monolitisk kernel dÀr man byggt operativsystemet i ett antal sinsemellan beroende lager vilket bidrar till ökad struktur i systemet. Flexibilitet uppnÄs i dessa system genom att man lÀgger till funktionalitet för att under exekvering lÀnka in ny kod i kernel. Windows NT och Mac OS X Àr baserade pÄ micro kernel arkitektur.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap och förstÄelse av hur kÀrlek kan skapas i ett senmodernt samhÀlle. Aktuella studier pÄ omrÄdet menar att samhÀllet idag Àr mer individualiserat Àn förr vilket innebÀr förÀndrade förutsÀttningar för att fÄ kÀrleksrelationer att fungera. Moderniseringen har inneburit att vi antagit nya former av dejting vilket prÀglas av valfrihet för individen pÄ samma gÄng som teknikens utveckling har medfört nya möjligheter att finna intimitet och tillit online. För att genomföra denna kvalitativa uppsats har vi utfört intervjuer med nÀtdejtare som dÀrefter har tolkats utifrÄn Becks teorier kring risksamhÀllet, Giddens teorier kring rena relationer samt Goffmans teorier kring det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att nÀtdejtingen prÀglas av flera risker och faror.

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssÀtt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien Àr en utvÀrdering pÄ individnivÄ av hur arbetssÀttet pÄverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades dÀrefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssÀttet, delvis pÄ grund av hur pengarna satsades, men det framfördes Àven kritik betrÀffande innehÄllet.

Reklam kan ibland anses framstÀlla kvinnor och mÀn pÄ ett nedvÀrderande sÀtt. I Sverige har alla rÀtt att anmÀla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. AnmÀlan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestÄende av nÀringslivets sjÀlvreglerande system, som bedömer reklamen utifrÄn Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrÄn tre kriterier, vilka sÀger att reklam inte fÄr: framstÀlla kvinnor eller mÀn som rena sexobjekt som kan anses krÀnkande (sexistisk reklam); ge en nedvÀrderande stereotyp bild pÄ könsrollerna (schabloniserande reklam); eller pÄ nÄgot annat sÀtt vara uppenbart könsdiskriminerande.Denna undersökning syftar till att jÀmföra RO:s syn pÄ sexobjekt, nedvÀrderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn pÄ samma begrepp, för att dÀrigenom kartlÀgga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. UtgÄngspunkten i genusteorierna Àr genusordningen.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av de gÀllande uppnÄendemÄlen i svenska i Är 3. Vidare var syftet att undersöka hur lÀrarna uppger sig arbeta med tal och samtal, lÀsning och skrivning som Àr de delar uppnÄendemÄlen avser. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr sju grundskollÀrare som arbetar i Är 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lÀrarna Àr övervÀgande positiva till uppnÄendemÄlen i Är 3. Trots att lÀrarna var övervÀgande positiva till uppnÄendemÄl i Är 3 riktades en viss kritik mot mÄlen som exempelvis att de Àr nÄgot diffusa.

Vi har i uppsatsen undersökt hur sambandet mellan bistÄnd och tillvÀxt ser ut. För att underlÀtta arbetet delades Äsikterna pÄ omrÄdet in i tre kategorier; de som menar att bistÄnd leder till tillvÀxt, de som anser att bistÄnd inte leder till tillvÀxt och de som vidhÄller att vissa förutsÀttningar mÄste vara uppfyllda för att bistÄnd ska leda till tillvÀxt. Vi gÄr igenom vad de olika synsÀtten grundar sig pÄ och sedan den kritik som kan riktas mot de forskningsmetoder som har anvÀnts. Vi kommer fram till att för att bistÄnd ska kunna leda till tillvÀxt mÄste vissa förutsÀttningar vara uppfyllda men vilka dessa förutsÀttningar Àr stÄr inte helt klart. Detta grundar sig i att samtliga synsÀtt uppmÀrksammar olika problem som kan förhindra eller försvÄra skapandet av tillvÀxt men lÀgger olika stor vikt vid dessa problem..

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrÄgor. Syftet Àr att titta pÄ dess utveckling över tid med tyngdpunkt pÄ huruvida framstÀllningen av sÀrskilt kvinnor, men Àven mÀn, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgÄr frÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av genusteori, gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmÀssiga utveckling tillÀmpades kvantitativ innehÄllsanalys pÄ totalt 398 stycken analysenheter hÀmtade frÄn fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. DÀrefter genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av sju artiklar för att pÄ en djupare nivÄ kunna analysera innehÄllet.

Studien undersöker hur fyra lÀroböcker för Religionskunskap pÄ gymnasiet förhÄller sig till forskningslÀget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra lÀroböckers framstÀllning av det hÀr Àmnet ocksÄ bör riktas mot de fyra utvalda lÀroböckerna. Studien utreder Àven hur kunskapssynen, urvalet och sprÄket som lÀroböckerna uppvisar pÄverkar deras förankring i forskningslÀget och överstÀmmelse med lÀroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att lÀroböckernas framstÀllning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen Àr dock att genom ett vÀrdeladdat sprÄkbruk framstÀlla rörelserna som nÄgot negativt.

This paper is an attempt to re-read Walter Benjamin?s essay ?critique of violence? by separating what we here presume being its three-part core or axis, namely Right (rÀtt, as in Law), Justice (rÀttvisa) and Violence (vÄld), and then make an inquiry into the relationship between them, or, to what extent these three parts relate to each other. The method for doing so is at first a close-up reading of Benjamin?s text, where the core parts are being mentioned. Thereafter we will take a look at some of the most prominent attempts to read Benjamin to see to what extent their interpretation is compatible to ours.

I denna uppsats analyseras innebörden av brottsbalkens korruptionsbestÀmmelser 20 kap. 2 § om mutbrott, dvs. att för tjÀnsteutövningen ta emot, lÄta Ät sig utlova eller begÀra muta eller annan otillbörlig belöning, och 17 kap. 7 § om bestickning, dvs. att till arbets- eller uppdragstagare lÀmna, utlova eller erbjuda muta eller annan otillbörlig belöning.

Denna C-uppsats i Sociologi Àr en analys av hur det fungerar i det svenska rÀttsvÀsendet gÀllande kvinnor som har blivit utsatt för vÄldtÀkt. Syftet med analysen Àr att försöka fÄ fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillÀmpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill ocksÄ se om det finns nÄgot orsakssamband mellan ett patriarkalt samhÀllsmönster och om det finns nÄgot symboliskt vÄld i rÀttsliga sammanhang. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit en jÀmförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt vÄld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn pÄ kvinnor som blir utsatt för vÄldtÀkt och hur de blir behandlade av det svenska rÀttsvÀsendet. Pierre Bourdieus syn pÄ den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..

Uppsatsen ?Konstruktionen av barn - en diskursanalytisk studie av underrÀttsdomar i mÄl om sexualbrott mot barn? Àr en studie av det sÀtt pÄ vilket barn mellan 12 och 15 Är beskrivs och bemöts i sexualmÄl dÀr de medverkar som mÄlsÀganden. Uppsatsen intresserar sig för de förestÀllningar om kön och sexualitet som ges och fÄr betydelse i rÀttens bedömning i mÄlet. De strikt straffrÀttsliga aspekterna av bedömningen kommer emellertid lÀmnas Ät sidan och lÀmna plats Ät den genusrÀttsliga intressesfÀren, vilken fokuserar könets betydelse inom rÀtten och riktar en kritik mot förestÀllningen om rÀtten som objektiv, saklig och opÄverkad av kulturella förestÀllningar.Uppsatsens frÄgestÀllningar ringar in de beskrivningar av mÄlsÀganden som gÀller dennes agerande och upptrÀdande innan, under och efter den i mÄlet prövade gÀrningen. Vidare undersöks hur rÀtten beskriver den eventuella sexuella erfarenhet eller kunskap som mÄlsÀganden besitter sen tidigare..

Certifiering av den Svenska grisproduktionen har sedan 2010 varit ett krav frĂ„n slakterinĂ€ringen i Sverige. Certifieringen ska sĂ€kerstĂ€lla en god djurvĂ€lfĂ€rd ute pĂ„ grisgĂ„rdarna. Sigill Kvalitetssystem AB Ă€r idag Ă€gare till bland annat standarden IP SIGILL GRIS samt grundcertifiering gris. Standarderna revideras med jĂ€mna mellanrum för att bland annat inkludera nya forskningsrön. År 2011 infördes djur-baserade mĂ„tt inom standarderna för gris, dvs.